Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

Bedömningsunderlaget för aspekten forskarutbildningsämne består i första hand av självvärderingen och den ämnesbeskrivning som finns i den allmänna studieplanen. Ämnet pedagogik beskrivs som brett och inbegriper forskning som berör utbildning, undervisning och lärande i institutionella, ekonomiska, politiska, sociala och kulturella sammanhang. Man uppger att ett värdegrundsperspektiv (demokrati, mångfald, inkludering) på kunskapande och meningsskapande processer i vardagsliv och utbildning är centralt.

Självvärderingen och den allmänna studieplanen beskriver forskarutbildningsämnet pedagogik på ett sätt som både tydliggör ämnets bredd och förklarar samt preciserar den avgränsning som präglar ämnet vid Malmö universitet. Ämnets innehållsliga spänningsfält lyfts fram och hanteras konstruktivt i beskrivningen av ämnesinnehållet och profilen. Ämnets koppling till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kommenteras och tydliggörs. Pedagogik har vid lärosätet en nära koppling till lärarutbildningen och präglas av ett intresse för praxisnära forskning. Ämnet strävar också efter att i vid mening bidra till lärarprofessionens kunskapsbas. Självvärderingen beskriver att ämnets framväxt och förändringar är grunden till den nuvarande starka kopplingen till lärarprofessionen och lärarutbildningen. Argumenten för ämnets nuvarande huvudinriktning är välmotiverade, och tydligt förankrade både i ett samhällsperspektiv och i relation till ämnets tidigare tillhörighet till Lunds universitet.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

Av självvärderingen framgår att det hösten 2016 fanns elva doktorander och sammantaget sju seniora forskare knutna till ämnet som kan fungera som huvudhandledare: tre professorer, en biträdande professor och en docent. Vid tiden för självvärderingen pågick två befordringsärenden, och enligt uppgifterna från intervjuerna finns det nu tre nya docenter. Två professorer med handledaruppdrag var hösten 2016 anställda vid annat lärosäte. Man använder sig också av handledar- och lärarresursen inom en externfinansierad forskarskola. I självvärderingen redogörs vidare för vilken övrig kompetens som finns att tillgå för doktoranderna när det gäller andra handledare och experthandledare. Speciellt i relation till experthandledning betonar man kontakten med andra lärosäten. Till den samlade handledar- och lärarresursen hör också ett tjugotal tillsvidareanställda disputerade lektorer med ämnen som är relevanta för forskarutbildningsämnet. I princip alla tjänstgör 100 procent.

Av självvärderingen framgår att pedagogikämnet under en period har haft en minskad personalstyrka. Detta har två förklaringar: dels pensionsavgångar utan nyrekrytering, dels att professorerna har fått sin forskningstid kraftigt neddragen från 50 till 20 procent. I självvärderingen går det att utläsa en förhoppning om att situationen ska bli bättre när lärosätet blir universitet 2018. Bedömargruppen ser det som ett fortsatt utvecklingsområde för att upprätthålla utbildningens framtida handledarresurs. Den bifogade publikationslistan visar dock att den sammantagna handledargruppens publiceringsprofil är relevant, jämn och håller god vetenskaplig kvalitet.

Vid lärosätet finns ett krav på att huvudhandledaren ska vara minst docent. Vidare ska man ha gått en handledarutbildning för att kunna accepteras som handledare, och för att bli antagen till handledarutbildningen ska man ha publicerat sig efter disputation. Handledarutbildningar från andra lärosäten valideras. Forskningsplattformen Research Platform for Education and Special Education (RePESE) erbjuder enligt självvärderingen meriteringsseminarier, och kan också ses som ett kompetensutvecklingsforum.

