Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer inte genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet. Dock säkerställer utbildningen genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Doktorandernas kunskap och förståelse utvecklas genom en kombination av olika moment i utbildningen: kurser, seminarier, konferensdeltagande, handledning och kunskapsinhämtande för det egna avhandlingsarbetet. Vidare ingår utbildning inom både kvalitativ och kvantitativ forskningsmetodik, samt vetenskapsteori. Förutom de obligatoriska och valbara kurserna framhålls i självvärderingen de obligatoriska seminarierna som betydelsefulla för utvecklandet av bred kunskap och förståelse för forskarutbildningsämnet hos doktoranderna.

Bedömargruppens intryck är att en tillfredsställande måluppfyllelse nås gällande bred kunskap och förståelse för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet, liksom även bred kunskap och förståelse överlag med avseende på det tvärvetenskapligt präglade området hälsa och livsstil. Det är emellertid mer tveksamt huruvida examensmålen avseende bred kunskap och förståelse inom just inriktningen idrottspsykologi enligt gängse definition uppfylls, eller inom psykologiämnet mer generellt. Dock kan doktorander välja valfria kurser med psykologisk och/eller idrottspsykologisk inriktning. Ett exempel som nämns i självvärderingen är kursen "Litteraturstudier inom forskningsområdet hälsa och livsstil", där doktorander verkar kunna inrikta sina litteraturstudier i enlighet med den egna ämnesinriktningen. Den kursen är för närvarande under utveckling. Det förtjänar att nämnas att den allmänna studieplanen - där bland annat omfattningen av den obligatoriska respektive valfria kursdelen beskrivs - är utformad för forskarutbildningsämnet hälsa och livsstil. Inriktningen idrottspsykologi finns representerad i form av särskilda avsnitt i den allmänna studieplanen.

Det förefaller överhuvudtaget finnas få teoretiskt inriktade forskarutbildningskurser - åtminstone sådana som inte är att betrakta som individuella läskurser - i idrottspsykologi som det definieras internationellt eller i psykologiämnet överlag vid lärosätet. Doktoranderna verkar för att skaffa sig bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnets inriktning i ganska hög utsträckning vara hänvisade till att läsa kurser vid andra lärosäten. Det är bedömargruppens uppfattning att detta torde skapa problem när det gäller säkerställandet av doktorandernas måluppfyllelse vad avser kunskap och förståelse. Bedömargruppen rekommenderar att idrottspsykologins vetenskapliga grund stärks vid lärosätet, exempelvis genom inrättandet av fler utpräglat idrottspsykologiska forskarutbildningskurser av teoretisk och/eller metodologisk art. Bedömargruppen vill betona att det negativa omdömet vad gäller denna aspekt också har att göra med den i bedömargruppens ögon bristfälliga definitionen av den vetenskapliga grunden i idrottspsykologin.

Uppgifter om genomströmning kan inte beaktas på grund av att utbildningen är alltför nystartad. Två av doktoranderna kommer att innan årsskiftet 2017/18 ha fullgjort halva sin tid på forskarutbildningen, vilket får anses motsvara en förväntad genomströmning visavi stipulerad tid.

Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultatet av uppföljningen omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

De moment som genomförs för att uppnå examensmålen dokumenteras i den individuella studieplanen och genom denna kan doktorandens grad av måluppfyllelse följas. Vid uppföljning av den individuella studieplanen diskuterar handledare, doktorand och studierektor progressionen och hur planerade och genomförda aktiviteter svarar mot examensmålen. För att ytterligare förtydliga hur de olika moment som doktoranderna genomför är anknutna till examensmålen pågår för närvarande ett utvecklingsarbete där syftet är att ta fram en matris som åskådliggör relationen mellan examensmål, lärandemål och moment i utbildningen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Genom hela forskarutbildningen tränar och utvecklar doktoranden sin förmåga att planera och genomföra olika uppgifter inom givna tidsramar exempelvis i samband med genomförande av obligatoriska seminarier, publicering och kursuppgifter. Doktorandens förmåga till detta säkerställs kontinuerligt exempelvis i samband med handledning, där överenskommelser görs om delprojekts och aktiviteters färdigställande. I den individuella studieplanen görs också en tidsplan upp för det kommande året, där planerade moment sedan följs upp och avvikelser diskuteras. Härigenom utgör enligt självvärderingen olika slags utbildningsmoment liksom även avhandlingsprojektet i sig inslag i forskarutbildningen där doktoranden kan visa måluppfyllelse vad avser förmåga att bedriva forskning och andra uppgifter inom givna tidsramar. Då självvärderingen ger intryck av att doktoranderna mestadels är externt finansierade hade bedömargruppen inledningsvis en farhåga om att den övergripande projektplaneringen i allt för hög grad kan vara utslagsgivande vid urvalet av sökande till forskarutbildningen. Denna farhåga kunde emellertid inte bekräftas i samband med intervjun, då det framkom att doktorandtjänsterna numera är internt finansierade.

