Bedömargruppens uppdrag

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har gett oss i uppdrag att granska utbildningar som leder till licentiat- och doktorsexamen inom produktionsteknik, arbetsvetenskap och ergonomi. I bilaga 1 framgår våra bedömningar med vidhängande motiveringar och ett förslag till samlat omdöme för varje granskad utbildning.

Härmed överlämnar vi vårt yttrande till UKÄ.

Bedömargruppens sammansättning

I bedömargruppen ingick följande ledamöter:

• Professor Jan Johansson vid Luleå tekniska universitet (ordförande, sakkunnig)
• Professor Tomas Beno vid Högskolan Väst (sakkunnig)
• Professor Mats Bohgard vid Lunds universitet (sakkunnig)
• Professor Helena Forslund vid Linnéuniversitetet (sakkunnig)
• Professor Tobias Larsson vid Blekinge tekniska högskola (sakkunnig)
• Professor AnnaLisa Osvalder vid Chalmers tekniska högskola (sakkunnig)
• Professor Sofia Ritzén vid Kungl. Tekniska högskolan (sakkunnig)
• Docent Anna Runnemalm vid Högskolan i Skövde (sakkunnig)
• Professor Magnus Tideman vid Högskolan i Halmstad (sakkunnig)
• Roaa Salim, Stiftelsen Högskolan i Jönköping (doktorandrepresentant)
• Nikolas Theissen, Kungl. Tekniska högskolan (doktorandrepresentant)
• Christina Windmark, Lunds universitet (doktorandrepresentant)
• Andreas Borg, GKN Aerospace (arbetslivsföreträdare)
• Docent Ned Carter, Sveriges Kommuner och Landsting (arbetslivsföreträdare)
• Bodil Mellblom, Svenskt Näringsliv (arbetslivsföreträdare)

Se bilaga 2 för bedömargruppens jävsförhållanden.

Bedömargruppens arbete

Utvärderingen har utgått ifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). I de fall lärosätet ger både licentiat- och doktorsexamen i produktionsteknik, arbetsvetenskap och ergonomi har dessa utvärderats som en enhet. Underlag för bedömningen har utgjorts av lärosätenas självvärdering inklusive bilagor som utarbetats utifrån Vägledning för utvärdering av utbildning på forskarnivå, Universitetskanslersämbetet 2018, allmänna och individuella studieplaner, intervjuer med företrädare för den granskade utbildningen och doktorander samt övriga underlag som UKÄ tagit fram. Underlagen redovisas i bilaga 3.

Bedömningsprocessen

Utifrån underlagen har vi gjort en bedömning av utbildningarnas kvalitet utifrån nedanstående bedömningsområden.

• förutsättningar
• utformning, genomförande och resultat
• doktorandperspektiv
• arbetsliv och samverkan

Bedömargruppens preliminära yttrande per utbildning har skickats till respektive lärosäte på delning, för att påpeka eventuella sakfel. Delningstiden var tre veckor. De svar som lärosätena inkom med framgår av bilaga 4. Vi har tagit del av lärosätenas svar, och i de fall där vi gjort bedömningen att det varit relevant har ändringar gjorts i yttrandena.

Bedömargruppens reflektioner

Denna utvärdering av forskarutbildning omfattar ämnesområdet produktionsteknik, arbetsvetenskap och ergonomi. Vi kan inledningsvis konstatera att några utbildningar inom produktionsteknik, arbetsvetenskap och ergonomi faller utanför denna utvärdering. Det beror på att UKÄ, utifrån Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011, väljer ut ett antal forskningsämnen (5-siffernivå)  inom vilka forskarutbildningsämnen kommer att utvärderas. Lärosätena rapporterar in till UKÄ inom vilka forskningsämnen de har doktorander kodade i LADOK. Att utbildningar i produktionsteknik, arbetsvetenskap och ergonomi vid några lärosäten inte har ingått i utvärderingen kan bero på att doktoranderna inom dessa utbildningar inte har kodats på 20307 Produktionsteknik, arbetsvetenskap och ergonomi.

I utvärderingen ingår 12 forskarutbildningar. Nio utbildningar håller hög kvalitet medan tre får omdömet ifrågasatt kvalitet, vilket innebär att lärosätet har ett år på sig att åtgärda bristerna. Det generella intrycket är att utbildningarna överlag håller hög kvalitet och de utbildningar där bedömargruppen påtalat svagheter bör ha goda möjligheter att komma tillrätta med dem.

Det finns emellertid ett antal återkommande frågeställningar som kan behöva förtydligas. En av dessa är etik som ingår i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt. Generellt visar lärosätena ett begränsat intresse för att etikfrågorna lyfts fram i utbildningarna på ett explicit sätt. Bedömargruppen känner sig också föranledd att påpeka att etik är ett bredare begrepp än etikprövningar och publiceringsetik där det kan vara värdefullt att doktorander kommer i kontakt med och får insikt i etiska frågeställningar som olika discipliner handskas med. Vi har inte lagt nivån så att det krävs en obligatorisk kurs i etik, men lärosätet måste visa att man hanterar etikfrågorna på ett adekvat sätt. Den avsaknad av struktur vi finner kan motivera ett mer samlat nationellt grepp på hur etikfrågor ska behandlas i utbildningarna.

