Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är inte välmotiverad och adekvat.

Forskarutbildningsämnets relation till området för forskarutbildning är dock adekvat.

Hälsa och livsstil är ett av Högskolans i Halmstad profilområden. Rättighet att utfärda examina på forskarnivå inom området erhölls av Universitetskanslersämbetet 2013, varpå forskarutbildningen kom igång nästföljande år. Organisatoriskt tillhör utbildningen Akademin för hälsa och välfärd och är anknuten till den mångdisciplinära forskningsmiljön Centrum för hälsa, välfärd och idrott. De sakkunniga vid examenstillståndsprövningen bedömde att högskolan hade goda förutsättningar för att bedriva forskarutbildning inom området hälsa och livsstil. Efter intern prövning av högskolans forsknings- och utbildningsnämnd inrättades forskarutbildningsämnet hälsa och livsstil med tre inriktningar: idrottspsykologi, omvårdnad och handikappvetenskap. Forskarutbildningen ges enligt självvärderingen i enlighet med den områdes- och ämnesbeskrivning som låg till grund för beslut om examenstillstånd.

Området och forskarutbildningsämnet hälsa och livsstil avgränsas av en gemensam kunskapsram. Det innebär att utbildningens inriktningar inklusive idrottspsykologi präglas av den gemensamma och övergripande kunskapsramen för ämnet i dess helhet. Utbildningen har således en sammanhållen allmän studieplan för de tre inriktningarna idrottspsykologi, omvårdnad och handikappvetenskap. Examensbenämning är filosofie licentiat eller filosofie doktor inom ämnet hälsa och livsstil, med aktuell inriktning. Miljön är i väsentliga delar gemensam för forskarutbildningsämnets samtliga doktorander.

Det är endast inriktningen idrottspsykologi som är föremål för denna utvärdering. Självvärderingen inleds med en beskrivning av det övergripande området och forskarutbildningsämnet hälsa och livsstil såsom det utformats vid högskolan. På liknande sätt beskrivs sedan under de olika aspektområdena inledningsvis den sammantagna utbildningen och därefter sådant som är specifikt för inriktningen idrottspsykologi. Bedömargruppen vill betona att det föreligger vissa svårigheter förknippade med att göra bedömningen i och med detta att idrottspsykologi är den enda av de tre inriktningarna inom forskarutbildningsämnet som utvärderas. Det är med andra ord bara en inriktning som här utvärderas och inte ett forskarutbildningsämne. Samtidigt har Högskolan i Halmstad en lång tradition av såväl utbildning (på grundnivå och avancerad nivå) som forskning inom idrottspsykologi.

I relation till det övergripande området hälsa och livsstil fokuseras enligt självvärderingen inriktningen idrottspsykologi på människors upplevelser, känslor och beteenden i relation till idrotts- och motionsaktiviteter. Avgränsningen framstår som adekvat gentemot psykologi och också i relation till hälsa och livsstil. Samtidigt är just framhållandet av upplevelser, känslor och beteenden sådana entiteter som återfinns inom psykologiämnet i vid mening, vilket medför att idrottspsykologi som det definieras i självvärderingen inte helt självklart kan ses som en väletablerad och självständig deldisciplin inom psykologiämnet. Bedömargruppen tolkar snarare definitionen av inriktningen så att idrott studeras vid Högskolan i Halmstad med metoder och paradigm som återfinns inom psykologiämnet överlag - alltså som en tillämpning av psykologiämnet bland andra möjliga sådana.

Internationellt är idrottspsykologi ett väletablerat forskningsområde. Idrottspsykologi är en tvärvetenskaplig vetenskap som bygger på kunskaper från många relaterade områden som till exempel biomekanik, fysiologi, kinesiologi och förstås psykologi. Just kanske för att idrottspsykologin vid Högskolan i Halmstad definieras i relation till de övriga inriktningarna inom området livsstil och hälsa, syns inte i lärosätets beskrivning av området att det i huvudsak handlar om att studera hur psykologiska faktorer påverkar till exempel prestationer och hur deltagande i sport och motion påverkar psykiska och fysiska tillstånd eller förlopp. I självvärderingen talas det lite allmänt om hälsopsykologi.