I utbildningen ingår för alla doktorander att presentera sina forskningsresultat på nationella och internationella konferenser, vanligen konferenser med ett peer review-förfarande. Till alla doktorander har avsatts särskilda doktorandmedel för bland annat konferensmedverkan, för att bidra till doktorandernas måluppfyllelse avseende exempelvis förmågan att i nationella och internationella sammanhang muntligt presentera och diskutera forskning i dialog med vetenskapssamhället. Doktoranderna inom inriktningen idrottspsykologi deltar i stor utsträckning i internationella konferenser och symposier, där de presenterar och diskuterar sina egna avhandlingsstudier. Exempel på sammanhang där detta förekommer är doktorandernas deltagande i konferenser och symposier inom ramen för organisationerna Association for Applied Sport Psychology’s European Congress of Sport Psychology (FEPSAC) och Congress of the European College of Sport Science.

Doktoranderna får tillfälle att visa på måluppfyllelse gällande förmågan att bidra till andras lärande bland annat i samband med institutionstjänstgöring, populärvetenskapliga föredrag, externa samarbetskontakter, professionsnätverk och genom att kommunicera forskning i sociala medier. De skriver och medverkar också i ansökningar om ekonomiska medel, vilket bidrar till utvecklandet av färdigheter i att kunna förklara och presentera sin forskning på ett för sammanhanget adekvat sätt. Att träna på att presentera sin forskning för samhället i övrigt ingår också som ett moment i kursen Hälsa och Livsstil (15 högskolepoäng) som är obligatorisk för alla doktorander. I samband med att avhandlingen offentliggörs författar doktoranden en pressrelease, vilken utgör ett moment där alla doktorander ges möjlighet att presentera den egna forskningen på ett populärvetenskapligt sätt.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Generellt anser bedömargruppen att måluppfyllelsen vad avser färdighet och förmåga följs upp på ett tillfredsställande sätt. Inte minst förefaller säkerställandet av målen som rör förmåga att planera och bedriva forskning inom givna tidsramar samt att i nationella och internationella sammanhang såväl muntligt som skriftligt kunna presentera forskningsresultat följas upp väl. Doktorandens förmåga att såväl inom forskarutbildningsämnet hälsa och livsstil som mer specifikt inom inriktningen idrottspsykologi stödja andras lärande, ges det också fullgod återkoppling på i flera olika sammanhang.

De moment som genomförs för att uppnå examensmålen dokumenteras i den individuella studieplanen och genom denna kan doktorandens grad av måluppfyllelse följas. Vid uppföljning av den individuella studieplanen diskuterar handledare, doktorand och studierektor progressionen och hur planerade och genomförda aktiviteter svarar mot examensmålen. För att ytterligare förtydliga hur de olika moment som doktoranden genomför är anknutna till examensmålen pågår för närvarande ett utvecklingsarbete där syftet är att ta fram en matris som åskådliggör relationen mellan examensmål, lärandemål och moment i utbildningen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

I självvärderingen betonas att det finns en progression under forskarutbildningens gång avseende doktorandernas intellektuella självständighet, med ökade krav i samband med exempelvis handledningen. Vidare ska doktoranden självständigt kunna reflektera över forskningsetiska dilemman liksom över forskningens begränsningar och möjligheter. Det framgår i den allmänna studieplanen hur avhandlingen ska se ut i relation till intellektuell självständighet. Doktoranden förväntas ha tre till fyra artiklar eller motsvarande i sin avhandling - varav två ska vara publicerade och övriga vara i publicerbart skick - och doktoranden bör vara första författare till majoriteten av de i avhandlingen ingående artiklarna. Vid intervjun framkom att intellektuell självständighet vidare förväntas uppnås genom inläsning, reflektion och integration av litteratur i förhållande till doktorandens egna frågeställningar - förutom vid diskussioner i handledningssammanhang.

Förmågan till forskningsetiska bedömningar utvecklas bland annat inom en valbar kurs i forskningsetik och i samband med moment inom den obligatoriska introduktionskursen. Examinationsuppgifter kring forskningsetik beskrivs väl i självvärderingen. Därutöver deltar doktoranderna i den egna forskargruppens gemensamma diskussioner där såväl teorier och metoder som etiska överväganden granskas. Fastän forskargrupperna är förhållandevis små, ser bedömargruppen det likväl som en styrka att så sker. Under forskarutbildningen upparbetar doktoranderna nära kontakter med intresseorganisationer och användare, vilket tränar deras förmåga att genomföra och kommunicera forskning utanför ett akademiskt sammanhang. Detta ser bedömargruppen positivt på. Bedömargruppen vill inte desto mindre framhålla betydelsen av en utvecklad strategi vid lärosätet gällande den så kallade tredje uppgiften.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

De moment som genomförs för att uppnå examensmålen dokumenteras i den individuella studieplanen och genom denna kan doktorandens grad av måluppfyllelse följas. Vid uppföljning av individuell studieplan diskuterar handledare, doktorand och studierektor progressionen och hur planerade och genomförda aktiviteter svarar mot examensmålen. För att ytterligare förtydliga hur de olika moment som doktoranden genomför är anknutna till examensmålen pågår för närvarande ett utvecklingsarbete där syftet är att ta fram en matris som åskådliggör relationen mellan examensmål, lärandemål och moment i utbildningen.

