Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet inklusive dess vetenskapliga metodik.

Kursdelen omfattar 60 högskolepoäng. Samtliga doktorander genomgår en fakultetsgemensam introduktionskurs vars fyra moment behandlar vetenskapsteori, vetenskaplig publicering, humanistisk och teologisk forskning samt ett moment om forskarutbildningens rättigheter och skyldigheter. Ämnets teoretiska och metodiska introduktionskurs består av två delar om 7,5 högskolepoäng vardera, varav en är valfri och upplagd som en genomgång av metoder och forskningsinriktningar. Den tar upp grundläggande problem som ämneshistoria, ämnesidentitet, litteraturhistorieskrivning, textanalysens grundfrågor, analys och reception. Genusforskning tillhör den valfria delen. Kursen är under revidering för att ersättas med tre obligatoriska kurser om 7,5 högskolepoäng vardera. Den här uppläggningen ska gälla från 2019. Kursen är alltså ännu oprövad, men den har arbetats fram i samarbete med doktorander. De tre kurserna Humaniora som vetenskap, Litteraturvetenskapens klassiker och Litteraturvetenskapen i dag innebär en modernisering av den teoretiska introduktionen och ger ett mer komplext och överblickande perspektiv på forskningsfrågornas variationsmöjligheter. Historisk kunskap och förståelse tillgodoses genom kurserna inom ramen för Nationella rådet för forskarutbildning i litteraturvetenskap, exempelvis Romantiken, Renässansen och Perspektiv på antiken. Inom den här ämnessamverkan har litteraturvetenskap i Lund arrangerat en kurs i europeisk 1700-talslitteratur. Utöver de nationella doktorandkurserna kan doktoranderna själva sätta samman läskurser som anpassas till deras projekt. Dessa kurser har enligt de individuella studieplanerna behandlat områden som Teoretiska och historiska perspektiv på erotisk litteratur, Tragedi som filosofi, Ämneshistoria: om svensk litteraturvetenskap 1960-2000, Receptionsteori, Modern metaforteori samt Evolution och litteratur.

Utformningen av dessa olika typer av kurser ger rika möjligheter till att bredda kunskapsperspektiven på forskarutbildningsämnet och djupförståelsen av dess grundfrågor. Till detta kommer seminarieverksamheten som organiseras under olika kunskapsteman och har besökts av flera internationella gästföreläsare.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra tillsamhällets utveckling och stödja andras lärande.

Den individuella studieplanen revideras varje termin. Gången för avhandlingens progression löper från tidig presentation för handledare, framläggningar på forskarseminariet, presentation på nationella och internationella konferenser samt ett obligatoriskt slutseminarium på ett preliminärt avhandlingsmanus med granskning av en extern opponent. Cirka 90 procent av arbetet ska då vara färdigställt. På så sätt ska doktoranderna tränas i att hålla tidsramar, planlägga sitt arbete och presentera sina resultat muntligt och skriftligt. Om planläggningen fallerar ska det förklaras och dokumenteras i den individuella studieplanen. Någon avstämning efter halva utbildningen i form av ett mittseminarium eller liknande ingår inte i den nuvarande planeringen. Doktoranderna stödjer varandras kunskapsinhämtande och lärande genom avsnitts- eller kapitelventileringar, presentationer och oppositioner på forskarseminariet. Seminariemiljön har utvecklats under de senaste åren genom ett blandat auditorium av doktorander och seniora forskare och framstår som stimulerande. Det finns också goda möjligheter att vistas utomlands under del av studierna genom samverkans- och utbytesavtal.

