Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

Ett övergripande ämne datavetenskap skapades 2002 utifrån två existerande ämnen: datalogi och datorteknik. Omdefinieringen av forskarutbildningsämnet genomfördes på grund av överlappningar mellan de existerande ämnena, samt också för att etablera ett ämne som skulle vara mer i enlighet med en internationell definition av ämnet. Ytterligare aspekter som beaktades vid omdefinieringen var att skapa en större enhet för doktorandgruppen, samt också att fakultetens strategi var att etablera större enheter. Forskarutbildningsämnet är placerat vid institutionen för informationsteknologi. Den aktuella allmänna studieplanen är fastställd av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden år 2014.

Vid lärosätet finns en allmän inriktning i datavetenskap, en inriktning mot datorkommunikation, en inriktning mot databasteknik samt en inriktning mot inbyggda system. Den allmänna inriktningen i datavetenskap omfattar teori och experimentell metodik för konstruktion och programmering av datorer. Begrepp, metoder, språk och program ska analyseras och utvecklas både teoretiskt och praktiskt i syfte att göra konstruktion, programmering och användning av datorer enklare, tillförlitligare och mer effektiva. Teori som motiveras av datalogiska inomvetenskapliga frågor inkluderas också i ämnet.

Inriktningen mot datorkommunikation är en specialisering av datavetenskap och inkluderar teori och experimentell metodik för konstruktion och programmering av datorer och kommunikationsenheter. I den här inriktningen ska också begrepp, språk, metoder för kapacitetsprediktering, transmissions-tekniker och kommunikationsprotokoll analyseras och utvecklas både teoretiskt och praktiskt. Konstruktion, programmering och användning av datorkommunikation ska göras enklare, tillförlitligare och mer effektiva. Skillnaden gentemot den allmänna inriktningen är framför allt metodmässig.

Inriktningen mot databasteknik har fokus på teori och experimentell metodik för att bygga datorsystem för hantering av stora mängder data. Den är en specialisering av datavetenskap där begrepp, språk, program och metoder för beskrivning, lagring, distribution, sökning och annan bearbetning av stora datamängder analyseras. Stora mängder data ska göras tillgängliga på ett enkelt, effektivt, tillförlitligt och säkert sätt samt göras anpassningsbara för nya applikationsområden. Skillnaden gentemot den allmänna inriktningen är både metodmässig och praktiska, det vill säga att experimentella komponenter och prototyper av system konstrueras. Forskningen är också interdisciplinär.

Inriktningen mot inbyggda system uppehåller sig vid datorsystem som är inbyggda i andra tekniska system eller produkter som till exempel i hemelektronik, mobiltelefoner, industrirobotar, vitvaror, flygplan och bilar. Teori och metodik för konstruktion och analys av inbyggda system syftar till att göra konstruktion och programmering för inbyggda system enklare, tillförlitligare och mer effektiva. Teori som motiveras av datalogiska inomvetenskapliga frågor inkluderas också i ämnet.

Beskrivningen av ämnet inkluderar både en bredd och ett djup. Djupet erhålls genom de olika inriktningarna eller specialiseringarna och bredden genom den allmänna inriktningen. Avgränsningar sker genom beskrivningar av skillnaderna mellan den allmänna inriktningen i datavetenskap och de specifika inriktningarna.

Den vetenskapliga grunden beskrivs i den allmänna studieplanen samt i självvärderingen som att datavetenskap är en internationellt etablerad disciplin, samt att både teoretisk och experimentell metodik används. Det vill säga att det hänvisas till beprövad erfarenhet. Den mer explicita kärnan eller den vetenskapliga grunden utläses i beskrivningar av ämnet och de olika inriktningarna enligt följande.

· den allmänna inriktningen datavetenskap: teori och experimentell metodik för konstruktion och programmering av datorer

· inriktningen datorkommunikation: teori och experimentell metodik för konstruktion och programmering av datorer och kommunikationsenheter

· inriktningen databasteknik: teori och experimentell metodik för byggande av datorsystem för hantering av mängder data

· inriktningen inbyggda system: teori och metodik för konstruktion och analys av inbyggda system.

