Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

I självvärderingen ges stort utrymme åt att detaljerat redogöra för hur olika delar i forskarutbildningen gör det möjligt för doktoranderna att nå målen för kunskapsformen kunskap och förståelse. Beskrivningen i självvärderingen stöds av skrivningarna i den allmänna studieplanen och i de individuella studieplanerna.

Kurser, avhandlingsseminarier och internationella aktiviteter beskrivs säkerställa examensmålen kunskap och förståelse. De obligatoriska kurserna (totalt 37,5 högskolepoäng) behandlar forskningsperspektiv samt teori och metod förankrat i pedagogik och utbildningsvetenskap. De valbara kurserna ges fakultetsgemensamt eller högskolegemensamt och i somliga fall via högskolebiblioteket. Kurserna är utformade för att stödja progression. Examinationsformerna är individuella i kombination med öppna seminarier där fakultetens forskare också deltar.

I självvärderingen redogörs ingående för hur man har vidtagit åtgärder för att säkra examensmålen, bland annat genom kursutveckling, kursutvärderingar och en revidering av den allmänna studieplanen. Det faktum att doktoranderna i huvudsak använder kvalitativa metoder i sina avhandlingsprojekt har lett till att man breddar kursutbudet i kvantitativa och mixade metoder, och att man genomför seminarier med detta innehåll i handledarkollegiet.

I självvärderingen beskrivs också hur man har utvecklat nya undervisnings- och examinationsformer. Seminarieverksamhet ingår i utbildningen vid bestämda tidpunkter för att säkerställa kvalitet och progression. Obligatoriska avhandlingsseminarier bidrar till att tidsplanen för avhandlingsarbetet hålls. Den tabellbilaga till självvärderingen som dokumenterar studietiden visar att doktoranderna i stort har fullföljt sina studier inom förväntade tidsramar.

De uppgifter om genomströmning som finns tillgängliga ligger i linje med motsvarande forskarutbildningar i övriga landet, och föranleder därför inga särskilda frågor utöver hur lärosätet arbetar generellt för att doktoranderna ska kunna slutföra sina utbildningar inom den angivna tiden.

Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

I självvärderingen beskrivs hur man systematiskt följer upp utbildningens utformning, genomförande och examination, främst genom den individuella studieplanen. Planen innehåller en matris som kopplar ihop olika moment i utbildningen med den allmänna studieplanens beskrivning av utbildningsmålen, som i sin tur är kopplade till examensmålen i högskoleförordningen. De individuella studieplaner som bedömargruppen har granskat visar hur målmatrisen används och vilka aktiviteter som antas bidra till uppfyllandet av de olika målen. Matrisen bidrar till att tydliggöra relationen mellan lärandemål, utbildningsmål och examensmål och är ett gott exempel på hur måluppfyllelse kan planeras och synliggöras för såväl doktorander som handledare och kursansvariga. I samband med uppföljningarna vidtas vid behov åtgärder för att höja utbildningens kvalitet. Återkoppling sker till doktorander, handledare och kursansvariga. Seminarieverksamheten ses också som ett centralt inslag för att säkerställa såväl progression som uppföljning av kunskap och förståelse.

Vidare beskrivs i självvärderingen att man genomför kursutvärderingar. Utvärderingarna vänder sig till både doktoranderna och de deltagande lärarna. Man gör även en sammantagen utvärdering av kursansvarig och ämnesföreträdare. Utvärderingen presenteras sedan för handledarkollegiet och för nämnden för forskning och forskarutbildning.

Ett exempel på att uppföljningarnas resultat omsätts i åtgärder är att lärosätet planerar att utöka inslaget av kvantitativa och mixade metoder i utbildningen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

I självvärderingen är det främst kurser, avhandlingsseminarier och internationella aktiviteter som beskrivs ha betydelse för att doktoranderna efter genomförd utbildning ska nå målen för kunskapsformen färdighet och förmåga. Kursernas examinationsformer syftar till att utveckla färdighet och förmåga till vetenskaplig analys och kritisk granskning. Metodkurserna syftar till att utveckla förmågan att överväga och tillämpa adekvata metoder, och de högskolegemensamma kurserna syftar till att utveckla förmågan att presentera och publicera forskningsresultat.

