Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Doktorsexamen omfattar en kursdel om 75 högskolepoäng och en avhandlingsdel om 165 högskolepoäng. Licentiatexamen inbegriper en kursdel om 45 högskolepoäng och en licentiatuppsatsdel om 75 högskolepoäng. Undervisning ges i form av kurser och seminarier samt handledning i avhandlingsarbetet. Kursdelen innehåller såväl ämnesspecifika som mer allmänna kurser med en obligatorisk och en valbar del. För doktorsexamen består den obligatoriska kursdelen av 37,5 högskolepoäng och den valbara kursdelen av 37,5 högskolepoäng. Blocket obligatoriska kurser innehåller kurser (samtliga 7,5 högskolepoäng) i vetenskapsteori för området utbildningsvetenskap, en teorikurs för historia och historiedidaktik, en historisk översiktskurs, en metodkurs och en kurs vid utländskt lärosäte. Handledare och doktorand väljer i samråd valbara kurser och planerar för att skapa önskvärd progression i studierna den ordning i vilken doktoranden avlägger dem. Det är bedömargruppens uppfattning att uppsättningen kurser inklusive fördelningen på obligatoriska och valbara kurser är adekvat och välavvägd och ger doktoranderna nödvändiga teoretiska och metodologiska förutsättningar för avhandlingsarbetet.

Den obligatoriska kursen vid ett utländskt lärosäte ser bedömargruppen som ett värdefullt inslag i studierna eftersom det verksamt bidrar till att träna upp doktorandens förmåga till vetenskaplig kommunikation på ett internationellt plan och erbjuder en möjlighet för doktoranden att bygga upp ett personligt nätverk av forskarkontakter. Under intervjuerna framkom hur värdefullt det är att handledarna aktivt utnyttjar sitt eget nätverk vid valet av lärosäte för utlandsvistelsen.

Avhandlingen ska enligt självvärderingen knyta an till ett nationellt och internationellt forskningsläge, vara teorianknuten såväl i sin frågeställning som i analysen, innehålla en argumentation kring metodval samt vara väl kontextualiserad.

Doktoranderna förväntas delta regelbundet och aktivt i ämnets forskar- och doktorandseminarium, och det åligger examinator och huvudhandledare att se till att så sker. Doktoranderna presenterar i olika skeden texter - avhandlingspromemorior, kortare textavsnitt och preliminära versioner av avhandlingen - vid seminariet och ges möjlighet att ta del av och diskutera seniora forskares texter. Vid slutseminariet deltar en extern granskare. Avhandlingsmanuskriptet läses och kommenteras av en internt utsedd examinator, som inte är någon av handledarna. Att arbetet framskrider säkerställs genom handledning, individuella regelbundet uppdaterade studieplaner och i en kollektiv kommenterande process då doktoranden deltar i miljöns forskarseminarium, i den nationella forskarskolans internat och i olika konferenser.

Alla doktoranderna har möjlighet att delta i den verksamhet som ordnas av den nationella forskarskolan i historiska studier. De kan delta i internat, läsa kurser och det finns även möjligheten till utbyten med andra nordiska lärosäten. Doktorandernas möjligheter att delta i nationella och internationella konferenser är tryggade genom personliga expensmedel och tack vare de nationella och internationella nätverk som forskarna vid Historia och historiedidaktik förfogar över och aktivt upprätthåller. Doktoranden deltar i sin första konferens utan krav på att presentera en publikation. Bedömargruppen uppfattar den här modellen som ägnad att stimulera ett lyckat inträde i ett bredare vetenskapligt umgänge.

Doktoranderna har sammanfattningsvis i det skede de erhåller sin examen erhållit bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

De uppgifter om genomströmning som finns tillgängliga ligger i paritet med motsvarande för övriga landet, och föranleder därför inga särskilda frågor.

Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

En viktig del av uppföljningsarbetet utgörs av den årliga revideringen av de individuella studieplanerna, vilket är etablerad rutin inom Historia och historiedidaktik. Samtliga forskarutbildningskurser utvärderas vid lärosätet. Resultatet redovisas för deltagarna och diskuteras inom handledarkollegiet och på fakultetsnivån inom Nämnden för forskning och forskarutbildning där doktorandkollektivet är representerat. Vid behov revideras sedan kurserna. Nationella forskarskolan genomför utvärdering av sin verksamhet, redovisar resultatet för sina intressenter och diskuterar det i forskarskolans samarbetsråd där representanter för handledare och doktorander från de olika samarbetande lärosätena deltar.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

De doktorandaktiviteter - avhandlingsskrivande, seminariedeltagande, forskarskolverksamhet och konferenser med mera - som doktoranderna utför stöder samtliga måluppfyllelsen beträffande färdighet och förmåga. Den blandning av allmänna och ämnesspecifika kurser med obligatoriska och valbara kurser som doktoranderna avlägger är ägnade att ge dels en bredare överblick över modern historieforskning än vad själva avhandlingsarbetet kan ge, dels de teoretiska och metodologiska färdigheter som arbetet med avhandlingen ställer krav på och i sin tur vidareutvecklar.

