Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

Datavetenskap ges vid Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem (AASS) som organisatoriskt tillhör institutionen för naturvetenskap och teknik, Örebro universitet.

Datavetenskap ges i självvärderingen och i den allmänna studieplanen en bred definition. Forskningsprofilen inom AASS är huvudsakligen artificiell intelligens och intelligenta datorbaserade system, vilket är ett av kunskapsområdena inom datavetenskap. Teorierna och metoderna för att kunna studera, konstruera och utveckla intelligenta databaserade system står i fokus för forskar-utbildningen. Människa-maskin-interaktion är av särskilt intresse för integreringen av autonoma system i dess omgivning.

Beskrivningen av datavetenskap inkluderar både bredd och djup. Bredden relaterar till den gemensamma kärnan i datavetenskap med intelligenta system, algoritmer, beräkningsprocesser, datastrukturer och program- och varuutveckling såväl som till metoder avseende konstruktion av komplexa databaserade system. Djupet i forskarutbildningsämnet erhålls genom olika delområden inom artificiell intelligens och intelligenta system såsom maskininlärning, planering och kunskaps-representation samt i vissa aspekter av autonoma system och människa-maskin-interaktion. I en 2016 genomförd revision av den allmänna studieplanen har vissa aspekter av datavetenskapen lagts till genom inkluderandet av människa-maskin-interaktion i forskarutbildningsämnet. Bedömargruppen menar att tillägget breddar forskningsområdet och att definitionen av forskarutbildningsämnet nu är mer heltäckande.

Frågeställningar och metoder inom forskarutbildningsämnet är enligt bedömargruppen relevanta och baserade på vetenskaplig grund. Denna etableras genom olika studier av algoritmer, databeräknade processer och datastrukturer såväl som ingenjörsmässiga metoder för konstruktion av komplexa datorbaserade system där datorprogram spelar en viktig roll.

Det finns en process för revidering av den allmänna studieplanen vid behov. Ledningen för AASS diskuterar förbättringar och presenterar de slutliga förslagen för fakultetsstyrelsen. Trots att några revideringar har gjorts under senare år, framkommer det inte i självvärderingen hur regelbundet sådana initieras. Beskrivningen av forskarutbildningsämnet i relation till datavetenskap är likväl adekvat.

P

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är välmotiverad och adekvat.

Det övergripande ansvaret för forskning och utbildning ligger på fakultetsnivå medan det operationella ansvaret ligger på prefekten, avdelningschefer och ansvariga professor för olika ämnesområden.

Det finns 17 aktiva handledare vid forskningscentret AASS. Handledargruppen består av sju professorer inklusive en professor som gick i pension 2017, samt två docenter vilka kan agera som huvudhandledare. Den stödjande handledargruppen består av en tillsvidareanställd lektor och fyra forskarassistenter, samt tre externa handledare som tidigare har varit forskarassistenter. En professor i distribuerade system och en i människa-maskin-interaktion har nyligen rekryterats. Den sammanlagda expertisen av professorer täcker olika områden inom artificiell intelligens: kognitiv robotik, social robotik och osäkerhet, samt datorseende, multi-agent-system och distribuerade system. Det finns också två docenter vars forskning bör kunna täcka de två ämnena begränsnings-baserade resonemang och lokalisering och kartering. Forskningscentret har tre externa handledare som agerar biträdande handledare. I självvärderingen framgår att det finns ett behov av att rekrytera en professor i datorlingvistik.

Av de 17 aktiva handledarna är två kvinnor, medan femton är män. Sammansättningen av forskare är mycket internationell. Tre av dem har svenska som första språk. De övriga har en varierande grad av förståelse av det svenska språket. Alla huvudhandledarna är huvudsakligen verksamma i Örebro, medan de tre externa biträdande handledarna bor i andra städer. Handledarna är aktiva forskare som samarbetar såväl med industrin och den offentliga sektorn som med andra lärosäten. Det är mycket vanligt att handledarna är externfinansierade. Deras publicering är också omfattande. De tar ofta externa förtroendeuppdrag, bland annat som medlemmar av betygsnämnder eller opponenter. Bedömargruppen menar att kombinationen av aktiviteter och samarbeten skapar en gynnsam miljö för ömsesidigt samarbete mellan forskningsgruppen vid AASS och deras partners.

