Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Självvärderingen gör gällande att doktoranderna skaffar sig bred kunskap och förståelse inom ämnet genom att återkommande under hela utbildningen granska andra forskares bidrag vid ämnets forskningsseminarier, högre seminarier i samverkan med andra lärosäten, konstvetenskapliga konferenser och nationella samt internationella ämnessammankomster. Detta är enligt bedömargruppen goda former för att inhämta kunskap och förståelse, men det torde vara lätt hänt att fokus hamnar på det som intresserar doktoranden i synnerhet, d.v.s. vad som i allmän studieplan (med Högskoleförordningens formulering) beskrivs som "aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet". Om ett sådant snävt fokus tillåts infinna sig, kan uppnåendet av bred kunskap därmed äventyras.

En god bas för uppnåendet av bred kunskap och systematisk förståelse inom det konstvetenskapliga forskningsområdet och för konstvetenskaplig metodik är de två obligatoriska ämnesspecifika kurserna Teori och forskningspraktik inom det konstvetenskapliga fältet (7,5 högskolepoäng) och Metod och forskningspraktik inom det konstvetenskapliga fältet (7,5 högskolepoäng). Övriga två – eller tre för doktorander inom forskarskolan BEEGS – obligatoriska kurser ger insikter i vetenskapsteori (Vetenskapsteori: sanning, konstruktion och subjektivitet, 7,5 högskolepoäng) och stärker kopplingen till området KKT (Introduktion till kritisk kulturteori, 7,5 högskolepoäng) samt i förekommande fall till BEEGS (Samtida forskning om Östersjöregionen och Östeuropa, 7,5 högskolepoäng). Av kurspoängen återstår efter de obligatoriska kurserna 30 (eller 22,5 högskolepoäng). I det tydliggörande dokumentet "Riktlinjer för seminarier och valbara kurser" ges exempel på kurser eller moment, där ungefär hälften kan sägas ha relevans för målet bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet. Flera gånger hänvisas i självvärderingen till utlåtandet från 2014 (sakkunniggranskning av ansökan om examensrättigheter) och där framgår att planen varit att inom forskarutbildningen ge tre obligatoriska ämnesspecifika kurser om 7,5 högskolepoäng, varav en med titeln "Konstvetenskapliga klassiker". Enligt bedömargruppen vore det lämpligt om ytterligare en ämnesspecifik kurs blir obligatorisk. Denna kunde med fördel täcka sådana delar inom ämnet som ligger utanför doktorandens forskningsområde, så att exempelvis en doktorand med inriktning mot bildkonst skulle få läsa en kurs med inriktning mot arkitekturforskning. Det är förvisso en utmaning att inom den begränsade tiden uppnå bredd och systematisk förståelse inom det vidare konstvetenskapliga fältet, men då detta är ett tydligt formulerat examensmål ser bedömargruppen innehållet i de obligatoriska kurserna likväl som något av ett utvecklingsområde.

