Arbetslivets perspektiv

Utbildningen förbereder doktorander för ett föränderligt arbetsliv.

Enligt självvärderingen är utbildningen främst inriktad på att utbilda doktoranderna för en fortsatt forsknings- och undervisningsverksamhet. Underlaget beskriver vissa kunskaper och färdigheter, till exempel analysförmåga och förmåga att använda forskningsmetoder, som användbara också i icke-akademiska sammanhang. Självvärderingen ger exempel på doktorander som efter examen fått anställning vid myndigheter och verksamheter utanför akademin.

Enligt självvärderingen ger medverkan i externt finansierade projekt möjlighet till meritering inför arbetsuppgifter som kräver förmåga att samarbeta i team och följa en tidsplan. Lärosätet arbetar för att vidga doktorandernas forskarutbildningsmiljö. Det sker genom att doktoranderna medverkar i handledarnas och lärarnas nationella och internationella forskningsnätverk som förmedlar forskarkontakter. Forskarutbildningens lärare har omfattande samverkansprojekt som knyter forskning till samhällsutveckling. Exempel på detta är en lärare som är koordinator för Center for Global Human Resource Management i Göteborg och som arbetar med att knyta ihop forskning om arbetslivet med den praktiska verksamheten. Andra exempel är ett samarbete med Den globala skolan och flera centrala och lokala myndigheter. Några lärare samverkar även med aktörer och institutioner utanför Sverige, som det tyska centret för politisk bildning. Bedömargruppen konstaterar att underlaget ger god information om pågående samverkansprojekt och att projekten har potential att bidra till att förbereda doktoranderna för ett föränderligt arbetsliv. Dock menar bedömargruppen att det inte framgår av det samlade underlaget hur lärosätet konkret arbetar för att involvera doktoranderna i verksamheter som förbereder för ett föränderligt arbetsliv.

Doktoranderna får möjlighet att presentera sin forskning och kritiskt granska kollegors texter vid de obligatoriska avhandlingsseminarierna, men också i andra sammanhang. Ett exempel är den årliga "PhD Research Day". Doktoranderna erbjuds också att delta i nationella och internationella konferenser under studietiden och det finns ekonomiskt stöd för detta. Av underlaget framgår att internationella konferenser ses som en viktig aktivitet för att etablera kontakter och delta i nätverk inför det kommande arbetslivet. Bedömargruppen ser dessa inslag i utbildningen, liksom den institutionstjänstgöring om 20 procent som erbjuds, som en god förberedelse för framtida yrkesverksamhet som forskare och lärare såväl inom som utanför akademin. Det framgår av underlaget att man även har genomfört fakultetsgemensamma karriärdagar i samråd med doktorandrådet för att visa alternativa karriärvägar efter examen. Bedömargruppen konstaterar dock att det samlade underlaget endast i begränsad utsträckning visar hur utbildningen förbereder för karriärvägar utanför akademin efter examen.

Det samlade underlaget visar att det inte pågår någon aktiv alumnverksamhet vid lärosätet, men att utveckling av en sådan pågår. Bedömargruppen ser detta som ett viktigt utvecklingsområde för att säkerställa att utbildningen förbereder för ett föränderligt arbetsliv.

Utbildningens utformning och genomförande följs inte systematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet.

Självvärderingen och intervjuerna beskriver hur utbildningens innehåll följs upp, utvärderas och uppdateras för att säkerställa dess relevans, främst för en framtida forskarkarriär. Riktlinjerna för doktorandernas undervisningsuppdrag inkluderar en pedagogisk utvecklingsplan, något som bedömargruppen ser positivt på som en förberedelse för en karriär inom akademin.

Underlaget beskriver olika former för kvalitetsuppföljning i utbildningen, men bedömargruppen konstaterar att man endast i begränsad utsträckning integrerar arbetslivets perspektiv i beskrivningarna. Vidare konstaterar självvärderingen att man anordnar exempelvis internat, personalmöten och studiedagar för att planera och diskutera utvidgad samverkan med verksamheter inom och utanför akademin. Doktoranderna uppmuntras att delta, men det framgår inte av underlaget i vilken utsträckning de faktiskt deltar i dessa verksamheter. Man använder de individuella studieplanerna för att dokumentera och följa upp doktorandernas deltagande i olika forsknings- och samverkansnätverk, men bedömargruppen noterar att uppföljningarna inte tydliggör ett arbetslivsperspektiv. Därför rekommenderas lärosätet att utveckla detta.

Bedömargruppen konstaterar att det samlade underlaget inte beskriver rutiner för systematiska uppföljningar av hur utbildningen är användbar och förbereder för ett föränderligt arbetsliv. Även om det finns viss systematisk uppföljning, främst avseende en framtida forskarkarriär, framgår det inte av det samlade underlaget hur resultaten av uppföljningen vid behov omsätts i åtgärder och om återkoppling sker till relevanta intressenter. Bedömargruppen ser detta som ett utvecklingsområde och rekommenderar särskilt lärosätet att fortsätta utveckla former för att följa upp alumner, och att uppmärksamma arbetslivets perspektiv i uppföljningarna av de individuella studieplanerna.

Sammantaget bedöms arbetslivets perspektiv vara tillfredsställande.