Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna vetenskapliga och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Ämnet disponerar över en gedigen handledarkompetens med fyra professorer (höstterminen 2018) och sex lektorer, fem av dessa lektorer är docenter. Dessutom finns en lektor i medicinsk humaniora, två anställda forskare och en postdoktor. En omständighet som ämnet inte råder över är det stopp för befordran till professor som de humanistiska och teologiska fakulteterna vid lärosätet införde 2013. Professorskåren har därför inte haft möjlighet att öka genom befordran de senaste fem åren. Om detta kommer att ändras framöver finns inga besked om för närvarande, men lärosätet har genom fakultetsbeslut slagit fast att ämnet ska ha två professorer i framtiden. Bedömargruppen vill för sin del starkt understryka vikten av att upprätthålla professorskompetens inom forskarutbildningsämnet litteraturvetenskap.

Vårterminen 2018 finns fem aktiva doktorander och ytterligare en doktorand anställdes under hösten 2018. Antalet handledare överstiger med god marginal antalet doktorander och inför framtiden ter sig handledarresursen med tanke på antalet docenter betryggande. Kompetens finns även tillgänglig inom institutionens språkämnen.

Doktoranderna har en huvudhandledare och en biträdande handledare. Huvudhandledaren ska ha docentkompetens. Samtliga handledare har genomgått handledarutbildning. Handledningstiden på 80 timmar per läsår fördelas mellan handledarna och dokumenteras i den individuella studieplanen. Den ämnesmässiga kompetensen bland handledarna är bred både tidsmässigt och geografiskt, från antiken till nutid, och omfattar forskningsområden som litteraturhistoriografi, litteratursociologi och författaren i samhället, förlagsstudier, genrestudier, barn- och ungdomslitteratur, världslitteratur, medical studies samt tidigmodern litteratur. Av publikationslistorna framgår också att handledarkollegiet sammantaget håller en avsevärd grad av vetenskaplig produktivitet.

Ämnet vinnlägger sig om att doktorandernas avhandlingsprojekt ska matcha handledarnas kompetens, vilket framgår av de individuella studieplanerna för de fem doktoranderna. Några exempel på forskningsämnen bland doktoranderna är svensk erotisk litteratur från 1800- och 1900-talen, svensk poesi under 1970- och 1980-talen samt läspraktiken i svensk litteraturvetenskap. Kompetens hämtas framför allt inom ämnet och några externa handledare har inte kallats in. Det finns rutiner för handledarbyten.

Handledarkollegiet samlar alla handledare och i kollegiet ingår en doktorandrepresentant. Kollegiet bereder ärenden om antagning av doktorander till de humanistiska och teologiska fakulteternas forskarutbildningsnämnd.

Forskarutbildningsmiljö

Forskningen i den aktuella miljön har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Ämnet litteraturvetenskap ingår i storinstitutionen Språk- och litteraturcentrum och finns inom en sektion tillsammans med filmvetenskap, författarskolan och teaterns teori och praktik. Det finns en ansvarig för forskning och forskarutbildning samt ett handledarkollegium. Förslag till antagning till forskarutbildning bereds inom ämnet, men om någon doktorand i litteraturvetenskap får en plats avgörs i konkurrens med övriga ämnen inom institutionen och beslutas på fakultetsnivå. Antagningsprocessen beror på hur utlysningen är formulerad. Vissa år är en eller flera anställningar vikta för litteraturvetenskap. Antalet nyantagna doktorander varierar alltså år från år, och den institutionella antagningsprocessen kan vissa år innebära att ingen doktorand i litteraturvetenskap blir antagen. Till fyra utlysta anställningar vårterminen fanns exempelvis ett åttiotal sökande, varav sjutton inom litteraturvetenskap. Fyra rangordnades av handledarkollegiet, varav en fick anställning som doktorand. Att den institutionella processen vid antagningen och frågan om öppna eller riktade utlysningar mot ämnen är under kontinuerlig diskussion framkom vid intervjuerna. Det fanns också önskemål om en tydligare strategi för fördelningen av doktorandanställningar inom institutionen.

Sedan 2015 har två doktorander anställts inom forskarutbildningsämnet litteraturvetenskap, vilket rimligen påverkar forskarutbildningsmiljön och upprätthållandet av en kritisk massa. Vid intervjuerna framgick att doktorander med inriktning på litteraturvetenskap inom institutionens språkämnen är en del av miljön, men den litteraturvetenskapliga doktorandkretsen är för närvarande ändå begränsad. En tanke som framfördes vid intervjuerna var att söka forskningsanslag som inkluderar doktorandanställning.