Doktoranderna förväntas delta i olika seminarier, till exempel doktorandseminarier, där både egna och andras texter och konferensbidrag granskas och diskuteras. Doktoranderna förväntas också delta i nationella och internationella konferenser där den egna forskningen presenteras, granskas och diskuteras. Av självvärderingen framgår ett relativt omfattande konferensdeltagande, vilket tyder på att konferensdeltagandet inte bara är ett önskemål utan också en realitet. Denna bild förstärks dessutom av den budget om 50 000 kronor som varje doktorand har för att bekosta konferensdeltagande under utbildningstiden. Eftersom få av doktoranderna i sina projekt riktar sig till ett internationellt fält är konferensdeltagande och medverkan i publicering av artiklar av stor betydelse för måluppfyllelsen.

Självvärderingen för fram ett självkritiskt resonemang om de problem med måluppfyllelse som följer av att nästan alla doktorander skriver monografier på svenska. Det fåtal som planerar att skriva en artikelbaserad avhandling har ännu inte kommit så långt i sina studier att det ger utslag på antalet internationella publiceringar. Disputationen ses som ett viktigt tillfälle för att bedöma doktorandernas förmåga att bedriva forskning inom angiven tid. Forskningsmiljöns och forskarutbildningens fokus på praktiknära forskning lägger grunden för att doktoranderna utvecklar färdighet och förmåga att bidra till samhällsutvecklingen och att stödja andras lärande.

Av självvärderingen, den allmänna studieplanen och de individuella studieplanerna framgår att doktoranderna deltar i nationella och internationella konferenser. Konferensdeltagandet dokumenteras och följs upp i de individuella studieplanerna.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Självvärderingen redogör för hur doktorandens förmåga och färdigheter att bedriva forskning inom givna tidsramar följs upp genom den individuella studieplanen. Progression och lärandemål är ett av de områden som ska dokumenteras och följas upp. Även genomströmning och doktorandernas sammantagna deltagande i nationella och internationella forskningsaktiviteter dokumenteras och följs upp systematiskt. Av självvärderingen framgår också att man planerar och genomför olika åtgärder för att ytterligare stärka de processer som ingår i utbildningen. Ett exempel är att lärosätet framöver kommer att ordna olika aktiviteter, till exempel särskilda seminarier och språkstöd, för att stärka doktorandernas förutsättningar att publicera sig internationellt. Handledaren ansvarar för att doktoranderna involveras i nationella och internationella nätverk, och det finns utpekat ansvariga för de olika delarna i uppföljningen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet, och vetenskaplig redlighet och forskningsmässig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Självvärderingen beskriver hur kurserna, seminarierna och avhandlingsarbetet syftar till att säkerställa utvecklingen av doktorandernas värderingsförmåga och förhållningssätt i enlighet med den allmänna studieplanen och de nationella målen. Genom kursernas utformning och examinationsformer tränas doktorandernas förmåga att kritiskt granska och värdera olika teoretiska perspektiv.

Forskningsetik och vetenskaplig redlighet behandlas under en specifik kurs, där ett av lärandemålen är just att utveckla doktorandernas intellektuella självständighet och vetenskapliga integritet. Kursen är dock inte obligatorisk enligt den allmänna studieplanen, men självvärderingen anger att alla doktorander rekommenderas att gå den. Av de individuella studieplanerna framgår dock att endast en av doktoranderna läst en sådan specialiserad kurs. En del av doktoranderna har inte några noteringar om forskningsetik i sin individuella studieplan, och andra har noterat att de når målen via seminarier eller via andra kurser som då troligen rymt forskningsetik. Huruvida doktoranderna får tillräckliga förutsättningar att nå målet som innefattar forskningsetik framstår som något osäkert. Av självvärderingen och intervjuerna framgår att man anordnar seminarier där man bjuder in den regionala forskningsetiska nämnden, och att doktoranderna diskuterar forskningsetiska frågor i relation till det egna avhandlingsarbetet. Vid intervjuerna framkom att en obligatorisk kurs i forskningsetik är under utveckling. Bedömargruppen ser det som viktigt att ledningen följer upp hur examensmålen om forskningsetik och vetenskaplig redlighet säkerställs framöver.

