Doktoranders perspektiv

Utbildningen verkar för att doktorander tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser.

Självvärderingen presenterar olika arbetssätt för att säkerställa att doktoranderna har en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Doktoranderna får möjlighet att diskutera arbetsmiljöfrågor, till exempel fysisk arbetsmiljö och relationen till handledare och andra kollegor samt upplevd stressnivå. Detta sker tillsammans med forskarutbildningens studierektor under individuella utvecklingssamtal och i samband med att man följer upp och reviderar de individuella studieplanerna. Av underlaget framgår också att lärosätet arbetar aktivt för att säkerställa en god start på forskarutbildningen genom att erbjuda introducerande samtal med prefekt, studierektor och personalansvarig. Utöver detta anordnar fakulteten egna introduktionsdagar. Doktoranderna bjuds även in till universitetets introduktionsdagar för att ta del av frågor som bland annat berör anställningsvillkor och arbetsmiljö.

De brister och utmaningar som bedömargruppen lyfter under aspektområdet Miljö, resurser och område innebär utmaningar även för doktoranders perspektiv. Av självvärderingen och intervjuerna framgår att den lilla forskningsmiljö som kännetecknar pedagogikavdelningen inte bara innebär ett begränsat utbud av kurser och seminarier, utan också att den kan innebära psykosociala utmaningar. Av det samlade intervjuunderlaget framgår att såväl doktorander som handledare och lärare ser samverkan med den utbildningsvetenskapliga institutionen som ett sätt att hantera dessa problem.

Vidare framgår det av underlaget att kurser, seminarier och arbete i forskargrupperna oftast bedrivs på svenska. Bedömargruppen ser allvarligt på detta eftersom doktorandgruppen inte enbart består av svenskspråkiga personer. Bedömargruppen menar att utbildningsrelaterade aktiviteter bör ske på engelska för att icke-svensktalande doktorander ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och känna sig delaktiga i forsknings- och forskarutbildningsmiljön. Bedömargruppen betonar vikten av att lärosätet påskyndar arbetet med att se över möjligheten att bedriva forskarutbildningsrelaterade aktiviteter på engelska. Vidare ser bedömargruppen det som en svaghet att en del doktorander enligt självvärderingen upplever att vardagen är besvärlig och att de kommer i kläm på grund av att avdelningens anställda inte kommer överens.

En viktig aspekt av den psykosociala arbetsmiljön är handledningen. Av underlaget framgår att handledning sker regelbundet, och att den kompletteras med informella möten och e-postkonversationer. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet i självvärderingen kommenterar och visar medvetenhet vad gäller förbyggande arbete och hantering av de eventuella konflikter som kan uppstå mellan doktorand och handledare. I det förebyggande arbetet ingår bland annat tydlighet i vad forskarutbildningen innebär, och kommunicerade förväntningar och informationsmöten för nyantagna doktorander där exempelvis rättigheter och skyldigheter diskuteras. Av självvärderingen framgår också att lärosätet har rutiner för hur handledarbyte ska hanteras när konflikter uppstår. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet erbjuder professionellt stöd i form av företagshälsovård och kontakt med fackliga organisationer vid handledarbyte.

Utbildningen följs systematiskt upp för att säkerställa att doktorandinflytandet används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Doktorandinflytandet sker främst genom att doktoranderna är representerade i olika organ, såsom institutionsstyrelsen och forskarutbildningskollegiet. Fler forum för att ta vara på doktorandernas synpunkter och därmed säkerställa doktorandinflytandet är institutionens doktorandråd, årliga utvecklingssamtal mellan doktorand och studierektor samt uppföljning och revidering av de individuella studieplanerna. Bedömargruppen uppmärksammar att det framgår av det samlade underlaget att doktoranderna inte sällan lyfter upplevd stress när den individuella studieplanen följs upp och revideras. Bedömargruppen menar att det av detta skäl är viktigt att lärosätet systematiskt följer upp stressnivån bland de forskarstuderande, till exempel via återkommande arbetsmiljöundersökningar. Vidare ser bedömargruppen ett utvecklingsområde vad gäller systematisk insamling, sammanställning och redovisning av alumners synpunkter på utbildningen.

Sammantaget bedöms doktoranders perspektiv vara tillfredsställande.