I intervjuerna klargjordes processen för översyn av den allmänna studieplanen, samt att det i nuläget inte är aktuellt med ändringar.

Av den allmänna studieplanen samt av det som framgår av självvärderingen är avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet välmotiverad och därigenom tillfredsställande.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

Inom institutionen är antalet aktiva handledare 50 (49 i bifogad tabell) varav 3 är kvinnor (1 docent, 1 biträdande lektor och 1 gästforskare). Antalet professorer som är aktiva handledare är 13 (inklusive professor emeritus). Av de 14 anställda som har docentkompetens är 7 professorer. Bland de övriga handledarna är 30 universitetslektorer/biträdande lektor. 10 handledare är externa och samtliga externa handledare har doktorsexamen. Övrig personal är 13 varav 3 är kvinnor (två postdoktorer och en adjunkt). Vidare framgår det av underlaget att personalsammansättningen är internationell.

Av den allmänna studieplanen utläses att en av handledarna ska ha minst docentkompetens samt att huvudhandledaren ska ha genomgått handledarutbildning eller ha bedömts ha motsvarande kompetens. Det framgår av självvärderingen att institutionen efter fakultetens granskning av forskarutbildningen 2010 inkluderat i handlingsplanen för arbetsmiljöarbetet att minst 90 procent av handledarna ska ha genomgått formell handledarutbildning. I intervjuerna klargjordes att målet uppnåtts.

Av självvärderingen framgår även att handledarkompetensen är hög, samt att denna underhålls och förstärks genom att samtliga handledare är aktiva som forskare i forskningsprojekt med anslag både från nationell nivå och EU-nivå. De bifogade publikationslistorna visar också att handledarna har en hög publiceringsgrad. Forskarutbildningsprofessorn inom inriktningen databasteknik är pensionerad och en rekryteringsprocess är initierad.

Antalet aktiva doktorander är 49 enligt följande fördelning:

· 33 (allmän inriktning)

· 10 (datorkommunikation)

· 2 (databasteknik)

· 4 (inbyggda system).

Av doktoranderna är 9 procent kvinnor och 91 procent är män. Sju av dem är industridoktorander. Av bifogad tabell och självvärderingen framgår att antalet doktorander per huvudhandledare varierar mellan en till fem och att de flesta handleder en till två doktorander. Biträdande handledare har motsvarande fördelning med avseende på antalet doktorander.

Doktoranderna ska i enlighet med det formella reglementet ha minst två handledare, varav en ska vara huvudhandledare. Ytterligare handledarkapacitet finns bland institutionens övriga personal om behov uppstår.

Lärosätet eftersträvar anställningar i form av doktorandtjänster och lediga tjänster utannonseras därför, också med syftet att rekrytera doktorander internationellt. Doktorandgruppen är följaktligen internationell och en majoritet av doktoranderna har en examen från Sverige (60 procent), medan cirka 20 procent har en examen från andra europeiska länder och 20 procent från länder utanför Europa. Tidsramen för forskarutbildningen är 48 månader, vilket innebär att utbildningstiden inklusive institutionstjänstgöring motsvarande 20 procent av heltid i normala fall blir fem år.

I intervjuerna klargjordes rutinerna för handledarbyte, vilka är i enlighet med reglementet. En begränsning vid ett eventuellt byte av handledare kan vara att doktorander huvudsakligen finansieras via externa medel och genomför sitt doktorandarbete inom handledarens forskningsprojekt. En viss matchning mellan projekt och handledare är därför nödvändig.

Den sammantagna handledarkompetensen - vetenskaplig och pedagogisk - bedöms vara tillfredsställande i relation till omfattningen på utbildningen och antalet doktorander. Om ytterligare behov av handledarkapacitet identifierats samt om nuvarande tillgängliga kompetens av olika skäl inte kan nyttjas, initierar institutionsstyrelsen en rekryteringsprocess för att anställda personer och därigenom öka handledarkapaciteten.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs upp systematiskt i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Handledares och lärares kompetensutveckling sker genom den forskning de bedriver, genom nationellt och internationellt forskningssamarbete och via publicering samt spridning av forskningsresultat. En systematisk återkoppling och uppföljning av kvalifikationer sker via extern granskning av ansökningar för befordran till professor, för prövning till oavlönad docent samt granskningar av forskningsansökningar - både beviljade och icke beviljade.

