Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat. Forskarutbildningsämnets relation till området för forskarutbildning är adekvat.

Vid Södertörns högskola utgör forskarutbildningen i konstvetenskap en del av området Kritisk kulturteori tillsammans med ämnena estetik, filosofi, medie- och kommunikationsvetenskap, den praktiska kunskapens teori och genusvetenskap. En styrgrupp där en studierektor för varje forskarutbildningsämne ingår har ett övergripande ansvar, medan varje ämne också har ett forskarhandledarkollegium. I självvärderingen betonas att det inte bara handlar om en organisatorisk integration, utan att ämnet konstvetenskap vid Södertörns högskola är en del av en för området specifik teoretisk plattform i vilken ingår "bl.a. modern kritisk teori, kontinental filosofi, hermeneutik, genusteori och postkoloniala studier". Forskningssamarbeten och ansökningar har genomförts tillsammans med företrädare för andra ämnen inom området. Med ämnet estetik finns ett delvis gemensamt mastersprogram. Denna relation mellan forskarutbildningsämnet och området motiveras av att konstvetenskapen sedan länge utvecklats i samspel med metoder och teorier från andra humanistiska ämnen, vilket är ovedersägligt. Kopplingen är på de allra flesta sätt adekvat och det nära samarbetet med övriga delar av området ger det lilla forskarutbildningsämnet konstvetenskap på Södertörns högskola med två doktorander en särskild profil (inriktning mot kritisk kulturteori), som i kraft av områdets sammantagna resurser är välmotiverad.

Bedömargruppen var initialt osäker på om ämnets relation till området Kritisk kulturteori innebär en adekvat avgränsning av konstvetenskap som forskarutbildningsämne. Vid intervjuerna klargjordes emellertid att forskarutbildningsämnet är en brett uppfattad konstvetenskap vilande på - med bedömningsgrundens formuleringar – "vetenskaplig grund" och "beprövad erfarenhet". Bedömargruppen menar att det ändå vore en fördel om beskrivningen av forskarutbildningsämnet i den allmänna studieplanen kunde ges en större tydlighet. Under rubriken "Utbildningens mål" i den allmänna studieplanen finns exempelvis en reflektion kring ämnet som lyder "Föreningen av bred visuell kompetens med kritiskt tänkande innebär att konstvetenskaplig forskning i grunden är problemorienterad", vilket är en formulering som är något svårtydd. Det skulle här kunna invändas att kompetens och tänkande snarare är egenskaper hos den enskilda forskaren än hos forskningen eller ämnet i sig självt. Inte desto mindre framstår som nämnts forskarutbildningsämnets avgränsning sammantaget som adekvat.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

