Jämställdhetsperspektiv

Ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens utformning och genomförande.

Könssammansättningen i den breda doktorandgruppen inom området är ojämn. 79 procent är kvinnor och de manliga doktoranderna återfinns i huvudsak i en inriktning, nämligen idrottspsykologi där samtliga tre är män. Denna påtagliga snedfördelning kan förvisso bero på slumpen inte minst då doktoranderna i idrottspsykologi är så pass fåtaliga, men Högskolan i Halmstad menar att denna sammansättning speglar könsfördelningen bland de sökande till utlysta doktorandtjänster. En jämnare fördelning är angelägen och vid framtida rekrytering kommer jämställdhetsperspektivet enligt självvärderingen att vägas in tydligare, exempelvis genom att det underrepresenterade könet ges företräde vid lika kompetens. Jämställdhetsperspektivet kommer även att vägas in tydligare vid marknadsföring och val av rekryteringskanaler. På en aggregerad nivå inom organisationen har exempelvis ledamöter i beslutande organ för forskarutbildning och forskning tillsatts utifrån funktion och inte utifrån ett beaktande av jämställdhetsperspektivet, vilket givetvis är rimligt. Dock har ett meriteringsprogram genomförts för kvinnliga lektorer, i syfte att öka antalet kvinnor bland de seniora forskarna.

Det har anordnats doktorandträffar där bland annat diskrimineringslagen och jämställdhetsintegreringsuppdraget har tagits upp. I självvärderingen framhålls här även att tillämpningen av doktorandstege, basnivå för handledningstimmar och särskilda doktorandmedel för alla doktorander utgör exempel på resurser för doktoranders möjligheter till progression vad gäller avhandlingsarbetet oberoende av handledares egna prioriteringar eller projektbudget. Bedömargruppen tolkar det som att högskolan med denna skrivning menar att olika villkor i relation till jämställdhetsaspekten därmed i görligaste mån undviks. Högskolan i Halmstad har under våren 2017 tagit fram riktlinjer för examinationer/kursledare där jämställdhetsperspektivet tydliggörs. Bedömargruppen ser att högskolan har påbörjat ett utvecklingsarbete avseende jämställdhetsperspektivet och menar att könsfördelningen bland de sökande till exempelvis utlysta doktorandtjänster påverkas bland annat av hur doktorandtjänsterna beskrivs och marknadsförs.

I dagsläget förefaller inte ett jämställdhetsperspektiv vara integrerat i exempelvis forskarutbildningskursernas innehåll, men de nya riktlinjerna för examinationer/kursledare skulle kunna innebära ett steg i den riktningen.

Systematisk uppföljning görs för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande främjar jämställdhet. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Bedömargruppens intryck är att någon uppföljning med avseende på jämställdhetsperspektivets integrering inom just forskarutbildningen i idrottspsykologi inte sker. Lärosätesövergripande uppföljningar av forskarutbildningsmiljön äger emellertid rum i regi av forsknings- och utbildningsnämnden i samverkan med forskarutbildningsutskottet, men det är oklart för bedömarna huruvida jämställdhetsperspektivet adresseras i de uppföljningarna. I självvärderingen nämns att en doktorandbarometer genomförd av lärosätet 2014 visade att fler kvinnor än män bland doktoranderna upplevde sig diskriminerade eller utsatta för kränkande behandling, samt att de kände mer stress än männen. En åtgärd som vidtogs utifrån detta uppföljningsresultat var anordnandet av ett seminarium kring diskriminering och trakasserier, där bland annat lagstiftningen och högskolans riktlinjer avseende diskriminering togs upp.

Sammantaget bedöms jämställdhetsperspektivet vara tillfredsställande, även om utrymme för påtagliga förbättringar finns.