I samband med examination av obligatoriska kurser inom forskarutbildningen fokuseras värderingsförmåga och förhållningssätt i relation till forskning på olika sätt. Det gäller inte minst forskningsetik, som finns representerad i form av en egen kurs om tre högskolepoäng. Där kan examinationsuppgifter innefatta granskningar av ansökningar om etikprövning och kritiska reflektioner kring etiska dilemman i exempelvis doktorandkollegors avhandlingsarbeten. Mer formell uppföljning och återkoppling avseende värderingsförmåga och förhållningssätt överlag förefaller således ske bland annat vid examination av kurser. I såväl intervjuer som i självvärderingen hänvisas dock, beträffande en hel del av arbetet gällande värderingsförmåga och förhållningssätt, till en informell struktur som finns i forskarutbildningsmiljön. Bedömargruppens intryck är att denna informella struktur kan möjliggöra tillräcklig uppföljning och återkoppling, beroende på att utbildningen ännu bedrivs i liten omfattning och inte är till fullo utbyggd. Lärosätet bör dock planera hur mer systematiska uppföljningar skulle kunna göras i framtiden, för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet också om forskarutbildningen i idrottspsykologi ökar i omfattning.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms inte vara tillfredsställande. Vad gäller aspekten måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse ser bedömargruppen ett utvecklingsområde beträffande säkerställandet av att doktoranderna har en bred och gemensam ämneskompetens i psykologiämnet vid forskarutbildningens slut.

Bedömargruppen ser även ett utvecklingsområde beträffande säkerställandet av att doktoranderna vid forskarutbildningens slut har bred kunskap och förståelse inom inriktningen idrottspsykologi. Däremot förefaller måluppfyllelse kunna säkerställas vad avser bred kunskap och förståelse för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet, liksom även vad avser bred kunskap och förståelse överlag inom det tvärvetenskapligt präglade området hälsa och livsstil. Det verkar dock finnas få teoretiskt inriktade forskarutbildningskurser i idrottspsykologi eller i psykologiämnet överlag vid lärosätet, förutom i form av eventuella individuella läskurser. Doktoranderna verkar för att skaffa sig bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnets inriktning i ganska hög utsträckning vara hänvisade till att läsa kurser vid andra lärosäten. Detta sammantaget gör att bedömargruppen ifrågasätter huruvida måluppfyllelse av bred kunskap och förståelse inom idrottspsykologin och inom psykologiämnet överlag verkligen kan säkerställas. Delvis hänger denna problematik också samman med den i bedömargruppens ögon bristfälliga kopplingen till den vetenskapliga grunden i idrottspsykologin och med den bristfälliga definitionen av idrottspsykologin i relation till området livsstil och hälsa.

Doktoranderna får tillfälle att visa måluppfyllelse gällande förmågan att bidra till andras lärande bland annat i samband med institutionstjänstgöring, populärvetenskapliga föredrag och externa samarbetskontakter. Olika slags utbildningsmoment som till exempel seminarier, diverse kursuppgifter och uppföljning av individuell studieplan - liksom även avhandlingsprojektet i sig - utgör inslag i forskarutbildningen där doktoranden kan visa på måluppfyllelse vad avser förmåga att bedriva forskning och andra uppgifter inom givna tidsramar. Doktoranderna deltar i stor utsträckning i internationella konferenser och symposier, varvid måluppfyllelse avseende förmågan att i nationella och internationella sammanhang muntligt presentera och diskutera forskning i dialog med vetenskapssamhället främjas. Bedömargruppens intryck är således att ett säkerställande av måluppfyllelse vad avser färdighet och förmåga sker.

Beträffande förmågan till forskningsetiska bedömningar, så tränas detta dels inom ramen för specifika kursmoment och dels fortlöpande under utbildningen i samband med diskussioner inom forskargruppen. En progression vad gäller intellektuell självständighet förefaller också ske under forskarutbildningens gång och merparten av avhandlingens artiklar förväntas ha doktoranden som förste författare. Ett utvecklingsområde föreligger dock beträffande den så kallade tredje uppgiften, så till vida att en mer explicit strategi gällande denna vore lämplig. Måluppfyllelsen vad avser insikter gällande vetenskapens roll i samhället och människors ansvar för hur den används är enligt bedömargruppen i hög grad beroende av doktorandens interaktion med intressenter i högskolans omvärld.