Jämställdhetsperspektiv

Ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens utformning och genomförande.

I universitetets jämställdhetspolicy eftersträvas en balans mellan könen, policyn är kompletterad med en treårig åtgärdsplan för jämlikhet och jämställhet. Åtgärdsplanen berör bland annat fördelning av forskningsmedel och rekrytering av forskande personal. Det finns inte några speciella insatser riktade mot just doktorander i åtgärdsplanen. I policyn framgår bland annat att företräde ska ges vid annonsering av lediga anställningar till sökande från underrepresenterat kön - en formulering som återkommer i den allmänna studieplanen. Med underrepresenterat kön avses att andelen kvinnliga eller manliga doktorander inom ämnet understiger 40 procent. För att förbättra de obalanser som råder är alla utlysningar till forskare och doktorandpositioner externa, internationella och breda.

Lärosätets övergripande riktlinjer säger också att båda könen ska vara representerade i betygs-nämnder vid disputation om inte särskilda skäl föreligger. Självvärderingen visar att trots övergripande riktlinjer och åtgärdsplan följer balansen mellan kvinnor och män det nationella mönstret. Av de 19 doktoranderna är 3 kvinnor och 16 är män. Bland de seniora forskarna (post-doktorer, lektorer och professorer) är fördelningen något jämnare - 6 kvinnor och 21 män vilket, enligt lärosätet, innebär att det finns förebilder som visar att kvinnor kan göra karriär inom ämnet. Könsbalansen är också något bättre för kategorin yngre forskare vilket Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem (AASS) menar kan innebära bättre möjligheter till en bättre situation i framtiden.

Vid lärosätet finns en jämlikhetsutvecklare som ansvarar för lärosätets strategiska jämlikhetsarbete. Det finns också ett jämlikhetsråd vars uppgift är att var drivande i lärosätets arbete med jämlikhet och jämställdhet. Rådet utses av rektor och består av sakkunniga inom jämlikhets- och jämställdhets-frågor. Studentkåren utser doktorandrepresentanter till rådet.

Lärosätet visar också på andra sätt på insikten om att befrämja kvinnliga förebilder och vad sådana satsningar kan leda till; en professor som är kvinna som arbetar på AASS deltog, tillsammans med en doktor som är kvinna och disputerad vid AASS, 2015 i IJCAIs (International Joint Conference on Artifical Intelligence) panel för att diskutera Countering discrimination. Den professor som deltog i diskussionen är också av International Journal of Advanced Robotic Systems utsedd till ambassadör för kvinnor inom robotik.

Kursen Forskarhandledning är obligatorisk för alla huvudhandledare (docenter, professorer) och innehåller moment om mångfald i forskarutbildningen inklusive jämlikhet, genus och kulturella skillnader. Exempelvis ingår flera artiklar och rapporter om jämställdhet och genus i kursens litteraturlista. Bedömargruppen menar att det är ett exempel på början till en integration av jämställdhet i utbildningen.

I självvärderingen påpekas faran av att lägga alltför mycket administrativt arbete och andra uppgifter som inte är vetenskapligt meriterande på kvinnor. Bedömargruppen håller helt med om detta.

Systematisk uppföljning görs inte för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande främjar jämställdhet.

Bedömargruppen noterar att det finns en medvetenhet om jämställdhetsfrågor och en vilja till åtgärder. I självvärderingen framkommer att jämställdhetsfrågor kan tas upp under personal-utvecklingssamtalen med enhetschefen och ämnesansvarig, samt i handledarkollegiet. Det har också gjorts ansträngningar att förbättra jämställdheten vid lärosätet men systematiken för att säkerställa att utformning och genomförande främjar jämställdhet är svår att hitta

Bedömargruppen vill därför lämna förslag till följande konkreta åtgärder som kan bygga vidare på den erfarenhet som finns vid AASS och som skulle förbättra systematiken; vid övervägandet om införande av fördjupningskurser i etik eller vetenskapsteori bör det inkluderande jämställdhetsarbetet användas som argument för införande av kurserna. I exempelvis kursen Forskning och avhandlingsplanering i naturvetenskap och etik, kan det nummer i en internationell tidskrift där en av centrets forskare som är utsedd till ambassadör inom robotik, användas.

Perspektivets integrering i exempelvis kurser för doktoranderna framstår som ett utvecklingsområde även om institutionen uppvisar en hög ambitionsnivå beträffande jämställheten i verksamheten.

Sammantaget bedöms jämställdhetsperspektivet vara tillfredsställande.