Vetenskapsteori som ett eget explicit inslag saknas i flera av utbildningarna. Ofta hänvisas till kurser i vetenskaplig metodik, som ibland visar sig vara ganska snäva. Bedömargruppen har inte heller här lagt nivån så att det krävs en obligatorisk kurs i vetenskapsteori men lärosätet måste visa att man hanterar frågan om vetenskapens möjligheter och begränsningar på ett adekvat sätt. På samma sätt som för etik kan det behövas ett mer strukturerat angreppssätt, kanske på fakultets- eller lärosätesövergripande nivå.

Jämställdhet behandlas i samtliga fall på en övergripande lärosätesnivå där det finns ett stort utbud av program och ambitioner för att uppnå en jämn könsfördelning på alla nivåer. På en del lärosäten är effekterna av dessa satsningar begränsade. Jämställdhet är mer än en jämn könsfördelning och när det gäller hur jämställdhetsaspekter kommer in i själva utbildningens innehåll finns påtagliga svagheter. Bedömargruppen efterlyser konkreta exempel på hur jämställdhetsfrågorna beaktas. Flera utbildningar har sådana brister när det gäller jämställdhetsaspekten att de får omdömet inte tillfredsställande på denna bedömningsgrund.

Licentiatexamen behandlas inkonsekvent i yttrandena trots att alla examensmål måste säkras för licentiatexamen. Bedömargruppen är medveten om de praktiska problemen att säkerställa alla mål på denna nivå och har valt att inte ge någon bedömningsgrund ej tillfredsställande enbart på grund av man inte tydligt redovisat hur man behandlar licentiatexamen. Här ser vi ett generellt behov av förbättringar och gemensamma riktlinjer, kanske i samverkan mellan landets lärosäten.

En fråga som diskuterats flitigt av bedömargruppen är betydelsen av storleken hos forskarmiljön. Ingen av utbildningarna har fått ej tillfredsställande kvalitet enbart på grund av sin litenhet men bedömargruppen ser skillnader där större miljöer har bättre förutsättningar att täcka in alla bedömningsgrunder. Ett generellt problem, oberoende av forskarutbildningsmiljöns storlek, är att industridoktoranders situation ofta är diffust beskriven och det är oklart hur deras behov tillgodoses. Här kan en generell uppstramning vara på plats.

Ambitionerna när det gäller den tredje uppgiften varierar mellan lärosätena. I nästan alla fall hänvisas till att forskningsprojekten är industrinära och att man på så sätt får kontakter och interagerar med samhället. Samhället kommer då ofta att definieras som industri och näringsliv medan den offentliga sektorn inte beaktas. Bedömargruppen menar att perspektivet bör breddas så att även den offentliga sektorn beaktas.

Vår genomgång ovan kan kanske te sig en aning dyster, så är dock inte fallet. Det mesta vi mött har bedömargruppen bedömt som tillfredsställande, särskilt verkar doktorandinflytandet fungera bra på de flesta lärosäten. Vi har mött många goda initiativ som är värda att ta lärdom av. Vi vill särskilt framhålla några innovativa förebilder.

Som gott exempel vill bedömargruppen framhålla forskarutbildningen i produktionssystem vid Högskolan i Jönköping för dess tydliga struktur för samtliga moment i utbildningen och att lärosätet aktivt bedriver ett förbättringsarbete. Ett exempel är den forskningsplan som doktoranderna lägger fram efter nio månader. I den ingår vad den forskarstuderande ska göra och när, forskningsfrågor, val av metodik, kursmoment och seminarier under hela utbildningen.

Ett gott exempel för att säkra progression i forskarutbildningen finner vi i den doktorandverkstad som finns vid arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Där samlas doktoranderna fyra gånger per år för att på ett strukturerat sätt reflektera över sina arbeten. Det är ont om bra exempel på hur man kan integrera jämställdhet i utbildningen men även här vill bedömargruppen framhålla arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet som ett exempel på hur jämställdhetsperspektiv kan beaktas i forskarutbildningskurser, doktorandprojekt och seminarieserier.

Det finns många goda exempel på hur uppföljning sker genom de individuella studieplanerna. Bedömargruppen vill uppmärksamma det systematiska uppföljningsarbetet som finns hos produktionsteknik, Högskolan Väst, och den målmatris man utvecklat. Ett liknande system är den loggbok som finns vid mekanisk teknologi och verktygsmaskiner i Lund. Ett annat gott exempel är den programmatris som utvecklats vid produktionssystem, Högskolan i Jönköping.

Bedömargruppen vill också framhålla några goda exempel när det gäller arbetsliv och samverkan. Vid arbetsmiljöteknik vid Lunds universitet finns samverkansplattformen eHealth@LU som är ett bra exempel på samverkan, där forskare från olika fakulteteter möter externa företrädare för offentlig sektor, för långsiktig samverkan i forsknings- och utvecklingsprojekt. Ett annat gott exempel är det produktionsnätverk och den forskarskola som de produktionstekniska utbildningarna gemensamt drivit under lång tid. När det gäller samverkan med näringslivet finns det många goda exempel. Där vill vi framhålla produktionsteknik vid Högskolan Väst och förpackningslogistik vid Lunds universitet. Värt att omnämnas är också Chalmers tekniska högskolas utbud av generiska kurser, så kallade GTS-kurser (Generic and Transferable Skills), som underlättar den fortsatta karriären både inom och utanför universitetet.

Med detta får bedömargruppen överlämna sina yttranden över forskarutbildningarna i produktionsteknik, arbetsvetenskap och ergonomi.

För bedömargruppen

Jan Johansson

Ordförande