De tre återgivna avhandlingsprojekten vid tiden för självvärderingens inlämnande (ett doktorandprojekt och två licentiandprojekt) är inte helt inom ramen för den ovan återgivna internationella, gängse definitionen av idrottspsykologi. Bedömargruppen vill göra lärosätet uppmärksamt på att det på sikt kan infinna sig problem med att generiskt ge de tre respektive inriktningarna distinkta, vetenskapligt grundade och utmärkande innehåll. Psykologi utgör internationellt sett en viktig del inom till exempel handikappforskningen, emedan handikappforskningen knappast har motsvarande status inom psykologin. Då detta är en utvärdering inom tillämpad psykologi och inte inom hälsa och livsstil, måste bedömargruppens fokus ofrånkomligen riktas mot psykologi snarare än mot det vidare forskarutbildningsämnet - oaktat det faktum att det i det här fallet bara är en inriktning inom ett forskarutbildningsämne som utvärderas. Bedömargruppen anser i konsekvens därmed att idrottspsykologi bör definieras tydligare i relation till psykologiämnet och inte som nu mest i relation till området hälsa och livsstil.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens nuvarande innehåll och genomförande.

Bedömargruppen noterar att även om utbildningen ges vid en relativt liten högskola, så finns det förhållandevis hög kompetens inom forskarutbildningsämnet hälsa och livsstil, där det ingår 19 doktorander och 33 handledare. Inom inriktningen idrottspsykologi är kapaciteten dock för närvarande mer begränsad och där återfinns tre doktorander, samt fem handledare. Inriktningens doktorander har en huvudhandledare och minst en biträdande handledare vardera. För närvarande är en av handledarna (en professor i psykologi) huvudhandledare för två av doktoranderna och har 50 procent av en heltidstjänst avsatt för forskning. Utöver de nuvarande handledarna finns även tre nydisputerade lektorer i psykologi (prestationspsykologi, idrotts- och hälsopsykologi) och två post doc-anställda (för åren 2017-2018) som är disputerade i psykologi. Det pågår även rekrytering av två internationella, seniora forskare (idrottsskadans psykologi) som utöver nuvarande handledare förväntas kunna bistå doktoranderna på olika sätt.

Forskarutbildningen med inriktning mot idrottspsykologi är en utbildning under uppbyggnad och bedömargruppen anser att den sammantagna kompetensen i nuläget inte är tillräcklig för en fullt utbyggd forskarutbildning inom inriktningen, men självvärderingen och intervjuer indikerar att en sådan kompetens och omfattning dock är på väg att byggas upp. De nuvarande handledarna inom inriktningen har omfattande publicering i internationella tidskrifter. Handledarna är också ofta aktivt medverkande i internationella konferenser. För att säkerställa ämnesutveckling inom det tvärvetenskapliga forskarutbildningsämnet hälsa och livsstil, utses en ämnesansvarig med professorskompetens från och med 2017.

Bedömargruppens uppfattning är att handledarkompetensen med avseende på de doktorander som hittills antagits är god. Då nya doktorander antas, bör utöver handledarnas kompetens om möjligt även tas hänsyn till åldersstrukturen och könsfördelningen. I och med att det i dagsläget inom inriktningen finns tre disputerade i psykologi (prestationspsykologi, idrotts- och hälsopsykologi) som idag inte har handledaruppdrag, samt att rekrytering av två internationella forskare pågår, bedöms möjligheterna till detta vara goda. Bedömargruppen anser därför att handledarkompetensen även på sikt - då det kanske finns ett större antal doktorander inom inriktningen - är tillfredsställande.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Uppföljning av handledarnas kompetens och kompetensutveckling sker på ett systematiskt sätt. Lärosätesövergripande uppföljning och kvalitetsutveckling åstadkoms bland annat genom högskolans "Handledarundersökning" och "Doktorandbarometer", vilka genomförs vart tredje år. Bägge uppföljningarna genomfördes senast våren 2014, vilket innebär att få handledare (och doktorander) inom den aktuella forskarutbildningen då ingick.