Forskningen vid lärosätet bygger, som nämnts, till stora delar på praktiknära projekt och frågeställningar. De flesta lärare som ingår i forskarutbildningsmiljön undervisar också på lärarutbildningen, och står på detta sätt i nära kontakt med samhällsfrågor och professionens frågor. Enligt självvärderingen finns ett samarbetsavtal med Malmö stad som gör det möjligt att skapa arenor där forskare och lärare tillsammans kan utveckla forskningsprojekt. Även samverkansformer mellan lärosätet och regionala aktörer beskrivs, och förväntas göra det möjligt att skapa arenor för forskningsprojekt, studier och samtal om aktuella samhällsfenomen.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av självvärderingen framgår att handledarnas kompetens följs upp systematiskt genom att vicedekanen träffar doktoranderna vid ett par tillfällen per år. Om brister upptäcks då vidtar vicedekanen åtgärder. Vid behov kan man till exempel sätta in extra resurser för att ge kompletterande handledning. Doktorandkåren genomför också utvärderingar. Vidare anges att handledarkollegiet fungerar som ett viktigt forum för att utveckla handledarkompetensen. Enligt självvärderingen finns det också andra system som minskar doktorandernas beroende av enskilda handledare. Till exempel finns ett månatligt seminarium, angivet i den allmänna studieplanen, där flera handledningskompetenta forskare tillsammans med doktoranderna diskuterar olika aspekter av forskningsverksamheten och forskarutbildningen. Seminariet leds av ämnesansvarig. Vidare arrangerar man ett systematiskt granskningsförfarande av avhandlingsarbetets olika faser. Granskningsförfarandet beskrivs i självvärderingen som en kollegial process där kvaliteten stärks genom externa granskare. Även forskarutbildningskursernas examinatorer beskrivs som en källa till systematiskt kvalitetssäkringsarbete.

Den individuella studieplanen är ett instrument för uppföljning under huvudhandledarens ansvar. Rutiner finns också för handledarbyte om det skulle behövas, och enligt självvärderingen kan handledarbyte ske utan särskild motivering. Detta anser bedömargruppen vara en styrka. En annan styrka är att man beaktar doktorandernas önskemål vid tillsättning av handledare. Bedömargruppen konstaterar vidare att det finns en väl beskriven beredskap för att hantera problem som har med handledningen att göra. Till stöd för doktoranderna finns även ett doktorandkollegium vid fakulteten. Beslut om ändring av såväl huvudhandledare som bihandledare fattas av dekanen efter beredning i handledarkollegiet, där det även finns doktorandrepresentation.

Sammantaget bedöms de olika formerna för att systematiskt följa upp handledarnas och lärarnas kompetens som relevanta. Utifrån det sammantagna underlaget kan bedömargruppen konstatera att lärarna har möjligheter att bedriva egen forskning och följa utvecklingen i tillräckligt hög grad. Forskningstiden för framför allt professorer förväntas öka när lärosätet blir universitet.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

I självvärderingen beskrivs att ämnet pedagogik finns utplacerat vid sex olika institutioner. Prefekterna på respektive institution ansvarar för att möjliggöra och upprätthålla ämnesrelevant samverkan mellan de olika institutionerna. Forskarutbildningsmiljön kompletteras också med ett omfattande samarbete med andra lärosäten. I självvärderingen presenteras en självkritisk analys av att pedagogikämnet inte har en egen institutionell hemvist. Handledande personal finns vid olika institutioner inom lärarutbildningsfakulteten, något som lärosätet menar kan bidra till en splittring och till att pedagogikämnet kan riskera en nedprioritering. För att motverka detta har man skapat forskningsplattformen RePESE (se ovan).

Forskningsplattformen RePESE erbjuder en sammanhållen forskningsmiljö över de sex institutionsgränserna, och låter doktoranderna möta forskare och forskning från andra ämnen inom pedagogikområdet. I plattformens miljö ingår forskning som initieras och genomförs i samverkan med aktörer utanför akademin, till exempel ansvariga för förskola och skola. Plattformens öppna seminarier ger möjlighet till diskussion och kritisk återkoppling på texter. Vidare har man ett nära samarbete med forskarutbildningen vid Lunds universitet, där forskarutbildningen låg tidigare.

Handledarna och lärarna är knutna till flera nationella och internationella forskarnätverk, där också doktoranderna deltar aktivt. Exempel på nätverk är European Teacher Education Network (ETEN), World Association of Lesson Study (WALS), World Organization for Early Childhood Education (OMEP), European Association for Research on Learning and Instruction (EARLI) och European Science Education Research Association (ESERA).

Enligt självvärderingen introduceras doktoranderna till dessa nätverk genom att de presenterar sina arbeten och deltar vid konferenser och seminarier tillsammans med sina handledare. För att finansiera medverkan i konferenser avsätter man 50 000 kronor per doktorand under studietiden.