Emellertid ser bedömargruppen samtidigt två förhållanden rörande handledningen som föranleder några kommentarer. Det finns en tydlig obalans mellan kvinnor och män när det gäller handledarna. För att förbättra den här situationen utannonserar lärosätet vakanser brett, vilket är bra. Bedömargruppen rekommenderar institutionen att också stödja de kvinnor som finns i miljön, så att de kan komma i fråga för framtida lektorat eller andra slags tjänster.

Det andra förhållandet som ger anledning till kommentarer från bedömargruppen är att en av professorerna är huvudhandledare för majoriteten (närmare bestämt 10) av de 19 doktoranderna. Detta kan tolkas som att professorn i fråga är mycket skicklig och/eller framgångsrik när det gäller bland annat externfinansiering, eller som en bristande handledarkapacitet när det gäller vissa inriktningar i doktorandernas avhandlingsprojekt. Det första antagandet ger upphov till frågor om de uppgifter och det ansvar som huvudhandledaren har och det stöd som doktoranderna får. Det senare antagandet aktualiserar ett eventuellt behov av nyrekryteringar för att bredda handledarkapaciteten.

Fakulteten har nyligen höjt kraven för att bli docent. Minst två års erfarenhet som stödjande handledare eller biträdande handledare och pedagogiska meriter motsvarande minst 200 timmars undervisning som kan omfatta handledning krävs nu för att bli docent. För att bli huvudhandledare kräver fakulteten docentkompetens och avklarad kurs i grundläggande handledarutbildning för forskningshandledare. För erfarna handledare finns det en fortsättningskurs i handledning av doktorander

Samtliga huvudhandledare har finansiering för egen forskning och för handledning. Fakultetsmedel garanterar tid för forskning och handledning motsvarande minst 50 procents arbetstid för lektorer och upp till 70 procent för professorer. Många forskningsprojekt görs i samarbete med näringsliv och/eller offentlig sektor, vilket ger rika möjligheter för handledarna att följa samhällsutvecklingen.

Att driva externa projekt som inbegriper en eller flera doktorander verkar vara det vanligaste. Därmed kan man förvänta sig att samarbete med industrin och samhället i övrigt är en viktig del av många doktoranders avhandlingsprojekt. Eftersom doktorandernas avhandlingsarbeten är nära knutna till deras externa projekt finns det ett tydligt behov av att definiera roller och ansvar samt att göra en distinktion mellan projektledarrollen, huvudhandledarens roll och biträdande handledares roll.

Bedömargruppen har noterat att det faktum att en person är huvudhandledare för 10 av totalt 19 doktorander. Sammanfattningsvis konstaterar bedömargruppen att den sammantagna handledarkompetensen - innefattande sju professorer och två docenter - förefaller vara adekvat och väl balanserad, men att den inte tycks tillvaratas fullt ut då en person är huvudhandledare för flertalet doktorander.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Fakultetsnämnden beslutar om den allmänna studieplanen i forskarutbildningen, medan kursplanerna beslutas på institutionsnivå. Dessutom gör fakultetsnämnden återkommande kvalitetsgranskningar och stickprovsgranskningar av enskilda aspekter av forskarutbildningen.

Av självvärderingen framgår att de tre forskningslaboratorierna regelbundet anordnar möten för handledare, övriga seniora forskare och postdoktorer för att diskutera handledningssituationen, identifiera problem och överföra erfarenheter. Det genomförs även årligen möten då ämnets samtliga forskare och doktorander träffas för att bland annat diskutera handledningsfrågor. Ämnesansvariga anordnar handledarkollegier två gånger per år med samtliga huvudhandledare. Där diskuteras exempelvis kompetensutveckling för handledare. Kompetensförsörjning säkerställs också genom kontinuerlig rekrytering som är konkurrensutsatt. Cirka 60 procent av den disputerade personalen består av personer som har disputerat vid andra lärosäten.