I en nyligen gjord utvärdering inom lärosätet fick forskningsmiljön betyget excellent och under de senaste fem åren har ämnet haft en påfallande rik utdelning av forskningsanslag från Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer, inklusive större anslag med flera forskare. Över tjugo lärare och forskare finns inom miljön och många är också verksamma som litteraturkritiker, tidskriftsredaktörer och föreläsare i olika sammanhang, något som sammantaget verkar för en stimulerande forskarutbildningsmiljö.

Traditionellt har doktorandseminariet letts av professorerna, men sedan 2015 leds seminariet av två lärare och kallas nu forskarseminariet. Förnyelsen innebär att samtliga handledare är involverade i planeringen efter ett rullande schema. Seminariet sammanträder minst två gånger per månad och programmet omfattar framläggning av doktorandernas avhandlingsarbeten, presentationer av lärares forskning, föreläsningar och möten med gästföreläsare samt diskussion om forskningsansökningar. Seniora forskare deltar i seminariet och programmen verkar välplanerade och varierade. En ny satsning är tematiserade seminarieserier som löper under en termin. De exempel på teman som ges i självvärderingen är världslitteratur och litteraturhistorieskrivning. Den flerdisciplinära miljön inom storinstitutionen ger också möjlighet att delta i andra seminarier och vetenskapliga mötesplatser, exempelvis poesiseminariet och det film- och mediehistoriska seminariet Forum för komparativ litteraturvetenskap.

Det positiva intrycket av forskarmiljön stärks av ämnets livliga samverkan med det internationella forskarsamhället. Av de individuella studieplanerna framgår att doktorander har goda möjligheter att vistas i internationella forskarmiljöer och flera har tillbringat en termin vid ett utländskt universitet. En samverkan med Köpenhamns universitet är upparbetad sedan flera år. Nästan alla doktorander har under en period vistats vid The School of Criticism and Theory, vid Cornell University, USA och ämnet har nyligen skrivit under ett samarbetsavtal med den skandinaviska avdelningen vid Edinburgh University. En grupp lärare och doktorander har också presenterat sina projekt vid lärosätet. Under utveckling är även ett samarbetsavtal med Nottingham University. Att ämnet arbetar aktivt och framgångsrikt med samarbetsavtal ger stabilitet åt internationaliseringen även i längre perspektiv. En del initiativ tas av doktoranderna själva och stödet från handledarna verkar vara solitt. Men en tydligare systematik i informationsspridningen kan enligt bedömargruppen vara en god grund för att nå så många som möjligt,

Doktoranderna tilldelas 25 000 kronor i "ograduerade medel" från fakulteten för resor och konferenser. Institutionen avsätter inga riktade medel till doktoranderna, men som självvärderingen framhåller finns gott om stipendier att söka vid lärosätet och en del är direkt avsedda för litteraturvetenskapliga sökande. Information om stipendier och fonder sprids genom handledarna och nyhetsbrev samt mellan doktoranderna själva.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Förutsättningarna för forskarutbildningen i litteraturvetenskap är tillfredsställande. Den samlade handledarkompetensen framstår som mycket god med fyra professorer och sex lektorer, varav fem docenter. Handledarna är kvalificerade forskare och täcker ett brett forskningsspektrum som matchar doktorandernas avhandlingsprojekt. I det livaktiga forskarseminariet som samlas två gånger per månad deltar både doktorander och seniora forskare. Antalet doktorander begränsas däremot på grund av den antagningssituation som gäller inom institutionen Språk- och litteraturcentrum, och bedömargruppen vill gärna understryka vikten av tydlig strategisk planering inom institutionen som helhet. Programmet för forskarseminariet inbegriper temaseminarier som kan sträcka sig över en termin, och vid institutionen finns andra seminarier som de litteraturvetenskapliga doktoranderna kan delta i. Miljön framstår som helhet som dynamisk och har frambringat flera forskningsprojekt som tilldelats anslag av två av de största forskningsfinansiärerna. Livlig är även den internationella samverkan som arbetats fram genom avtal med lärosäten i England, Skottland och USA, och flera generationer doktorander har en period studerat vid Cornell University, en pågående tradition. De flesta doktorander har haft möjlighet att skaffa sig erfarenhet av internationella forskningsmiljöer. Många forskare verkar också på det nationella planet som kritiker och föreläsare i olika sammanhang.