Genom att lärosätet medverkar i nationella forskarskolor vidgas utbildningsmiljön till att också omfatta forskningsmiljöer vid andra lärosäten.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Enligt självvärderingen har lärosätet arbetat systematiskt och kontinuerligt med att kvalitetssäkra forskningsmiljön genom interna utvärderingar. En utfrågning med en intern och en extern granskare användes också inför arbetet med självvärderingen. Ett annat sätt att följa upp forskarutbildningsmiljön är uppföljning av alumner.

För närvarande pågår en översyn av styrdokumenten för lärosätets forskarutbildningar, liksom ett arbete med att digitalisera de individuella studieplanerna. Man planerar också ett kvalitetsramverk för utbildning på forskarnivå. En intern utvärdering av forskarutbildningarna vid dåvarande Malmö högskola genomfördes 2014, och resulterade i att man för forskarutbildningen i pedagogik identifierade behov av ett utökat samarbete inom området utbildningsvetenskap för att uppnå en tillräckligt stor doktorandmiljö och för att organisera kurser och seminarier mer effektivt. Kvalitetsarbetet de senaste åren har lett till en samordning av de metodkurser man ger och de fakultetsgemensamma seminarierna.

Lärosätet har identifierat ämnets spridning av forskare över de sex institutionerna som ett problem. Åtgärder för samverkan och samordning har vidtagits, till exempel genom forskningsplattformen RePESE. Lärosätet uttrycker i självvärderingen att det är för tidigt att uttala sig om huruvida forskningsplattformen förmår överbrygga den splittring av pedagogikämnet som skapats, och att detta behöver följas upp framöver. Bilden av en splittrad miljö med behov av samverkan och samordning förstärktes vid intervjuerna.

Underlaget ger sammantaget en bild av att man på ett konstruktivt och medvetet sätt har hanterat de nyligen genomförda förändringar som påverkar forskarutbildningsmiljön. Dock behöver lärosätet långsiktigt följa upp de insatser som har vidtagits för att överbrygga utmaningarna med ämnets placering vid flera institutioner.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Den sammanvägda bedömningen av aspektområdet miljö, resurser och område bygger främst på självvärderingen, den allmänna studieplanen, publikationslistan, övriga bilagor samt kompletterande intervjuer. Avgränsningen av ämnet samt ämnets bredd och djup är välmotiverad och adekvat. Utbildningen har genomgått organisatoriska förändringar som innebär utmaningar, framför allt i relation till det faktum att pedagogikämnet inte har en egen institutionell hemvist. Av underlaget framgår att man är medveten om att denna "splittring" av pedagogikämnet innebär ett hot mot såväl utvecklingen av handledarnas kompetens som mot forskningsmiljön i sin helhet. Åtgärder har vidtagits för att åstadkomma större samverkan mellan de sex medverkande institutionerna, bland annat genom bildandet av forskningsplattformen RePESE som samlar doktorander och seniora forskare och möjliggör insyn och deltagande i nätverk och forskningsaktiviteter. Det i självvärderingen efterfrågade finansiella stödet till forskningsplattformen framstår som välmotiverat.

Det sammantagna underlaget redogör för flera pågående förändringar som berör avgränsningen av ämnet, personalresurser och forskarutbildningsmiljö, och det verkar finnas en god beredskap för att möta och åtgärda dessa.

Dock finns vissa utvecklingsområden till exempel när det gäller uppföljning av personalens kompetens och kompetensutveckling. Ett utvecklingsområde i relation till aspektområdet miljö, resurser och område är hur lärosätet långsiktigt säkerställer tiden som seniora forskare och lektorer har för sin egen forskning. Ett annat utvecklingsområde är hur man långsiktigt hanterar situationen med att flera doktorander och handledare är verksamma vid andra lärosäten.

Även om det är för tidigt att dra några slutsatser verkar de åtgärder som nyligen har genomförts för att möta problem med en splittrad miljö vara välgrundade och adekvata, och den sammanvägda bedömningen av aspektområdet är att det är tillfredsställande. Detta intryck stärktes ytterligare under de uppföljande intervjuerna.

Vad gäller aspekten forskarutbildningsmiljö ser bedömargruppen god utvecklingspotential i forskningsplattformen RePESE, givet att den fortsätter att engagera forskarna och doktoranderna vid de olika institutionerna.

Som gott exempel vill bedömargruppen särskilt lyfta att doktoranderna vid behov av handledarbyte dels kan vända sig till olika nivåer, dels inte behöver motivera sitt önskemål.