Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling

Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms sammantaget inte vara tillfredsställande.

Av självvärderingen framgår att man systematiskt följer upp lärarnas individuella kompetensutveckling genom årliga utvecklingssamtal mellan lärare och institutionens prefekt. Samtalen resulterar i strategier för fortlöpande kompetensutveckling. Vidare framgår det av det samlade underlaget att kvalitetsuppföljning, åtgärder och återkoppling delvis ligger utanför det egna ämnets och den egna miljöns möjligheter till insyn och inflytande. Forskarmiljön håller god och hög kvalitet, men bedömargruppen menar att utbildningens integrering i en större utbildningsmiljö vid institutionen skapar bristande möjligheter till uppföljning och åtgärder för att säkerställa kvalitet i utbildningen. Handledningsprocessen och uppföljningen av de individuella studieplanerna kan motverka en del av problemen med att man inte har fullt inflytande över kursinnehåll och seminarieutbud, men detta bedöms ändå vara en allvarlig brist i utbildningens förutsättningar att säkerställa utbildningens kvalitet.

Vad gäller aspekten måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse finns brister i möjligheten till överblick och uppföljning av kvaliteten i den kurs- och seminarieverksamhet som genomförs utanför ämnet, avdelningen och det egna lärosätet. Bedömargruppen menar att forskarutbildningsmiljöns begränsade möjligheter att erbjuda kurser i pedagogik innebär bristande möjligheter att följa upp, åtgärda och återkoppla innehåll och progression i doktorandernas lärande. Utifrån underlaget är bedömningen att examensmålen färdighet och förmåga och värderingsförmåga och förhållningssätt följs upp systematiskt genom handledning, individuella studieplaner och obligatoriska seminarier men att det inte framgår hur man vidtar åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling utifrån detta.

Vad gäller arbetslivets perspektiv konstaterar bedömargruppen att perspektivet inte är integrerat i de former för uppföljning, åtgärder och återkoppling som används, och att utbildningens relevans för ett föränderligt arbetsliv inte beaktas i uppföljningen. Alumnverksamhet saknas men är under utveckling.

I fråga om doktorandperspektivet konstaterar bedömargruppen att doktorandkollektivet är representerat i samtliga organ och arbetsgrupper, och att det finns ett till synes väl fungerande doktorandråd. Detta ger sammantaget doktoranderna insyn och reella möjligheter att komma till tals och påverka hur forskningen och forskarutbildningen planeras och genomförs. Bedömargruppen menar också att det är viktigt att lärosätet systematiskt följer upp stressnivån bland de forskarstuderande, till exempel via återkommande arbetsmiljöundersökningar.

Uppföljningen av jämställdhetsperspektivet beskrivs ske genom samtal och enkäter som inkluderar frågan i ett mer generellt psykosocialt perspektiv. Hur jämställdhetsperspektivet följs upp i utbildningen framgår inte av underlagen.