De individuella studieplanerna dokumenterar hur forskarutbildningen fortskrider, både från doktorandernas och institutionens kvalitetssäkringsperspektiv. Med dessa som grund kan enskildheter upptäckas som i tid kan åtgärdas för att undvika kvalitetsproblem. Doktoranderna har också möjlighet att ta upp kvalitetsfrågor i samband med personalutvecklingssamtalen. Bedömar-gruppen har dock noterat några oklarheter i en del av de individuella studieplanerna. Under senare år finns det noteringar om planerade handledarmöten varannan vecka, vilket bedömargruppen ser mycket positivt på. Emellertid finns det inte några noteringar som bekräftar att mötena verkligen genomförts. Det är inte heller alla individuella studieplaner som innehåller information om planerade eller genomförda möten.

Forskningen vid hela lärosätet utvärderades 2010 och 2015 av externa utvärderare. I bägge utvärderingarna fick AASS mycket gott resultat, inte minst avseende dess samarbeten med näringslivet.

Processen för handledarbyte är tydligt beskriven. Ansökningar om handledarbyten skickas till prefekten vid institutionen för naturvetenskap och teknik. Prefekten ansvar för att fatta det slutliga beslutet i frågan. Information om hur handledarbyten går till finns tillgänglig på lärosätets webbsida. Handledarbyten är, enligt självvärderingen, ganska ovanliga.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem (AASS) grundades 1996 och är hemvist för ytterligare två miljöer: Människa, teknik och miljö (MTM) och Centrum för livsvetenskap. Samtliga tre miljöer är involverade i utbildning och forskning. AASS består av tre forskningslaboratorier: kognitiv robotik, mobil robotik och olfaktion (artificiellt luktsinne) samt maskinperception och interaktion. Varje laboratorium leds av en professor som också är ansvarig för kvalitet och utbildning på alla nivåer. Bedömargruppen menar att utvecklingen i termer av aktiviteter och anställd personal är mycket positiv, räknat från de fyra ursprungliga personerna till dagens cirka femtiotalet anställda.

Antalet doktorander vid AASS är 19 varav tre är kvinnor och sexton är män. Två av doktoranderna är industridoktorander. Varje doktorand har en huvudhandledare och en eller två biträdande handledare. All forskarutbildning ligger under datavetenskap med ett klart fokus på artificiell intelligens. Tidigare omfattades andra forskningsområden än datavetenskap i forskningscentrets organisation, till exempel reglerteknik och informationsteknologi. Det finns fortfarande fem doktorander som har dessa forskningsområden i sina individuella studieplaner. 3 av de 19 doktoranderna har svenska som sitt första språk, men också övriga doktorander förefaller ha goda kunskaper i det svenska språket. Lärosätet erbjuder kurser i svenska. Endast två av doktoranderna hade inte avslutat sina avhandlingar inom den stipulerade tiden.

Doktoranderna är till största delen finansierade av externa medel. Fakultetsfinansieringen har befunnit sig på samma nivå mellan 2010 och 2017. Forskningsfinansiering kommer också från deltagande i bland annat EU-projekt. Av självvärderingen framgår att personal vid forskningscentret hittills har deltagit i totalt 19 EU-projekt. Finansiering för studierna på forskarnivå ska vara klar innan en student antas till forskarutbildningen. Bedömargruppen konstaterar att beviljade externa forskningsanslag är forskningscentrets styrka, samtidigt som ett stort beroende av extern finansiering kan medföra en sårbarhet i händelse av minskade anslag.

I självvärderingen framgår det att forskningsmiljön vid AASS karaktäriseras av tillämpad forskning med nationella och internationella aktörer. Genom deltagande i externa projekt med näringslivet och offentlig sektor och presentationer vid internationella konferenser får doktoranderna vid AASS möjligheter att etablera omfattande nätverk. Forskningen med aktiva forskare och doktorander sker i samarbete med industrin och den offentliga sektorn, samt med andra nationella och/eller internationella lärosäten. Självvärderingen ger en mängd exempel på externa partners och hur doktorandernas forskarutbildningsmiljö vidgas genom dessa. Bedömargruppen noterar att doktoranderna ibland är knutna till fler än ett externt projekt. Det kan säkert ge god erfarenhet för framtiden, men bedömargruppen vill samtidigt uppmana till viss försiktighet då alltför många projekt kan försvåra doktorandens studiesituation.