Den stipulerade nettostudietiden för doktorsexamen är fyra år medan den i historia vid Malmö universitet 2011-2016 uppvisar ett medel på 4,5 år. Eftersom statistiken redovisar endast fyra examina under denna tidsperiod kan inga långtgående slutsatser dras utgående från den. I intervjuerna med handledarna framkom att doktoranderna normalt levererar ett avhandlingsmanuskript innan deras anställning tar slut. Av intervjuerna med representanter för personal med övergripande ansvar framgick att en aktiv uppföljning av genomströmningen inte identifierat några flaskhalsar i processen från antagning som doktorand till examen. Miljön arbetar aktivt för att befrämja en bättre genomströmning, bland annat med de individuella studieplanerna som verktyg.

Doktoranderna ska bidra till samhällsutveckling och att stödja andras lärande. Det förstnämnda målet uppnås genom de samverkansformer med det omgivande samhället som doktoranden medverkar i, till exempel genom deltagande i en populärvetenskaplig föredragsserie och i uppdrag inom lokalhistorisk forskning. De uppmuntras också att medverka i massmediala sammanhang. Lärosätet samverkar också med kulturinstitutioner på bägge sidor om Öresund. Möjligheten till undervisning är central då det gäller det senare målet. Samtliga doktorander i Historia och historiedidaktik erbjuds möjlighet till institutionstjänstgöring med undervisning på olika nivåer.

En del av doktoranderna skriver sin avhandling på engelska och deltagandet i konferenser och den obligatoriska kursen vid ett utländskt lärosäte (i den mån den inte avläggs i ett annat nordiskt land) befrämjar doktorandernas kommunikativa kompetens på engelska.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Uppföljningen av hur doktorandstudierna utvecklar färdigheter och förmåga sker i arbetet med den individuella studieplanen och i seminariearbetet. De individuella studieplanerna revideras enligt en etablerad rutin varje år. Samtliga forskarutbildningskurser utvärderas vid lärosätet. Resultatet redovisas för deltagarna och diskuteras inom miljön varefter nödvändiga revideringar genomförs. Doktorandkollektivet är involverat i processen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Målen uppfylls inom ramen för de aktiviteter som är centrala för en doktorand: avhandlingsskrivande, handledning, kurser, seminarieverksamhet, konferensdeltagande och att delta i nationella forskarskolans aktiviteter. I självvärderingen och i intervjun med representanter för handledarna framhålls att doktoranden "äger" sin avhandling, det vill säga att handledarna stöder doktoranden i forskarstudierna men ändå är tydliga med att ge doktoranden ansvar för valet av uppsättningen frivilliga kurser och för avhandlingen i fråga om ämnesavgränsning, teoretisk anknytning, tillämpade metoder och publikationsform.

En obligatorisk kurs om kvalitativa metoder och en valbar kurs i muntlig historia behandlar forskningsetiska frågor. En högskolegemensam kurs: Research Ethics and Responsible Conduct in Research, erbjuder möjlighet till en fördjupad insikt i forskningsetiska frågor för doktorander som har valt ett forskningstema där dylika frågor är särskilt aktuella. Forskningsetiska frågor ingår också i handledarutbildningen som därmed ger handledarna kompetens att diskutera dem med doktoranden. Frågor kring forskningsetik och vetenskaplig redlighet ventileras inom forskarseminariet och inom nationella forskarskolans internat. Bedömargruppen anser att den inblick i och beredskap för att hantera forskningsetiska frågor som doktoranderna erhåller är tillräcklig.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Den årliga revideringen av de individuella studieplanerna utgör ett central inslag i uppföljningsarbetet inom miljön. Samtliga forskarutbildningskurser utvärderas, resultatet redovisas och diskuteras inom Nämnden för forskning och forskarutbildning där doktorandkollektivet är representerat. Vid behov leder processen över i en revidering av kurserna. Även den nationella forskarskolan genomför en systematisk utvärdering av sin verksamhet med möjlighet för doktoranderna till insyn och påverkan.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Utbildningen är uppbyggd och genomförs så att doktoranden efter genomgången utbildning har en tillfredställande bred kunskap om sin vetenskap, tillräckligt djupa insikter i hur historievetenskaplig forskning bedrivs och är välorienterad om historia som kunskapsform. Doktoranden lär sig att planera, bedriva, slutföra och rapportera forskning inom givna tidsramar och har kunnat utveckla en förmåga till forskningskommunikation i såväl inom- som utomvetenskapliga sammanhang. Studierna stöder tillräckligt väl utvecklandet av intellektuell självständighet, redlighet i det vetenskapliga arbetet och förmågan att göra välgrundade forskningsetiska bedömningar. Doktoranderna uppmuntras även till att medverka i massmediala sammanhang och lärosätet samverkar med kulturinstitutioner på bägge sidor om Öresund.