Handledarnas sammantagna kompetens i relation till forskarutbildningen med för närvarande två doktorander bedöms vara god då det finns fyra tillsvidareanställda med docentkompetens (möjliga huvudhandledare) och två ytterligare lektorer (möjliga biträdande handledare). Vidare har alla handledare inom ämnet genomgått pedagogiska kurser i forskarhandledning. Ämnets studierektor ansvarar för fortlöpande pedagogisk utveckling på detta område för hela området Kritisk kulturteori. Ämnet har kapacitet att ta emot fler doktorander och även att genomföra handledarbyte under utbildningens gång. Kollegiet har tidigare erfarenhet av doktorandhandledning samt erfarenhet av att arbeta med utformning av forskarutbildning. Handledarnas möjligheter att forska och följa samhällsutvecklingen inom relevanta områden förefaller begränsade till deras medverkan i företrädesvis de externt finansierade forskningsprojekt som de ingår i.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultatet omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Forskarutbildningsämnets studierektor ansvarar som nämnts för personalens pedagogiska utveckling och följer därmed upp i vilken utsträckning de aktuella handledarna har genomgått pedagogisk kurs i forskarhandledning eller inte. I övrigt har inte specifika uppföljningar gjorts av personalens kompetens sedan forskarutbildningsämnets inrättande vid Södertörns högskola, vilket kan förklaras av att examensrättigheterna erhölls så nyligen som 2014.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har sådan kvalitet och omfattning att utbildningen på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Forskarutbildningsämnet konstvetenskap är som nämnts ungt vid Södertörns högskola. Det är en del av ett större forskningsområde: Kritisk kulturteori (KKT) som innefattar sex ämnen. Kritisk kulturteori är i sin tur ett av fyra forskningsområden inom Södertörns högskola som haft examenstillstånd sedan 2010. Totalt har dessa fyra områden enligt självvärderingen "ett hundratal" verksamma doktorander. På sikt är målet att varje ämne inom KKT ska ha minst fem doktorander. Att ämnet sedan man fick examensrättigheter endast har antagit två doktorander gör naturligtvis att den ämnesspecifika forskarutbildningsmiljön skulle kunna sägas vara liten. Det kompenseras dock i hög grad av kvaliteten och omfattningen av forskningen såväl inom området KKT som inom konstvetenskap. Det finns även andra goda förutsättningar i form av nätverk lokalt, nationellt och internationellt. Utöver det konstvetenskapliga kollegiet besöks miljön av gästlärare och externa forskare då är som knutna också till den större miljön KKT, varför den vardagliga kontaktytan med forskare är relativt varierad. Kontakten mellan doktorander och forskarhandledare är ovanligt hög genom att handledningstiden stipuleras till totalt 480 timmar under utbildningen (120 timmar per år). Det finns sammantaget en miljö som är relativt stor på institutionsnivå. Självvärderingen betonar också de informella inslagen i miljön, såsom postseminariernas betydelse för en fri tankebildning. Detta tyder på god insikt i att informella samtal kan utveckla forskarutbildningsmiljön och bygga upp en god kollegialitet.

För närvarande finansieras forskarutbildningen (de två doktoranderna) av Östersjöstiftelsen (ÖSS) via den mångvetenskapliga forskarskolan Baltic and East European Graduate School (BEEGS). De ingående projekten ska ha en tydlig Östersjö- eller Östeuropaanknytning. Eftersom också fyra av fem lärare i konstvetenskap har forskning finansierad från ÖSS har inriktningen på ämnet (forskning och sedan 2014 då examensrättigheter erhölls också forskarutbildning) under senare år fördjupats mot efterkrigstidens uppgörelser med modernismen. Vid utlysningen av de två doktorandanställningarna 2015 angavs att forskningsplanens anknytning till forskarskolans inriktning och relation till forskningsområdet KKT skulle anges.

Organisatoriskt är forskningsområdena och institutionerna åtskilda så att doktorander och lärare inom området KKT är anställda vid institutionen för kultur och lärande (IKL), men det är fakultetsnämnden som beslutar om riktlinjer och föreskrifter för forskarutbildningen, allmänna studieplaner och kursplaner, betygsnämnder och opponenter vid disputation. Institutionerna har hand om ekonomi och administration, medan prefekten som har arbetsgivaransvaret, har delegerat till avdelningsföreståndare inom institutionen att hålla medarbetarsamtal med doktoranderna. Utöver de tre nivåerna fakultet, institution och avdelning finns en parallell styrning av forskningen så att forskningsområdenas forskarutbildningar leds av fakultetsnämnden, som utsett en styrgrupp för varje forskningsområde med ansvar för beredning av frågor som gäller utbildningsmiljöerna och kontrollen av dem. Forskarskolorna har också styrgrupper, som lämnar förslag på handledare till prefekten. Den till synes komplicerade strukturen ingav bedömargruppen farhågor om risker för missförstånd och oklar ansvarsfördelning, men vid intervjuerna framkom ingenting som bekräftade dessa. Bedömargruppen antar därmed att det hela fungerar väl.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Vid utvärderingen av den första terminens studier som genomfördes med de doktorander som antagits till forskarstudier 2015 framkom tydlig kritik mot hur relationen mellan forskarutbildningsämnen, området KKT och forskarskolan BEEGS organiserats av lärosätet. Intervjuer och självvärdering uppger att åtgärder vidtagits och att koordinationen mellan forskarskola, område och forskarutbildningsämne förbättrats, bland annat genom en introduktionsvecka och att BEEG:s studierektor nu även ingår i KKT:s styrgrupp. En viss, om än delvis berikande, "kulturskillnad" mellan forskarskola och område noteras dock fortfarande. För att följa upp utvecklingen av relationen mellan de tre miljöerna har lärosätet beslutat att genomföra en ny utvärdering av verksamheten.

