Jämställdhetsperspektiv

Ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens utformning och genomförande.

Vad gäller jämställdhetsperspektivet hänvisar självvärderingen till lärosätets handlingsplan och åtgärdsprogram för lika villkor. Planen sägs omfatta alla anställda och bland annat innehålla åtgärder om lika villkor inom forskning och forskarutbildning. Planen innehåller även åtgärdspunkter om kompetensutveckling i ledarskap och genus, samt åtgärdspunkter om meritering av underrepresenterat kön bland docenter och professorer.

Självvärderingen anger även att avdelningen försöker integrera ett jämställdhetsperspektiv i kursutbudet, och att det behövs ett fördjupat jämställdhetsperspektiv i den situerade prövningen vid antagning som doktorand. Som tidigare nämnts visar handledarkollegiets sammansättning en jämn fördelning mellan män och kvinnor, men det finns en ambition att öka andelen kvinnliga professorer för att bättre avspegla doktorandgruppens sammansättning (en klar majoritet kvinnor). Självvärderingen nämner att ämnet även strävar efter att balansera sammansättningen av kvinnor och män i doktorandgruppen.

Vid intervjuerna framkom att det finns planer på att utveckla handledarutbildningen så att den även inkluderar likavillkors- och jämställdhetsperspektivet. Det finns också planer på att rådet för utbildning på forskarnivå ska ge ut någon form av checklista för jämställdhet. Vid intervjuerna framfördes också att könsfördelningen i betygsnämnden är reglerad på fakultetsnivå, och att jämställdhetsfrågorna finns med naturligt i doktorandernas forskning. Som exempel på detta angavs doktorandkursen om makt.

Självvärderingen anger att lärosätet "ger aktivt stöd till de doktorander som behöver särskilda insatser samtidigt som avdelningen bekräftar de som är självständiga och som har förmåga att göra det lilla extra". Vad detta innebär för jämställdhetsperspektivet utvecklas inte. Bedömargruppen anser att bedömningsunderlaget inte tydliggör om det finns specifika riktlinjer som styr jämställdhetsarbetet i forskarutbildningen, vem som undervisar på kurser, hur kurslitteraturen fastställs eller på vilket sätt jämställdhetsperspektivet blir tydligt vid tillsättning av betygsnämnder, opponenter, diskutanter och så vidare. Bedömargruppen finner att det saknas en genomtänkt strategi och exempel på åtgärder för att integrera jämställdhetsperspektivet i forskarutbildningen. Det saknas också strategi för och exempel på hur ett jämställdhetsperspektiv bidrar till att utveckla forskarutbildningen. Intervjuerna gav inte tydliga svar avseende denna problematik. Bedömargruppen menar att detta är ett utvecklingsområde.

Systematisk uppföljning görs inte för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande främjar jämställdhet.

Det framgår inte av det samlade underlaget hur en systematisk uppföljning sker för att säkerställa att utbildningen främjar jämställdhet. Därmed framgår inte heller hur resultat av uppföljningen resulterar i åtgärder för kvalitetsutveckling när det behövs. Det saknas en genomtänkt strategi och exempel på åtgärder för att följa upp jämställdhetsperspektivet i utbildningen, och för att följa upp hur ett jämställdhetsperspektiv bidrar till att utveckla forskarutbildningen. Det framgår inte heller av underlaget om eller på vilket sätt återkoppling till relevanta intressenter sker.

Sammantaget bedöms jämställdhetsperspektivet vara tillfredsställande.