Doktoranders perspektiv

Utbildningen verkar för att doktoranderna tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser.

På en övergripande nivå verkar lärosätet för doktorandernas inflytande, delaktighet och insyn genom att det finns en utbredd formell representation i nämnder, råd och kollegier som är relevanta för forskarutbildningen. Det finns ett utvecklat system för hur doktoranderna varje månad diskuterar och förbereder frågor att ta upp i de olika grupperna, samt för hur de återkopplar från möten de har deltagit i. Bedömargruppen ser detta som en styrka och ett gott exempel på hur man kan arbeta för att säkerställa att doktorandernas synpunkter förs fram. Doktoranderna har möjlighet att delta i utbildningens utveckling och i beslutsprocesser som är viktiga för forskarutbildningen och för doktorandernas situation. Dessutom sker återkoppling till doktorandgruppen. Genom att doktorandrepresentation finns i handledarkollegiet, som har en central roll i arbetet med forskarutbildningen och doktorandernas situation, har doktoranderna goda möjligheter till såväl insyn som delaktighet. Bedömargruppen noterar att doktorandenkäter eller dylikt inte nämns i underlagen. Eftersom det är viktigt att doktoranderna även får möjlighet att uttrycka synpunkter anonymt skulle regelbundna doktorandenkäter, liksom ett systematiskt arbete med att ta tillvara alumners synpunkter och erfarenheter, kunna vara ett utvecklingsområde för att komplettera det arbete som görs.

Lärosätet arbetar aktivt för att doktoranderna ska ha möjlighet att aktivt delta i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesserna. På ett individuellt plan har doktoranderna möjlighet att delta genom kursvärderingar, genom regelbundna medarbetarsamtal och genom arbetet med de individuella studieplanerna och planeringen av det fortsatta arbetet. Bedömargruppen vill dock lyfta fram att det ur ett doktorandperspektiv är angeläget med en utveckling av den individuella studieplanen och en tydligare koppling mellan examensmål och aktiviteter i utbildningen. Detta är att betrakta som ett utvecklingsområde.

Enligt självvärderingen har doktoranderna vid ett tillfälle blivit erbjudna individuella samtal med forskarutbildningsansvarig. Bedömargruppen ser positivt på doktorandernas möjlighet att få samtala med andra ansvariga än handledarna och chefen, som doktoranderna befinner sig i beroendeställning till. Detta erbjudande skulle med fördel kunna ges på regelbunden basis. En återkommande kontakt av detta slag skulle ytterligare kunna stärka stödstrukturerna kring doktoranderna, särskilt eftersom självvärderingen inte beskriver tydligt vart doktoranderna förväntas vända sig om det till exempel uppstår problematik i handledarsituationen eller om de önskar byta handledare.

En förutsättning för doktorandernas möjlighet att tillgodogöra sig de möjligheter till lärande och deltagande som erbjuds, och för att kunna ägna nödvändig tid och fokus åt avhandlingsarbetet, är att doktorandernas arbetssituation, fysiska arbetsmiljö och psykosociala arbetsmiljö är tillfredsställande. Genom att alla doktorander har eget arbetsrum underlättas en hög grad av närvaro i miljön. Det finns även en flexibel hållning till val av arbetsort, vilket innebär att det finns möjlighet att periodvis förlägga arbetet till annan ort. Vidare finns en studierektor med ansvar för den studiesociala arbetsmiljön, och doktorandrepresentation finns i de organ som fattar beslut som rör psykosocial arbetsmiljö. Dessutom omfattas doktoranderna av det generella arbetsmiljöarbetet på lärosätet. Utöver dessa områden beskriver man inte hur man arbetar med just doktorandernas arbetsmiljö.

Självvärderingen visar exempel på att doktorandperspektivet tas till vara genom att doktoranderna stöttas på olika sätt. Det stöd som handledarkollegiets täta uppföljningar och individuella samtal innebär bidrar till en trygghet för doktoranderna på flera plan, vilket är en styrka. Bedömargruppen ser också införandet av kollegial bedömning av avklarade avhandlingspoäng, liksom tydligheten kring de principer som gäller för medförfattarskap, som en styrka i lärosätets arbete för att beakta doktorandperspektivet.

Utbildningen följs systematiskt upp för att säkerställa att doktorandinflytandet används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Doktorandernas synpunkter sammanställs och redovisas för avdelningschefen och kollegierna. Enligt självvärderingen sker återkoppling till doktoranderna via arbetsplatsträffar, via doktorandrepresentanter i olika forum, via ansvarig för forskarutbildningen, via huvudhandledare och via protokoll från olika möten. Handledarkollegiets månatliga möten behandlar varje doktorands progression och situation i syfte att kvalitetssäkra utbildningen utifrån ett doktorandperspektiv.

Sammantaget bedöms doktoranders perspektiv vara tillfredsställande.