I januari 2017 utvärderades forskarutbildningen vid KKT avseende samtliga doktorander genom anonyma enkäter. En doktorandenkät kommer 2017 att genomföras för hela Södertörns högskola. Självvärderingen framhåller också att processen vid antagning av doktorander är noggrann för att säkra hög kvalitet i miljön. Uppföljning av progressionen i utbildningen görs genom individuell studieplan, doktorandstegen, riktlinjerna för seminarier och valbara kurser. Riktlinjerna föreskriver tre obligatoriska etapper i avhandlingsarbetet: seminarium för avhandlingsplanen, 60-procentsseminarium och slutseminarium, varav de två senare genomförs med hjälp av en extern opponent. Efter slutseminariet tillsätter ämnesrådet en särskild bedömargrupp, som upprättar en tids- och åtgärdsplan tillsammans med doktoranden. Detta förfarande är snarlikt det som tillämpas vid Stockholms universitet och bör enligt bedömargruppen vara tillräckligt för att säkra att avhandlingen håller en hög kvalitet. I den allmänna studieplanen nämns dock endast slutseminariet som obligatoriskt; det finns alltså en avvikelse mellan allmän studieplan och de "Riktlinjer för konstvetenskaplig forskarutbildning" som refereras till i självvärderingen. Därtill står det även i riktlinjerna att doktorander förutsätts lägga fram rapporter (utkast) varje termin, vilket bedöms som positivt då det främjar en aktiv seminariekultur.

Granskningarna av utbildningen har på grund av att examensrätten till ämnet tilldelades relativt nyligen inte gjorts så många gånger att de kan klassificeras som systematiska. Åtgärderna från den första utvärderingen har sammanställts, presenterats samt förts vidare till en styrgrupp inom forskarutbildningsområdet.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Vad gäller aspekten forskarutbildningsämne finner bedömargruppen att ämnets avgränsning och relation till området för forskarutbildning är något oklar och behöver förtydligas.

Forskningen vid lärosätet har sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå. Området Kritisk kulturteori ger en stabil bas och tillräcklig volym, och områdets (liksom ämnets) forskning har dessutom bedömts vara av mycket hög kvalitet. Vad gäller handledarresurser och forskarutbildningsmiljö så svarar dessa väl mot utbildningens behov. Personalen har en god kompetensnivå. Det finns utöver allmän studieplan även lokala föreskrifter som reglerar forskarhandledares och doktoranders arbete och ansvar som tagits fram av forskarhandledarkollegiet. Därtill finns en rad samarbeten med externa parter utöver forskarskolan BEEGS, som kommer forskarutbildningen till gagn i form av ökat utbud av kurser, seminarier samt vidgad forskarutbildningsmiljö. Forskarutbildningen verkar för en aktiv seminariekultur genom att doktorander kontinuerligt förväntas lägga fram utkast från arbetet samt vid särskilda tidpunkter i utbildningen ha "etappseminarier". Handledarnas kompetens, forskarutbildningsmiljön samt forskarutbildningen utvärderas kontinuerligt i olika fora.

En problematik som lärosätet har identifierat och som beskrivs i självvärderingen är att relationen mellan de tre miljöerna som forskarutbildningen ingår i – forskarutbildningsämne (konstvetenskap), forskarutbildningsområde (KKT) och forskarskola (BEEGS) – inte har fungerat optimalt, vilket har lett till förbättrande åtgärder och beslut om en ny utvärdering av verksamheten.