Av självvärderingen framgår att institutionen och fakulteten har systematiska aktiviteter och uppföljningar med avseende på pedagogisk kompetensutveckling som till exempel att studierektorn håller årliga pedagogiska utvecklingssamtal med varje lärare samt upprättar en plan för pedagogisk utveckling. Dessutom erbjuder Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd (TUR) kurser och seminarier för pedagogisk fortbildning. Förutom de nämnda aktiviteterna hålls cirka tre gånger per termin pedagogiska lunchseminarier vid institutionen. Utöver uppföljningen av pedagogisk kompetens inklusive handledning genomförs även en årlig uppföljning av personalens kompetensutveckling med avseende på forskning. Medarbetarsamtal utgör en annan systematisk uppföljning av handledarnas kompetens och eventuella behov av åtgärder identifieras vid de samtalen. Avdelningsföreståndare sammanställer punkter av vikt för respektive avdelning och dessa sammanställs i sin tur av prefekt för återkoppling till personalen. En systematisk uppföljning av medarbetarsamtal görs av arbetsmiljögruppen.

Systematisk återkoppling från doktorander sker vid den årliga revideringen av den individuella studieplanen, samt vid årliga medarbetarsamtal. En uppföljning säkerställs och eventuella åtgärder planeras samt kanaliseras till ansvariga för forskning och utbildning.

Anställning i form av doktorandtjänst ger doktorander aktivt inflytande i formella organ samt delaktighet i systematiska uppföljningar, kvalitetssäkring och utveckling. Årliga möten med den så kallade seniorgruppen - seniora forskare som inte är handledare - är en annan aktivitet som bidrar till doktoranders delaktighet och inflytande.

Återkoppling från det omgivande samhället sker genom ett omfattande samarbete i forskningsprojekt med samarbetspartners inom industrin och offentlig sektor. En samarbetsgrupp har tillsatts vid institutionen med uppgift att utveckla kontakter mellan institutionen och det omgivande samhället. Systematisk uppföljning och återkoppling från det omgivande samhället kan ske inom denna samarbetsgrupp som består av relevanta intressenter.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildningen på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Forskningen som bedrivs vid lärosätet är både teoretisk och experimentell. Den är också tillämpad och bedrivs huvudsakligen i samarbete med nationella och internationella aktörer vid andra lärosäten, industrin och offentlig sektor. Av självvärderingen framgår att forskningen möjliggörs genom omfattande externa forskningsanslag med anslagsgivare både på nationell nivå och EU-nivå. En utvärdering initierad av universitetet resulterade i att den anlitade internationella panelen bedömde forskningsmiljön vara av hög kvalitet, med omfattande forskningsanslag och en hög andel publikationer. Doktoranderna deltar också i och bidrar till forskningsmiljöns utveckling, eftersom de huvudsakligen utför sitt vetenskapliga arbete inom ramen för de externt finansierade forskningsprojekten. Forskningscentra med industrisamarbeten finns också etablerade vid institutionen.

Interna seminarier, seminarier i kurser samt granskning av andra doktoranders arbeten och granskning av bidrag till konferenser är exempel på interna aktiviteter som präglar forskarutbildnings-miljön. Andra aktiviteter är möten i handledarkollegium, forskargrupp, läsgrupper, medverkan i undervisningen samt deltagande i konferenser och workshops.

Av självvärderingen framgår att forskarutbildningen bedrivs inom ramen för institutionens verksamhet och i enlighet med hur forskarutbildningsämnet med de olika inriktningarna definierats i den allmänna studieplanen. Prefekten ansvarar för rekrytering av doktorander, antagning av doktorander på delegation från fakultetsnämnden, revidering av de individuella studieplanerna samt anordnande av disputationer. Vidare utläses att studierektor för forskarutbildning ansvarar för att stödja doktorander, handledare och forskarutbildningsansvariga professorer - en per inriktning - i uppföljning och genomförande av forskarutbildningen.

