Jämställdhetsperspektiv

Ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens utformning och genomförande.

Av självvärderingen framgår under denna rubrik att institutionen fäster stor vikt vid att verka för att könsmässig balans ska råda inom såväl handledargruppen som doktorandgruppen. Den könsmässiga balansen är dock i nuläget något skev. Av nu aktiva handledare är, som tidigare nämnts, 22 män och 10 kvinnor (31 procent). Av de tillsvidareanställda som kan vara aktuella som huvudhandledare är 12 män och 5 kvinnor (29 procent). Bland de externa handledarna är andelen kvinnor ungefärligen densamma, 33 procent. Sett till huvudhandledarskap under 2016 är andelen kvinnor dock mindre, 2 av 12, det vill säga drygt 16 procent.

Denna uppenbara könsmässiga obalans framkommer också i självvärderingen och förklaras där med hänvisning till anställningsstrukturen och övervikten av män bland professorer och docenter vid lärosätet. När det gäller undervisningen däremot noteras i självvärderingen att könsfördelningen är relativt jämn och att man arbetat aktivt för att nå dit. För att nå samma resultat när det gäller handledningen, föreslår bedömargruppen som en möjlig lösning att institutionen arbetar mer aktivt för att få in kvinnor bland de externa handledare som anlitas från andra ämnen och lärosäten. Att uppnå bättre balans mellan antalet manliga och kvinnliga huvudhandledare ser bedömargruppen som ett utvecklingsområde inom utbildningen.

När det gäller doktorandgruppen råder också viss övervikt för män, men detta förklaras av en övervikt av män bland dem som finns kvar under lång tid som doktorander. Bland de nyantagna finns ingen könsmässig obalans.

Systematisk uppföljning görs för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande främjar jämställdhet. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av självvärderingen framkommer att systematisk uppföljning görs för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande främjar jämställdhet. Institutionsstyrelsen och jämställdhetskommittén bevakar sedan 2001 frågor kring bland annat balansen mellan könen i personalgruppen. Som ett exempel på hur uppföljningen av jämställdhetsfrågor omsätts i åtgärder inom miljön kan seminariekulturen inom forskarutbildningen nämnas då den förändrats till det bättre genom en ökad medvetenhet om jämställdhetsperspektivet hos deltagarna.

Sammantaget bedöms jämställdhetsperspektivet vara tillfredsställande.