Doktoranders perspektiv

Utbildningen verkar för att doktoranderna tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser.

Doktorander har haft representanter i alla organ som berör forskarutbildningen. Bedömargruppen betonar att detta gäller tiden då det fanns en grupp doktorander. Introduktionskursen har behandlat doktorandernas rättigheter. Skyddsombud finns, liksom studierektor för fakultetens forskarutbildning. Doktoranderna har från första dagen fått eget arbetsrum och dator, tillgång till universitetsbiblioteket och gratis gym. Utvärdering gällande arbetsmiljön har genomförts, där stress visade sig vara det största problemet.

Lärosätet presenteras som en miljö där doktorander har tagit en aktiv roll i utbildningen och lärprocessens utveckling. Inom ramen för forskarskolor och handledares forskningsintressen har doktorander tidigare haft frihet att själva utveckla och formulera sina projekt, internat och vissa av grundutbildningens delkurser samt publikationer och presentationer. Doktorander har även medverkat som lärare i forskarhandledararutbildningen. Doktorandernas egna synpunkter som rör handledarskap har diskuterats på handledarkollegier, vilka har hållits minst två gånger per termin. Tydligt är dock att detta under de senaste åren inte alltid har varit praktiskt möjligt eftersom endast två doktorander har varit registrerade, varav en är inaktiv.

Utbildningen följs systematiskt upp för att säkerställa att doktorandinflytandet används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Resultaten av uppföljningen omsätts inte vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker inte till relevanta intressenter.

Det framgår av självvärderingen att doktoranderna medverkat i utvecklingen av kurser och doktoranderna har även medverkat som lärare i delkurser vilket är en styrka. Doktoranderna har också haft möjlighet att tillgodoräkna sig grundläggande universitetspedagogisk utbildning inom ramen för sina kurspoäng. Däremot saknar lärosätet formella verktyg för att säkerställa att doktoranderna får återkoppling på sina genomgångna kurser. Dock har det inrättats flera strukturer som syftar till att stärka kvalitetssäkringsarbetet. Forskarutbildningsämnenas studieplaner har fått tydligare ramar och konstruerats så att måluppfyllelsen följs upp. Kursplanearbetet har också fått tydligare ramar och ska resultera i enhetligare strukturer på kursplanerna, vilket gör det lättare att värdera kvaliteten på de enskilda kurserna. Det framgår dock inte hur doktorander som grupp påverkar eller har påverkat lokala seminariers upplägg under sin doktorandtid.

Det framgår ingen tydlig självreflektion över doktoranders eller alumners möjlighet till inflytande i nuvarande övergång till en ny organisation. Likaså saknas en djuplodande reflektion över nuvarande situation där det endast finns en aktiv doktorand inom loppet av åtta år och en inaktiv doktorand sedan 2007.

Självvärderingen beskriver en fysisk och psykosocial arbetsmiljö som tillgodoser grundläggande krav men även erbjuder möjligheter till sociala engagemang. Mellan 2011 och 2015 anlitades en konsult som samlade in data angående arbetsmiljön, där resultaten visade på arbetsrelaterad stress inom institutionen. Åtgärder såsom utbildning i stresshantering, tillgång till psykosocial handledning samt klargöranden av vikten av en tydlig individuell studieplan sattes in.

Sammantaget bedöms doktoranders perspektiv vara tillfredsställande.