Antalet kurser som ges regelbundet - varje eller vartannat år - är 18 och ytterligare 4 kurser organiseras efter behov. En kurs i forskningsetik motsvarande 2 högskolepoäng är obligatorisk för alla doktorander och kursen i högskolepedagogik motsvarande 7,5 högskolepoäng är obligatorisk för de doktorander som undervisar. I den fakultetsgemensamma allmänna studieplanen rekommenderar lärosätet en introduktionskurs till studier på forskarnivå samt en kurs i vetenskapligt skrivande.

Möjligheter att följa samhällsutveckling som är av betydelse för forskning, handledning och undervisning sker främst via deltagande i forskningsprojekt i samverkan med näringsliv och offentlig sektor. En samarbetsgrupp har tillsatts vid institutionen med uppgift att utveckla kontakter mellan institutionen och det omgivande samhället.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Enheten för kvalitet och utvärdering vid universitetet genomför regelbundna utvärderingar av forskarutbildningen med hjälp av enkätstudier. Doktorander, alumner och handledare deltog i den senaste utvärderingen som genomfördes 2015 och avrapporterades i januari 2017. En utvärdering med deltagande endast av doktorander gjordes 2009 och denna följdes upp på fakultetsnivå. Annan systematisk uppföljning av forskarutbildningsmiljön sker också vid årliga revideringar av den individuella studieplanen, genom handledarkollegiet och av seniorgruppen. Medarbetarsamtal är ytterligare ett forum för systematiska uppföljningar.

Den systematiska uppföljningen med identifierade åtgärder har resulterat i ett ökat utbud av forskarutbildningskurser, vilket uppkommit som en del av det kontinuerliga förbättringsarbetet. Vidare har det uppkommit en intention om att fler handledare ska genomgå formell handledarutbildning, vilket också har åtgärdats både på institutions- och fakultetsnivå. Institutionen har i sin handlingsplan för arbetsmiljöarbetet skrivit in målet att minst 90 procent av alla handledare ska ha genomgått formell utbildning vilket också har uppnåtts. Det noteras dock att omfattningen av existerande handledar-utbildning motsvarar minst två dagar, vilket bedömargruppen ser som ett utvecklingsområde då en lägsta nivå på två dagar kan anses vara alltför begränsad.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Beskrivningen av forskarutbildningsämnet inkluderar både en bredd och ett djup. Djupet erhålls genom de olika inriktningarna eller specialiseringarna och bredden genom den allmänna inriktningen. Avgränsningar sker genom beskrivningar av skillnaderna mellan den allmänna inriktningen i datavetenskap och de tre olika specifika inriktningarna som finns. Utifrån den allmänna studieplanen och självvärderingen framstår avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden samt beprövad erfarenhet som välmotiverad och därigenom tillfredsställande.

Den sammantagna handledarkompetensen är hög och alla handledare har genomgått formell handledarutbildning. Samtliga handledare är aktiva som forskare i forskningsprojekt med anslag både från nationell nivå och EU-nivå. Bifogade publikationslistor visar också att handledarna har en hög publiceringsgrad. Både den vetenskapliga och pedagogiska handledarkompetensen bedöms således vara tillfredsställande i relation till omfattningen på utbildningen och antalet doktorander.

Forskarutbildningsmiljön präglas av delaktighet i nationella och internationella forskarnätverk, vilka bland annat medför goda kontakter med det omgivande samhället. Forskningsmiljön karakteriseras av hög kvalitet med omfattande forskningsanslag och ett stort antal publikationer, samt av att också doktoranderna deltar i och i hög grad bidrar till dess utveckling. Forskningscentra med industrisamarbeten finns etablerade vid institutionen och en samarbetsgrupp har inrättats för att ytterligare utveckla kontakter mellan institutionen och det omgivande samhället. Bedömargruppen vill framhålla seniorgruppens årliga möten med doktoranderna som ett gott exempel på hur doktorandernas delaktighet i forskarutbildningsmiljön kan främjas.