Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden samt beprövad erfarenhet framstår som välmotiverad. Den sammantagna handledarkompetensen är hög med avseende på både vetenskaplig och pedagogisk kompetens. Forskarutbildningsmiljön präglas av forskare som har väl utvecklade nationella och internationella nätverk samt ett stort antal publikationer. Doktoranderna är också i hög grad delaktiga i forskningsmiljön och har genom sina avhandlingsprojekt samt forskarnas nätverk goda kontakter med det omgivande samhället.

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Kursutbudet vad gäller bred kunskap och förståelse är emellertid ett utvecklingsområde. Särskilt gäller detta kurser inom forskningsmetodik som i dagsläget ges enbart inom respektive inriktning. Bedömargruppen rekommenderar att också någon bredare, inriktningsövergripande metodkurs inrättas. Fastän ämnesbredden förefaller vara begränsad till doktorandens egen inriktning, bidrar likväl handledningen och forskningen inom det egna forskningsprojektet till att måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse kan säkerställas. Förutom verksamheten inom de egna forskningsprojekten bidrar bland annat medverkan i konferenser och seminarier, doktorandernas undervisning på grundnivå och avancerad nivå samt särskilda kurser i exempelvis vetenskaplig skrivande till måluppfyllelse vad gäller kunskapsformen färdighet och förmåga. Eftersom forskningsmiljön domineras av tillämpad forskning, skaffar sig doktoranderna insikter i vetenskapens möjligheter och begränsningar samt människors ansvar för hur den används i och genom arbetet inom de egna forskningsprojekten som mestadels bedrivs i samverkan med aktörer utanför universitetet. Också vetenskaplig redlighet främjas hos doktoranderna genom den dagliga verksamheten och samarbetet inom forskningsmiljön. En mer utpräglad integrering av etiska frågor i forskarutbildningen som helhet vore dock önskvärd och detta är ett utvecklingsområde.

Doktorander bedriver sitt avhandlingsarbete i tillämpade forskningsprojekt som bedrivs i samverkan med näringsliv, offentlig sektor eller andra lärosäten. Samverkan sker både nationellt och internationellt. Efter avslutad forskarutbildning får doktorander arbete såväl inom som utanför akademin. Arbetsmarknaden är således god för disputerade och anställningsbarheten utgör i sig en återkoppling på att forskarutbildningen är användbar och relevant. Genom universitetsgemensamma enkäter, deltagande i exempelvis programråd och medverkan i olika samarbetsprojekt har alumner möjlighet att ge återkoppling på forskarutbildningen utifrån arbetslivets perspektiv.

Doktoranders perspektiv bedöms som tillfredsställande genom att deras delaktighet och inflytande tillgodoses både på individuell nivå och på och institutions- och fakultets. De individuella studieplanerna, handledning, möten med studierektor för forskarutbildning, årliga möten med seniorgruppen vid institutionen och medarbetarsamtal ger doktoranden inflytande över forskarutbildningens innehåll och genomförande. Ett formellt inflytande tillförsäkras också genom att doktorander finns representerade i alla beredande och beslutande organ vid lärosätet som rör forskarutbildningen. Dessutom finns också en doktorandombudsman som forskarstuderande kan vända sig till för råd och stöd. Eventuella språkbarriärer förebyggs genom erbjudande av kurser i svenska. Bedömargruppen vill som ett gott exempel framhålla det mentorsprogram för nyanställda doktorander som inrättats i syfte att integrera doktoranderna i forskarutbildningsmiljön.

Ett systematiskt jämställdhetsarbete sker via jämställdhetsgruppen, institutionens jämställdhetsombud samt vid respektive avdelning. Det finns en medvetenhet om att strukturer har betydelse för jämställdhet. Institutionens deltagande i ett EU-projekt med jämställdhetsfokus är ett gott exempel på strävan mot en förbättrad integrering av jämställdhetsperspektivet i forskarutbildningen. Jämställd-hetsperspektivet beaktas också vid rekryteringar samt vid val av opponenter och ledamöter i betygsnämnder, i syfte att ändra på mansdominansen bland handledare och doktorander. Perspektivets integrering i exempelvis kurser och kurslitteratur framstår dock som ett utvecklings-område, men institutionen uppvisar en överlag hög ambitionsnivå beträffande jämställdheten i verksamheten.

Personalens kompetens och kompetensutveckling följs upp genom studierektors årliga pedagogiska utvecklingssamtal, medarbetarsamtal och den pedagogiska fortbildning som fakultetens universitets-pedagogiska råd bedriver. Uppföljning av forskarutbildningsmiljön i övrigt sker bland annat vid handledarkollegiets och seniorgruppens sammankomster. Uppföljning av doktorandens måluppfyllelse och progression sker med hjälp av en matris i vilken olika examens- och lärandemål motsvaras av adekvata lärandeaktiviteter, med en progression mot allt större grad av måluppfyllelse. Dock föreligger ett utvecklingsområde i att tydligare relatera olika moment/aktiviteter i matrisen till respektive examensmål. Rutinerna för säkerställandet av kvaliteten på avhandlingsarbetet skulle också kunna utvecklas något. Handledarkollegiet går igenom samtliga reviderade individuella studieplaner där uppföljning av eventuella avvikelser och åtgärder diskuteras. Det görs universitets-gemensamma alumnundersökningar, men i övrigt verkar mycket av återkopplingen avseende arbetslivets perspektiv ske på individuell basis. En mer systematisk uppföljningsrutin också på institutionsnivå beträffande forskarutbildningens förberedelser för kommande arbetsliv är således ett utvecklingsområde. Universitetsgemensamma doktorandenkäter, medarbetarsamtal och årliga möten med seniorgruppen utgör olika möjligheter för doktorander att ge återkoppling på forskarutbildningen. Institutionens jämställdhetsplan revideras årligen och utifrån den uppföljning av vidtagna åtgärder som föregår den revisionen föreslår institutionens jämställdhetsgrupp eventuellt nya åtgärder för det kommande året. Sammanfattningsvis är aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling tillfredsställande.