Handledares och lärares individuella kompetens följs upp i samband med årliga medarbetarsamtal med avdelningschefer. Handledare ska ha genomgått forskarhandledarutbildning, eller göra detta så snart som möjligt efter det att de utsetts som handledare. All utbildning som personalen har genomgått registreras i en personaldatabas.

Uppföljning och återkoppling vad gäller handledarnas kompetens och kompetensutveckling sker även i form av ett handledarkollegium. Detta omfattar samtliga handledare (både interna och externa), två doktorandrepresentanter samt studierektor. Handledarkollegiet leds av en professor/docent och det anordnas tre halv- eller heldagsträffar per år. Vid något av dessa tillfällen deltar även samtliga doktorander.

Högskolans instrument för uppföljning bedöms som tillräckliga, även om de inte ännu i nämnvärd utsträckning har hunnit prövas inom den aktuella forskarutbildningen.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Högskolan i Halmstad verkar generellt vara framgångsrika när det gäller rekrytering av gästprofessurer och gästforskare. Såväl inom forskarutbildningsämnet hälsa och livsstil som inom inriktningen idrottspsykologi har detta också gjorts med framgång. Den övergripande multidisciplinära forskningsmiljön Centrum för hälsa, välfärd och idrott har utvecklats starkt med ett internationellt fokus. Denna forskningsmiljö expanderas internt, nationellt och internationellt genom de samarbeten och forskarnätverk som forskarna har samt via medverkan vid konferenser, granskningsuppdrag vid disputationer, granskning åt internationella tidskrifter och gästvistelser vid lärosäten utomlands. Den internationella utblicken stärks också genom utvecklandet av internationella utbildningssamarbeten inom Akademin för hälsa och välfärd. Rekryteringen av fyra gästprofessorer till Centrum för hälsa, välfärd och idrott har likaså bidragit till internationaliseringen av forskarutbildningsmiljön och samförfattande med internationella forskare har under de senaste åren ökat. Bedömargruppen ser liksom lärosätet att detta tillsammans med ökade medel för forskningsprojekt från internationella finansiärer är ett fortsatt lovande utvecklingsområde.

Forskningsmiljön som helhet, de tre forskargrupperna och tvärvetenskapliga teman medverkar till att doktoranderna blir delaktiga i en fullgod lärandemiljö. I denna pågår ett stort antal forskningsaktiviteter och den regelbundna seminarieserien Hälsa och Livsstil, liksom även andra seminarier som öppnar upp för samverkan internt och med det nationella och internationella forskarsamhället, samt med olika samhällsaktörer. Detta utgör alltså den överbyggnad inom vilken idrottspsykologin vid Högskolan i Halmstad verkar. Forskare inom inriktningen idrottspsykologi är - utöver tillhörigheten till forskningsmiljön Centrum för hälsa, välfärd och idrott - knutna till forskargruppen Hälsa och Idrott som består av totalt 16 forskare varav 12 med fokus på psykologi och idrott: två professorer, en gästprofessor, två post doc, tre lektorer och fyra doktorander (varav en antagen vid annat lärosäte). Forskarna inom området är publicerade sig väl och deltar i internationella verksamheter och samverkansprojekt. Bedömargruppen finner att det finns flera nätverk för doktoranderna att verka inom och som därmed förstärker bredden i den till synes relativt smala nischen/disciplinen idrottspsykologi. Sådana nätverk ger kontakter med fler doktorander och forskare, vilket är positivt. De olika profilnätverken vid högskolan uppvisar en hög produktivitet och erbjuder goda möjligheter för samarbeten, sampublicering och kompletterande kompetens för handledning.