Statistiken över publikationer visar att forskningen håller hög kvalitet. En majoritet av doktoranderna och deras handledare publicerar sina forskningsresultat regelbundet.

Sammanfattningsvis har forskningen vid AASS en så pass hög kvalitet att utbildningen kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå inom ramen för en god forskarutbildningsmiljö. Relevanta samarbeten med det omgivande samhället sker kontinuerligt, både nationellt och internationellt.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Fakultetsnämnden beslutar om den allmänna studieplanen i forskarutbildningen, medan kursplanerna beslutas på institutionsnivå. Dessutom gör fakultetsnämnden återkommande kvalitetsgranskningar och stickprovsgranskningar av enskilda aspekter av forskarutbildningarna.

De individuella studieplanerna dokumenterar hur forskarutbildningen fortskrider, både från doktorandernas och institutionens kvalitetssäkringsperspektiv. Bedömargruppen noterar en genomförd förbättringsåtgärd i form av ett inslag i den individuella studieplanen med rubriken "Genomförda moment", där det ska anges huruvida doktoranden har uppnått examensmålen genom kurser och avhandlingsaktiviteter. Med detta som grund kan avvikelser upptäckas som i tid kan åtgärdas för att undvika kvalitetsproblem. Doktoranderna har också möjlighet att ta upp kvalitetsfrågor i samband med personalutvecklingssamtalen. Bedömargruppen har dock noterat några oklarheter i en del av de individuella studieplanerna. Under senare år finns det noteringar om planerade handledarmöten varannan vecka, vilket bedömargruppen ser mycket positivt på. Emellertid finns det inte några noteringar som bekräftar att mötena verkligen genomförts. Det är inte heller alla individuella studieplaner som innehåller information om planerade eller genomförda möten.

Forskningen vid hela universitetet utvärderades 2010 och 2015 av externa utvärderare. I båda utvärderingarna fick AASS mycket gott resultat, inte minst avseende samarbeten med näringslivet. Bedömargruppen finner det inte desto mindre angeläget att lärosätet introducerar en regelbunden, intern uppföljning av forskningsmiljön inkluderande såväl personalens kompetensutveckling som dess produktivitet i termer av publikationer. En sådan regelbundet återkommande kvalitetssäkring skulle medföra ett säkerställande av fortsatt hög kvalitet också hos forskarutbildningsmiljön.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredställande.

Datavetenskap ges i självvärderingen och i den allmänna studieplanen en bred definition och beskrivningen av forskarutbildningsämnet inkluderar både bredd och djup. Viktiga kunskapsområden som nämns är artificiell intelligens och intelligenta datorbaserade system, människa-maskin-interaktion, algoritmer, maskininlärning och metoder för konstruktion av komplexa databaserade system. Beskrivningen av forskarutbildningsämnet framstår för bedömargruppen sammantaget som välmotiverad och adekvat.

Handledarna är aktiva forskare som samarbetar såväl med industrin och den offentliga sektorn som med andra lärosäten. Det är mycket vanligt att handledarna är externfinansierade och deras publicering är omfattande. Bedömargruppen ser dock en problematik i detta den tydliga obalansen mellan kvinnor och män i handledargruppen och att en av professorerna är huvudhandledare för majoriteten av doktoranderna. Antalet handledare och deras sammantagna kompetens är likväl adekvat och väl balanserad i förhållande till antalet doktorander och den utbildning som ges, även om handledarkompetensen inte tycks tillvaratas fullt ut i och med att en person är huvudhandledare för flertalet doktorander.

Genom att delta i externa projekt med näringslivet och offentlig sektor och presentationer vid internationella konferenser får doktoranderna vid AASS möjligheter att etablera omfattande nätverk. Forskningen med aktiva forskare och doktorander sker i samarbete med industrin och den offentliga sektorn, samt med andra nationella och/eller internationella lärosäten. Sammanfattningsvis har forskningen vid AASS en så pass hög kvalitet att utbildningen kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå inom ramen för en god forskarutbildningsmiljö.