Doktoranders perspektiv

Utbildningen verkar för att doktoranderna tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser.

Doktorander har inflytande både på individuell nivå och på institutionsnivå. Det individuella inflytandet sker vid handledning, i deltagandet i forskningsprojekt samt vid upprättande och revideringar av den individuella studieplanen. Doktorandinflytandet säkerställs genom att doktorander finns representerade i formella beslutsprocesser inom fakultetsnämnd och i fakultetens forskarutbildnings-nämnd, samt i beredande organ såsom utbildnings-, forsknings- och samverkansberedning, anställningsberedningen, docentnämnd och utskottet för lika villkor. Detta formella doktorand-inflytande kan dock vara något begränsat, då flera doktorander inte har svenska som första språk och därför avstår från att delta eftersom myndighetsspråket är svenska. Fakulteten har också ett doktorandråd som föreslår doktorandrepresentanter till fakultetsnämnd samt andra nämnder och styrelser. Doktorander finns även representerade i institutionsstyrelsen och kan därigenom påverka frågor som rör institutionens forskarutbildning. Således har doktoranderna möjlighet till inflytande och återkoppling via såväl doktorandrådet som via doktorandrepresentanter i bland annat fakultetens forskarutbildningsnämnd och i institutionsstyrelsen. Årliga möten med den så kallade seniorgruppen - seniora forskare som inte är handledare - är ett annat forum som bidrar till doktoranders delaktighet, inflytande och återkoppling på forskarutbildningens utformning och genomförande. Uppsala studentkår har en doktorandombudsman som har till uppgift att bistå doktorander med råd och stöd.

Av självvärderingen och intervjuerna framgick det att doktoranderna huvudsakligen genomför det vetenskapliga arbetet inom ramen för de olika forskningsprojekten och i samarbete med nationella och internationella aktörer. Projekten är till stor del externt finansierade. Det positiva är att detta säkerställer att doktoranden genomför sitt arbete tillsammans med olika aktörer samt i ett tillämpat sammanhang. Dock finns det också risker som att arbetet inom projektet kan komma att dominera på bekostnad av avhandlingsarbetet. Rutiner för nedlagd tid i projektet kan säkerställa att tillräckligt mycket tid används till avhandlingsarbetet.

De flesta doktorander har institutionstjänstgöring uppgående till cirka 20 procent. Institutionstjänst-göringen består av undervisning och administrativt arbete. Bedömargruppen noterar med utgångs-punkt i självvärderingen, intervjuerna och annat underlag att det är av vikt att tydliggöra vad som ingår i institutionstjänstgöringen.

Annat som bidrar till doktoranders delaktighet och integrering är ett informationsmöte som anordnas av institutionen för alla nya doktorander, samt ett mentorsprogram för nyanställda doktorander. Mentorsprogrammet innebär att doktorander och andra nyanställda tilldelas en mentor som ska hjälp den nyanställde till att integreras på arbetsplatsen. Bedömargruppen vill framhålla detta mentorsprogram som ett gott exempel på en inrättning som syftar till att integrera doktorander i forskarutbildningsmiljön. Kurs i svenska för doktorander som inte har svenska som första språk erbjuds också.

Lärosätet har sedan 2005 en policy som anger att det ska vara möjligt för doktorander oavsett kön att förena forskarutbildning med familj. Policyn kan bidra till att doktorander skapar sig ett sammanhang också utanför studierna.

Utbildningen följs systematiskt upp för att säkerställa att doktorandinflytandet används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Doktoranders och alumners återkoppling och synpunkter genomförs på universitetsnivå och följs upp både på fakultets- och institutionsnivå. Exempel på identifierade förbättringar är ett ökat kursutbud samt en förbättrad organisering av kurserna. Fakultetsnämnden har avsatt medel (1,5 miljon/år) för fakultetsgemensamma kurser samt för en treårig satsning på institutionsspecifika kurser (4 miljoner/år).

En årlig tredagars konferens som organiseras av doktorander och under vilken doktoranderna sinsemellan diskuterar forskarutbildningen är ett ytterligare forum för delaktighet och inflytande. Återkoppling från konferensen sker vanligtvis till institutionens studierektor för forskarutbildning.

Säkerställandet av en god arbetsmiljö sker genom att doktorander huvudsakligen har doktorandtjänster vilket ger dem samma möjligheter till påverkan som övrig personal, exempelvis genom medarbetarsamtal och via institutionens arbetsmiljögrupp. Som exempel kan nämnas att det i medarbetarsamtal har framkommit att doktorander känner sig stressade, vilket har lett till en åtgärd i form av ett erbjudande om att få gå en stresshanteringskurs. Från 2017 kommer kursen att erbjudas för samtliga doktorander.

En arbetsmiljöenkät genomförs på institutionsnivå vart femte år, där doktoranderna kan lämna synpunkter på arbetsmiljön. Dessutom samlas doktoranders synpunkter på forskarutbildningen och arbetsförhållandena in via medarbetarsamtal och årliga möten med seniorgruppen. Avdelnings-föreståndare gör en sammanställning av de viktigaste punkterna för respektive avdelning, vilka prefekten sedan i sin tur sammanställer för hela institutionen. Sammanställningen förmedlas via institutionens kommunikationskanaler, det vill säga i nyhetsforum och nyhetsbrev. Arbetsmiljögruppen följer upp synpunkter från medarbetarsamtal samt föreslår åtgärder.

Sammantaget bedöms doktoranders perspektiv vara tillfredsställande.