Bedömargruppen har också ett uppdrag att granska genomströmningen. När det gäller konstvetenskap finns inte någon statistik eller andra uppgifter att kommentera eftersom forskarutbildningen är så nyetablerad. Från ledningens sida finns ett fortlöpande arbete med uppföljning av genomströmningen vid lärosätet. Bedömargruppens intryck är att det inom forskarutbildningsämnet finns en stor lyhördhet inför olika omständigheter som kan påverka doktorandernas möjligheter att genomföra forskarutbildningen inom stipulerad tid.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Doktorandernas måluppfyllelse följs upp i årliga samtal med studierektor, under handledningen (med avstämning i individuell studieplan) och i handledarkollegium samt även genom "doktorandstegen". Granskningarna av utbildningen har på grund av att examensrätten till ämnet tilldelades relativt nyligen inte gjorts så många gånger att de kan klassificeras som systematiska. Åtgärderna från den första utvärderingen av den första terminens studier har sammanställts, presenterats samt förts vidare till en styrgrupp inom området Kritisk kulturteori. Forskarutbildningen kan sägas vara stadd i kontinuerlig kvalitetsutveckling, inte minst när det gäller såväl de obligatoriska som de existerande och tilltänkta valbara kurserna. Bedömargruppen ser positivt på denna utveckling.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Examensmålens föreskrivna förmåga att kunna planera och bedriva forskning med adekvata metoder inom givna tidsramar tränas i doktorandkurser och genom avhandlingsskrivandet. Utvecklande av färdigheter avseende att med auktoritet kunna presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och övriga samhället sker löpande under forskarutbildningen – i kurser, seminarier, handledning, presentationer samt konferenser. Som lärosätet påpekar i självvärderingen sker måluppfyllelse vad avser dessa färdigheter och förmågor ofta i en "gråzon" mellan det som examineras i kurser, avhandlingsskrivande och andra obligatoriska moment samt i andra sammanhang som formellt inte ingår i forskarutbildningen såsom undervisning/institutionstjänstgöring samt externa uppdrag. Mycket positivt i detta sammanhang är att lärosätet arbetar aktivt med att som ett komplement till dessa aktiviteter i "gråzonen" skapa valbara kurser vilka utgår från examensmålen och ger möjlighet till fördjupning av dessa färdigheter och förmågor. Exempel på ämnen och företeelser inom vilka sådan kursbaserad fördjupning kan ske är: populärvetenskaplig presentation, samverkan, att arrangera en vetenskaplig workshop, vetenskaplig forskningspresentation och peer review-granskning. Det är också tänkt att doktoranderna i slutet av avhandlingsarbetet ska genomföra en populärvetenskaplig forskningspresentation i muntlig form vid spikningen och skriftligen på högskolans hemsida.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Utbildningens nuvarande utformning, genomförande och examination ger rimlig grund för antagandet att den säkerställer doktorandernas förmåga att planera och bedriva forskning inom givna tidsramar, presentera forskningsresultat i dialog med samhället samt bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Löpande avstämningar görs i seminarieform, i handledarsamtal och med uppföljningar av individuella studieplaner. Fastän det i självvärderingen inte framgår huruvida just examensmålen avseende färdighet och förmåga specifikt följs upp, framstår det bland annat utifrån intervjuerna som att de ansträngningar som görs för att följa upp utbildningen överlag ändå kan anses vara tillräckliga.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Vad beträffar intellektuell självständighet för självvärderingen fram att denna vilar på den långa processen i lärandeaktiviteter, utarbetandet av utbildningen i samråd med handledare, utbytet med doktorander och lärare och genomförandet av avhandlingsprojektet. De lokala riktlinjerna markerar doktorandens ansvar som ett åtagande, i vilket också ingår ansvaret att aktivt söka råd. När det gäller vetenskaplig redlighet och forskningsetiska bedömningar finns centrala riktlinjer från Södertörns högskola som ska följas och dessutom rekommenderas Vetenskapsrådets God forskningssed samt The Royal Society's råd gällande vad som benämns "Unconscious bias". Det framhålls i självvärderingen att en granskning av doktoranderna när det gäller redlighet har genomförts redan vid antagningen, då deras publikationer synats. Under utbildningen kan doktoranden gå kursen i peer review för att granska en kollegas manus. Det senaste doktorandinternatet för doktorander i konstvetenskap beslutade att mötet hösten 2017 ska ha etik som tema. Insikt i vetenskapens möjligheter och begränsningar uppnås även genom pedagogiska kurser, undervisning samt genom kursen "Samverkan" (2 högskolepoäng). Även på denna punkt framkommer det tydligt att lärosätet arbetar aktivt med sitt kursutbud för att utveckla och stärka områden inom forskarutbildningen. Denna del av utbildningen får anses som relevant och tills vidare tillräcklig, så länge som de etiska aspekterna vävs in fortlöpande i utbildningen.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna når målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Utbildningens nuvarande utformning, genomförande och examination ger rimlig grund för antagandet att den säkerställer intellektuell självständighet. Doktorandernas måluppfyllelse följs även i detta avseende upp i årliga samtal med studierektor, under handledningen (med avstämning i individuell studieplan) och i handledarkollegium samt även genom "doktorandstegen". De ansträngningar som görs för att följa upp utbildningen överlag framstår för bedömargruppen som tillräckliga.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Bedömargruppen vill särskilt lyfta det goda exemplet med mindre kurser som tränar färdigheter och förmågor som till exempel populärvetenskaplig presentation, att arrangera en vetenskaplig workshop och peer review-granskning.

Beträffande aspekten kunskap och förståelse ser bedömargruppen ett utvecklingsområde när det gäller att stärka måluppfyllelsen vad avser bred kunskap inom forskarutbildningsämnet. Ett förslag är att ytterligare ämnesspecifika kursmoment blir obligatoriska, med fördel så att de täcker sådana delar inom forskarutbildningsämnet som ligger utanför doktorandens eget forskningsområde. Forskarutbildningen kan inte desto mindre sägas vara stadd i kontinuerlig kvalitetsutveckling kanske framför allt vad gäller kursdelen av forskarutbildningen och bedömargruppen ser positivt på den utvecklingen.

När det gäller konstvetenskap finns inte någon statistik eller andra uppgifter att kommentera eftersom forskarutbildningen är så nyetablerad. Från ledningens sida finns ett fortlöpande arbete med uppföljning av genomströmningen vid lärosätet. Bedömargruppens intryck är att det inom forskarutbildningsämnet finns en stor lyhördhet inför olika omständigheter som kan påverka doktorandernas möjligheter att genomföra forskarutbildningen inom stipulerad tid.