Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningens håller hög kvalitet.

Bedömargruppen rekommenderar dock lärosätet att på ett mera tydligt sätt inkludera genusfrågor i utbildningen.

Datavetenskap ges i självvärderingen och i den allmänna studieplanen en bred definition, beskrivningen av forskarutbildningsämnet inkluderar både bredd och djup. Beskrivningen av forskarutbildningsämnet framstår för bedömargruppen som välmotiverad och adekvat. Antalet handledare och deras sammantagna kompetens är adekvat och väl balanserad i förhållande till antalet doktorander och den utbildning som ges, även om handledarkompetensen inte tycks tillvaratas fullt ut i och med att en person är huvudhandledare för flertalet doktorander. Handledarna är aktiva forskare som samarbetar såväl med industrin som den offentliga sektorn och med andra lärosäten. Det är även mycket vanligt att handledarna är externfinansierade och deras publicering är omfattande. Doktorandernas forskning sker i samarbete med industrin och den offentliga sektorn, samt med andra nationella och/eller internationella lärosäten. Forskningen vid Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem (AASS) har en så pass hög kvalitet att utbildningen kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå inom ramen för en god forskarutbildningsmiljö.

Bedömargruppen menar att kurserna generellt sett är relevanta och viktiga för ämnesområdet och att lärosätet erbjuder doktoranderna ett kursutbud av hög kvalitet. Bedömargruppen anser emellertid att det är mycket angeläget att klargöra tillgodoräknande av kurser. Det borde sättas en gräns för det maximala antalet poäng som skulle kunna överföras och det borde anges vilken sorts kurser och vilken nivå som krävs på dessa för att de ska kunna överföras. Detta är att betrakta som ett utvecklingsområde. Genom bland annat tidskrifters och konferensers granskningsförfarande och en obligatorisk kurs i avhandlingsplanering säkerställs doktorandernas måluppfyllelse vad avser förmågan att planera och bedriva forskning inom givna tidsramar. Doktoranderna håller ibland presentationer för personer även utanför vetenskapssamhället, till exempel inom industrin och den offentliga sektorn. Dessutom deltar många doktorander i undervisning på grundnivån. Det finns en högskolepedagogisk kurs som inte är obligatorisk men bedömargruppens uppfattning är att den borde vara det, bland annat för att säkerställa måluppfyllelse hos samtliga doktorander beträffande förmågan att stödja andras lärande. Forskningsetiska bedömningar tränas och examineras i samband med avhandlingsarbetet när det är relevant, varvid huvudansvaret för att göra en sådan bedömning ligger på handledaren. Bedömargruppen menar emellertid att det är lämpligt att forskningsetiska bedömningar samt reflektioner kring vetenskapens roll i samhället utgör ett inslag i alla avhandlings-arbeten oberoende av det specifika ämnet och ser därför etiska frågeställningars integrering i avhandlingsarbetet som något av ett utvecklingsområde. Likväl bedöms aspektområdet utformning, genomförande och resultat sammantaget vara tillfredsställande.

Lärosätet anordnar särskilda lunch- och frukostseminarier som handlar om karriärplanering, där doktoranderna får möjlighet att träffa inbjudna alumner. Institutionen arrangerar också årligen en workshop med inbjudna föreläsare som tar upp frågor av intresse för doktorandernas framtida karriärer. Dessutom erbjuder Innovationskontoret vid lärosätet varje år en forskarutbildningskurs som behandlar hur resultatet av akademisk forskning kan komma samhället, akademin och näringslivet till godo. Under personalutvecklingssamtalen tas också frågor av relevans för det förestående arbetslivet upp, framför allt det sista året när doktoranderna står inför att göra sina karriärval. Vidare bidrar institutionstjänstgöring till att förbereda doktoranderna för ett kommande arbetsliv och de flesta doktoranderna undervisar. Således förbereder utbildningen doktoranderna väl för det kommande arbetslivet.

Balansen mellan kvinnor och män är ojämn i datavetenskapsmiljön, med en stark manlig dominans. Situationen är dock något bättre för kategorin yngre forskare, vilket Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem (AASS) menar kan innebära bättre möjligheter till en bättre balans i framtiden. Kursen Forskarhandledning är obligatorisk för alla huvudhandledare och innehåller moment om mångfald i forskarutbildningen inklusive jämlikhet, genus och kulturella skillnader. Bedömargruppen menar att den är ett exempel på början till en integration av jämställdhet i utbildningen men rekommenderar lärosätet att på ett mera tydligt sätt inkludera genusfrågor i utbildningen.

De tre forskningslaboratorierna anordnar regelbundet möten för handledare, övriga seniora forskare och postdoktorer för att diskutera handledningssituationen och identifiera eventuella problem. Det genomförs även årligen möten då ämnets samtliga forskare och doktorander träffas för att bland annat diskutera handledningsfrågor, de ämnesansvariga anordnar handledarkollegier två gånger per år med samtliga huvudhandledare där exempelvis kompetensutveckling för handledare tas upp. Bedömargruppen finner det inte desto mindre angeläget att lärosätet introducerar en regelbunden, intern uppföljning av forskningsmiljön inkluderande dess produktivitet i termer av publikationer. Fakultetsnämnden genomför återkommande kvalitetsgranskningar och stickprovsgranskningar av enskilda aspekter av forskarutbildningarna. Vidare har varje doktorand en individuell studieplan som uppdateras minst en gång om året och därpå fastställs av prefekten. De individuella studieplanerna dokumenterar hur forskarutbildningen fortskrider med avseende på uppfyllandet av de olika examensmålen. Bedömargruppen vill rekommendera lärosätet att introducera mer systematiska rutiner vad gäller återkopplingen från näringslivet och från alumner. Detta är ett utvecklingsområde. Lärosätet gör medarbetarundersökningar vartannat år för hela universitetets doktorandgrupp - dock utan någon uppdelning på ämnesområde. Jämställdhetsfrågor kan tas upp under personal-utvecklingssamtalen med enhetschefen och ämnesansvarig, samt i handledarkollegiet men bedömarnas övergripande intryck är att systematisk integrering av jämställdhet i forskarutbildningen till stora delar saknas.