Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningens kvalitet är ifrågasatt.

I aspektområdet miljö, resurser och område finns det brister vad gäller aspekten forskarutbildningsämne. Bedömargruppen ser att historieämnet vid lärosätet befinner sig i en fas av kraftiga förändringar. Av självvärderingen framkommer det att forskarutbildningen i historia i praktiken varit vilande sedan 2015 och att den aktuella planen är att lägga ned historia som forskarutbildningsämne för att istället anta doktorander i historia som en inriktning i det humanistiska ämnet "Humanistiska studier".

Bedömargruppen kan konstatera att det vid lärosätet fram tills för ett årtionde sedan fanns en i alla avseenden väl fungerande och tillfredställande forskarutbildning i ämnet historia. Under de senaste åren har en av lärosätet medveten nedmontering av forskarutbildningsämnet historia ägt rum samtidigt som nya planer har presenterats. Dagens situation väcker dock många frågetecken, eftersom verksamheten i ämnet historia har minskat till en mycket låg nivå i synnerhet vad gäller antalet doktorander men delvis även vad gäller personalens storlek inom historieämnet. Forskarutbildningsmiljön idag bedöms inte vara tillfredsställande och utbildningen har därmed ifrågasatt kvalitet. Lärosätet har dock vid intervjuerna entusiastiskt uppvisat en intressant plan inför framtiden med en helt ny organisation för forskarutbildning i humaniora, däribland historia. Lärosätet måste nu inför framtiden på ett konkret sätt visa på vilket sätt en forskarutbildning i historia kan organiseras med hög kvalitet i de nya planer om tvärvetenskapliga forskarutbildningar som lärosätet är i färd med att iscensätta.

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Angående utformningen av utbildningen har forskarutbildningen i historia varit väl genomtänkt och organiserad. De gemensamma forskarutbildningskurserna ger möjlighet till ämnesövergripande kontakter och träning i att lägga fram och diskutera sina egna kurser med personer från andra ämnen. Vetenskaplig redlighet tränas genom hela utbildningen, via kurserna och seminarieverksamheten. Diskussioner om forskningsetik sker under arbetet med handledningen och genom deltagande på forskningsseminarierna.

Arbetslivs-, doktorand- och jämställdhetsperspektiv blir beaktade i tillfredsställande utsträckning. Doktorander finns med i de organ som bereder och beslutar relevanta frågor. Vad gäller arbetslivets perspektiv ser bedömargruppen emellertid att det saknas ett mer strukturerat utvecklingsarbete kring utbildningens användbarhet för arbetslivet och detta är något som bör utvecklas.

Den uppföljning, kvalitetsutveckling och återkoppling som genomförs är integrerade element i verksamheten och en granskning gjord utifrån de olika aspektområdena och perspektiven sker i tillräcklig utsträckning. Det framgår dock ingen tydlig självreflektion över doktoranders eller alumners möjlighet till inflytande i nuvarande övergång till en ny organisation.