Doktoranders perspektiv

Utbildningen verkar för att doktoranderna tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser.

Av självvärderingen framgår det att doktoranderna finns representerade i universitetsstyrelsen med två representanter och i fakultetsnämnden med en person. Institutionen för naturvetenskap och teknik har också en doktorandrepresentant i institutionsledningen. De olika forskningslaboratorierna har dessutom regelbundna möten där doktoranderna deltar och kan utöva visst inflytande över sin egen forskarutbildning.

Utifrån ett individuellt perspektiv kan doktorander även ge sin egen bild av forskarutbildningen och den egna situationen i samband med revidering av den individuella studieplanen. Alla individuella studieplaner granskas och fastställs av institutionens prefekt som skriver kommentarer i varje doktorands studieplan. Syftet med dessa kommentarer är att bekräfta att allt fortskrider enligt planeringen, alternativt att påpeka eventuella problem. Eventuella problem hanteras av prefekt, enhetschef och ämnesansvarig. På fakultetsnivå kontrolleras årligen att giltiga, individuella studieplaner finns.

När det gäller den fysiska och psykosociala miljön vid institutionen, är det prefekten som är ansvarig för arbetsmiljön. Hela universitetet har ett huvudskyddsombud och ett studentskyddsombud. Vid institutionen finns två lokala skyddsombud. Örebro universitet har också ett doktorandombud som arbetar med studenträttsliga frågor.

Doktoranderna har doktorandanställningar och vid anställning erbjuds de en introduktion dels om frågor som rör institutionen och dels om universitetet överlag. Enhetschefen är närmaste chef som tillsammans med ämnesansvarig har det övergripande ansvaret för forskarutbildningen. Industridoktoranderna är anställda av sina respektive företag.

Sammanfattningsvis har doktoranderna påverkansmöjligheter på flera olika sätt, både genom sina representanter men också på individuell nivå. Doktoranders perspektiv förefaller vara tillfredsställande, även om vissa förbättringar skulle kunna göras. Exempelvis skulle ett mentorsprogram kunna inrättas. Det vore också lämpligt om det klargjordes hur ofta handledarna förväntas hålla handledarmöten med sina doktorander.

Utbildningen följs systematiskt upp för att säkerställa att doktorandinflytandet används i kvalitetssäkring och i utveckling av utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Örebro universitet genomför medarbetarundersökningar vartannat år för hela universitetets doktorandgrupp - dock utan någon uppdelning på ämnesområde. Enkäten används för systematisk uppföljning av arbetsmiljön vid universitetet. Statistiken för doktorander är på universitetsnivå. Doktorandgruppen avviker från övrig personal inom två områden: upplevt medarbetarskap och återkoppling från närmaste chef. Prefekt ansvarar för återkoppling. Efter 2015 års enkät har förbättringsåtgärder för doktorander och handledare initierats som syftar till förbättrad information om deras rättigheter och skyldigheter rörande forskarutbildningen.

Det finns också en process för handledarbyte som är tydligt beskriven i självvärderingen.

Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem (AASS) håller varje år ett möte för samtliga forskare och doktorander där det finns möjligheter att diskutera aktuella frågor. Vid det senaste mötet gavs doktorandgruppen möjligheter att tillsammans diskutera frågor om förbättringar. Det resulterade i önskemål om fler kurser samt information om rättigheter som anställd. Under 2017 initierades förbättringsåtgärder gällande kursutbud och vistelser vid andra universitet samt i industrin.

Sammantaget bedöms doktoranders perspektiv vara tillfredsställande.