Jämställdhetsperspektiv

Ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens utformning och genomförande.

Institutionen har ett systematiskt och integrerat jämställdhetsarbete som sker via jämställdhets-gruppen och institutionens jämställdhetsombud. Dessutom arbetar avdelningarna vid institutionen med arbetsmiljöprojekt där jämställdhetsfrågor ingår. Exempel på integrering i utbildningens utformning och genomförande är deltagandet i EU-projektet Female Empowerment in Science and Technology Academia (FESTA) med fokus på beslutsvägar och kommunikationsprocesser. FESTA var ett treårigt projekt som institutionen arbetade med under åren 2014-2016 med jämställdhets- och arbetsmiljöfokus. Deltagandet har bland annat resulterat i en implementering av FESTAs verktygs-låda för inkluderande handledning. Bedömargruppen vill lyfta fram deltagandet i detta EU-projekt som ett gott exempel på hur man kan integrera jämställdhetsperspektivet i forskarutbildningens genomförande.

En medvetenhet om att strukturer har betydelse för jämställdhet finns vid institutionen. Deltagande i EU-projektet FESTA-projektet utgör ett konkret exempel på strävan att förändra dessa. Det sker också riktade nyrekryteringar på grund av mansdominansen bland senior personal och doktorander, vilket är ett exempel på intentionen att minska denna. Ett kontinuerligt arbete för att rekrytera fler kvinnor ingår således i strategin, vilket har resulterat i att andelen kvinnliga postdoktorer har varit mer än 30 procent under de senaste fem åren. Dessutom har en lista med anställningsbara kvinnliga kandidater tagits fram för att användas vid nyrekryteringar av personal. Vidare utannonseras doktorandtjänster för att motverka handplockning och därigenom kanske kunna få fler kvinnliga sökande. Båda könen ska också finnas representerade i betygsnämnder och som opponenter. En årlig uppföljning genomförs för att säkerställa att detta mål tillgodoses. I enlighet med Uppsala universitets föräldrapolicy som infördes 2005, ska samtliga doktorander kunna förena forskarstudierna med ansvar för hem och familj.

Vid intervjuerna framgick det att kvinnliga gästföreläsare bjuds in som ett led i att integrera ett jämställdhetsperspektiv i forskarutbildningen. Det framgår dock inte i underlaget vilka som mestadels företräder institutionen externt, hur jämställdhetsperspektivet beaktas vid val av samarbetspartners eller om det är integrerat i valet av kurslitteratur. Den nämnda implementeringen av FESTAs verktygslåda för inkluderande handledning kan vara ett led i att öka också doktorandernas medvetenhet om perspektivet.

Av självvärderingen och intervjuerna framgår att institutionen arbetar aktivt med att integrera jämställdhetsperspektivet i forskarutbildningen. Det finns likväl också svagheter gällande exempelvis hur perspektivet integreras i kurser, i kurslitteratur och i det vetenskapliga arbetet. Detta ser bedömargruppen som utvecklingsområden.

Systematisk uppföljning görs för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande främjar jämställdhet. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Institutionens jämställdhetsplan revideras årligen, varvid en uppföljning av vilka åtgärder som genomförts görs. Vid denna uppföljning används även insamlad, könsuppdelad statistik kring doktoranders sjukfrånvaro och doktoranders försörjning. Med utgångspunkt från denna uppföljning föreslår institutionens jämställdhetsgrupp eventuella åtgärder för det kommande året.

Sammantaget bedöms jämställdhetsperspektivet vara tillfredsställande.