Den praktiknära profilen säkerställer i sig att doktoranderna har möjlighet att utveckla värderingsförmågor och förhållningssätt som rör vetenskapens möjligheter och begränsningar, vetenskapens roll i samhället och människors ansvar för hur vetenskapen används. Värderingsförmåga och förhållningssätt tränas också genom den övriga seminarieverksamheten samt vid deltagande i nationella och internationella konferenser. Inom forskningsplattformen RePESE, där forskning med samhällsrelevans har hög prioritet, finns utrymme för diskussioner om vetenskapens möjligheter, begränsningar och samhällsroll.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

I självvärderingen lyfts de tre öppna obligatoriska granskningsseminarierna samt disputationen som redskap för att följa upp intellektuell självständighet, vetenskaplig redlighet och förmågan att göra forskningsetiska bedömningar. Även kurserna följs upp systematiskt vid utvärderingar av såväl doktorander som lärare för att säkerställa att doktoranderna når målen. Här anger lärosätet till exempel att man har tagit fram nya kurser för att skapa bättre förutsättningar för måluppfyllelse.

När det gäller att säkerställa doktorandernas måluppfyllelse uppger lärosätet att de håller på och utvecklar skärpta etiska riktlinjer. Vad detta innebär konkret framgår dock inte av underlaget. Det blev inte heller tydligare under intervjuerna.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Av självvärderingen, den allmänna studieplanen samt de inlämnade individuella studieplanerna framgår att lärosätet under de senaste åren har genomfört genomgripande förändringar som påverkar forskarutbildningen i pedagogik.

Eftersom mycket är nytt är det till viss del svårt att bedöma vilka långsiktiga positiva (och eventuellt negativa) konsekvenser förändringarna kommer att medföra. Sammantaget framstår dock förändringarna, det nya innehållet och de delvis nya arbetsformerna som välgrundade och välmotiverade. Underlaget visar hur kursutbud, seminarieverksamhet och internationella samt nationella forskningsaktiviteter sammantaget säkrar doktorandernas utveckling och progression i examensmålen kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Kursutbudet indikerar att lärandemålen svarar mot examensmålen som de uttrycks i den allmänna studieplanen. Obligatoriska avhandlingsseminarier bidrar till att doktoranderna håller tidsplanen för avhandlingsarbetet. Dessa och övriga seminarier, liksom deltagandet i konferenser och forskningsnätverk, ger doktoranderna möjlighet att presentera och diskutera egen forskning med vetenskapssamhället och reflektera över vetenskapens samhälleliga roll och ansvar. Forskningsetiska frågor har en specifik plats under kurser, seminarier och i den individuella studieplanen, men det saknas en obligatorisk forskningsetisk kurs. Matrisen i den individuella studieplanen säkerställer kontinuerlig uppföljning av kvalitet i utbildningen genom att den kopplar samman examensmålen med lärandemål i kurser, avhandlingsseminarier, deltagande i konferenser och andra aktiviteter.

Bedömargruppen ser säkerställandet av doktorandernas kunskaper i forskningsetiska frågor i vid mening som ett viktigt utvecklingsområde.

De uppgifter om genomströmning som finns tillgängliga ligger i linje med motsvarande forskarutbildningar i övriga landet, och föranleder därför inga särskilda frågor utöver hur lärosätet arbetar generellt för att doktoranderna ska kunna slutföra sina utbildningar inom den angivna tiden.

Som ett gott exempel vill bedömargruppen särskilt lyfta arbetet för att främja doktorandernas beredskap att publicera sig internationellt. Även det systematiska arbetet med doktorandernas konferensdeltagande ser bedömargruppen som ett gott exempel.