I självvärderingen betonas ämnets tillämpade karaktär, i relation till dess samhällsnytta. Bedömargruppen instämmer i det resonemanget men har utifrån underlagen inte uppfattat att det finns någon mer uttalad policy gällande den så kallade tredje uppgiften, utöver de öppna seminarier som anges i självvärderingen.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Forskningsmiljön har under senare tid utvärderats med fyra års mellanrum inom ramen för en "Assessment of Research and Collaboration" där också internationella granskare medverkat. Resultat från den utvärderingen - gällande bland annat ökad publicering i internationella tidskrifter och ökad extern finansiering av forskningsprojekt - har omsatts i form av en strategisk plan för den forskning som bedrivs vid Centrum för hälsa, välfärd och idrott. Strategisk utveckling vad gäller forskarutbildningen inom Akademin för hälsa och välfärd ansvaras för av en styrgrupp där bland annat ämnesansvariga, forskningsmiljöledare, akademichef och doktorandrepresentanter ingår. Lärosätesövergripande uppföljningar och granskningar av forskarutbildningsmiljön genomförs av forsknings- och utbildningsnämnden i samverkan med forskarutbildningsutskottet, där studierektorer för forskarutbildning, doktorandrepresentanter samt representanter för de olika forskningsmiljöerna ingår. Ett utvecklingsarbete gällande kvalitetssäkringssystemet pågår för närvarande. Det är bedömargruppens uppfattning att den uppföljning och återkoppling vad avser forskarutbildningsmiljön som sker är tillfredsställande.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Vad gäller aspekten forskarutbildningsmiljö ser bedömargruppen styrkor i de många möjligheter till samarbeten och utveckling som erbjuds doktoranderna vid lärosätet.

Beträffande aspekten forskarutbildningsämne vill bedömargruppen understryka att det föreligger ett utvecklingsområde, så till vida att det på sikt torde kunna bli svårt att vetenskapligt hålla isär de tre inriktningarna då psykologiska aspekter och metoder i stor utsträckning kan återfinnas inte bara inom idrottspsykologi utan också i de två övriga inriktningarna. Bedömargruppen anser att utöver hänvisningar till idrottspsykologins tillämpade karaktär och en definition av forskarutbildningsämnet som görs i relativt breda penseldrag, bör högskolan anstränga sig för att försöka åstadkomma en tydligare vetenskapligt grundad definition av den specifika inriktningen idrottspsykologi. Det är också viktigt att - särskilt med tanke på att inte alla doktorander alltid har särskilt mycket kunskaper inom psykologi med sig in i forskarutbildningen från studierna på lägre utbildningsnivå - bredden i psykologiämnet rent generellt finns väl representerad bland annat i forskarutbildningskursernas innehåll.

Inom forskarutbildningsämnet finns det en förhållandevis hög kompetens och handledarkompetensen med avseende på de doktorander i idrottspsykologi som hittills antagits är god. Med tanke på lärosätets ur ett nationellt och internationellt perspektiv storleksmässigt begränsade miljö, ser bedömargruppen mycket positivt på den höga kompetens som finns inom lärarkollegiet och den framgångsrika internationella publiceringen inom området. Bedömargruppens uppfattning är att den sammantagna kompetensen än så länge inte är tillräcklig för en fullt utbyggd forskarutbildning inom inriktningen, men underlaget indikerar att en sådan kompetens och omfattning dock är på väg att byggas upp.

Forskningsmiljön som helhet, med de tre forskargrupperna och tvärvetenskapliga teman, medverkar till att doktoranderna blir delaktiga i en fullgod lärandemiljö. Bedömargruppen ser även positivt på det flertal nätverk som finns för doktoranderna att verka inom och som därmed förstärker bredden i den till synes relativt smala nischen/disciplinen idrottspsykologi. Utöver den öppna seminarieserien Hälsa och Livsstil har bedömargruppen dock inte kunnat finna någon mer utvecklad strategi för hur lärosätets samverkan med det omgivande samhället ska hanteras.