Arbetslivets perspektiv

Utbildningen förbereder doktorander för ett föränderligt arbetsliv.

Forskarutbildningen ger genom sitt innehåll, utformning och genomförande god förberedelse för en akademisk karriär, både vad gäller forskning och undervisning. Detta främst genom arbetet med avhandlingen och genomförande av kurser. Förberedelser för en akademisk karriär sker även genom olika slags seminarier som doktorander deltar i och genom undervisning; doktorander erbjuds 20 procent institutionstjänstgöring. Lärosätet argumenterar i självvärderingen övertygande för att det är en fördel att ingå i ett mångvetenskapligt humaniorasammanhang, där doktoranden kan utveckla förståelse för hur forskningssamarbeten kan tillgå i "helt nya och ovana ämneskonstellationer och samarbeten". Konferenser och workshops med inriktning på post doc-tillvaron inklusive skrivande av forskningsansökningar erbjuds. Forskarutbildningen i konstvetenskap vid Södertörns högskola, enligt självvärderingen, måste dock bli bättre på att koordinera karriärförberedande aktiviteter med forskarskolorna.

Självvärderingen tar upp såväl akademiska karriärvägar som arbeten inom konstlivet och kultursektorn. I ett särskilt stycke lyfts fram hur forskarutbildningen i konstvetenskap vid lärosätet har täta kontakter med yrkesverksamma utanför högskolan – kritiker, curatorer, intendenter, konstnärer med flera – som bjuds in från grundnivå och uppåt. Självvärderingen pekar vidare på hur "det samtida konstfältets praktiker" verkar vitaliserande på den forskning som bedrivs inom området och inom forskarutbildningsmiljön, vilken därmed kan sägas vila också på beprövad arbetslivsanknuten erfarenhet. Detta bekräftas av publikationslistor och på annat sätt och måste framhållas som en ovanlig styrka för lärosätet i detta sammanhang. Även här uttrycker självvärderingen dock självkritik och gör gällande att lärosätet behöver arbeta mer systematiskt för att öppna framtida karriärvägar för doktorander. Exempelvis beskrivs möjligheter att med en ny mall för individuella studieplaner mer effektivt kunna arbeta mot examensmålen även vad beträffar arbetslivets perspektiv. Att underlätta etablerandet av kontaktytor och nätverk är här ett mål. Vissa möjligheter att arbeta med utställningar och gestaltningen av och urval av konsten vid lärosätet nämns också, liksom en workshop om hur CV för den utom-akademiska arbetsmarknaden lämpligen skrivs. Det sistnämnda exemplet är dock riktat mot mastersnivån. Lärosätets självkritik till trots finner bedömargruppen att det finns mycket positivt i forskarutbildningens strävan att förbereda doktoranderna för ett arbetsliv såväl utanför som inom akademin.

Utbildningens utformning och genomförande följs inte systematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förberedande för arbetslivet. Resultaten av uppföljning omsätts inte vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker inte till relevanta intressenter.

Det finns vid lärosätet en medvetenhet om bristen på systematisk uppföljning gällande forskarutbildningens användbarhet inför arbetslivet och initiativ till åtgärder har tagits, bland annat genom att inkludera arbetslivets perspektiv i den individuella studieplanen. Uppföljningen av utbildningens genomförande vad avser arbetslivets perspektiv är ett utvecklingsområde, bland annat eftersom alumnundersökningar inte i dagsläget genomförs på ett systematiskt sätt.

Sammantaget bedöms dock arbetslivets perspektiv vara tillfredsställande. Bedömargruppen vill lyfta fram forskningens kopplingar till det samtida konstlivets praktiker som ett värdefullt inslag.