Inom kursdelen kan doktoranderna gå en högskolepedagogisk baskurs. Den högskolepedagogiska kursen är obligatorisk genom en revidering av den allmänna studieplanen som har gjorts 2018. Alla doktorander får möjlighet att undervisa i litteraturvetenskap, men eftersom det totala utrymmet för undervisning har minskat på grund av nyanställningar har det främst gällt nätundervisning under senare år. Sådan erfarenhet är också värdefull, men en blivande filosofie doktor i litteraturvetenskap bör enligt bedömargruppen också få erfarenhet av salsundervisning. Problemet med det begränsade undervisningsutrymmet framhålls också i självvärderingen, och under intervjuerna kom det fram att handledaren kan överlåta enstaka föreläsningar på doktorander. Men någon omedelbar lösning tycks inte vara i sikte.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Att doktoranderna kontinuerligt övas i intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet framgår av självvärderingen. Det sker på olika typer av kurser och seminarier, men handledningsprocessen och dialogen mellan doktorand och handledare framhålls som särskilt central i arbetet med den intellektuella utvecklingen. Uppläggningens progression löper från inledande möten över seminariepresentationer, slutseminariets diskussion av avhandlingsmanus och det fortsatta granskningsarbetet fram till disputationen. Ämnet arbetar inte med någon formaliserad mittavstämning utan handledarens och doktorandens möten dokumenteras kontinuerligt i den individuella studieplanen. De individuella studieplanerna avspeglar tydligt och klart hur utvecklingen går i flera faser. Forskningsetiska frågor samt frågor om litteraturvetenskapens möjligheter och begränsningar har diskuterats på forskarseminariet. En diskussion har exempelvis förts under rubriken Litteraturvetenskapens roll i en föränderlig och orolig tid. Det ges ingen kurs i forskningsetik vid institutionen, men en introduktionskurs som är obligatorisk för samtliga doktorander inom fakulteten innehåller moment i vetenskapsteori och redlighet i forskningen samt vetenskapens samhälleliga betydelse.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Handledarkollegiet har en förhållande jämn könsfördelning med åtta män och sex kvinnor. Samtliga doktorander har en kvinnlig och en manlig handledare. Av huvudhandledarna är tre män och två kvinnor. Forskarseminariet leds av två lärare, en man och en kvinna, och involverar olika lärare. Bland doktoranderna är däremot könsfördelningen en annan. Av de fem doktoranderna vårterminen 2018 är fyra män och en kvinna, och i ett historiskt perspektiv finns också en viss mansdominans. Av de nio doktorander som disputerade under de senaste fem åren (2014-2018) var två tredjedelar män, i siffror sex män och tre kvinnor. Detta förhållande noteras inte i självvärderingen som däremot framhåller den kvinnliga övervikten vid senaste antagningen (tio kvinnor, sju män). Vid detta tillfälle fick också en kvinna en doktorandanställning i konkurrens med fyra andra ämnen vid institutionen, vilket ger en något jämnare fördelning.

Ämnet har en förhållandevis begränsad doktorandpopulation och några könspolitiska slutsatser kan rimligen inte dras på grund av dessa siffror. Det finns klara intentioner att skapa en balanserad nivå för jämställdhet inom forskarutbildningen genom fördelning av handledarskap och ledning av seminarier. Inom handledarkollegiet diskuteras frågor om jämställdhet också kontinuerligt. Ett område för utveckling av jämställdhetsperspektivet är kurslitteraturen, vilket bland annat avspeglas genom den nya uppläggningen av den teoretiska introduktionskursen. Det är positivt att hela handledarkollegiet deltar i antagningen av doktorander, så att olika perspektiv kan vägas mot varandra. Bedömargruppen menar ändå att det finns anledning för ämnet att reflektera mer energiskt över fördelningen mellan kvinnor och män bland doktoranderna och dess konsekvenser för utbildningen. Av de fjorton doktorander som förtecknas i tabellerna över nu aktiva doktorander och doktorander som disputerat sedan 2014 är bara fyra kvinnor. Att forskarutbildningsseminarierna leds av en kvinnlig och en manlig forskare och dessutom involverar olika lärare borgar för att olika perspektiv på jämställdhet och genus kan varieras och ventileras kontinuerligt, genom exempelvis presentationer och gästföreläsningar. Att flera seniora forskare med olika utgångspunkter deltar i seminarieverksamheten är också en viktig del.

Inom ämnets teoretiska och metodiska introduktionskurs som behandlar problem som ämneshistoria, ämnesidentitet, litteraturhistorieskrivning med mera har genusforskning hittills hört till en valfri del. Men i den reviderade och moderniserade uppläggningen som gäller från 2019 ingår olika former av genusteori i samtliga delkurser. Det är en konstruktiv förändring av den teoretiska och metodiska basen för ämnet och dess grundfrågor, som bedömargruppen ser som mycket positiv.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp systematiskt. Resultat av uppföljningen omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Handledarkollegiet har en viktig roll i uppföljningen genom diskussioner om kursvärderingar, former för seminarier och doktorandernas projekt. Utvärderingar av kurser sker vanligen muntligt och en mer dokumenterad process är under övervägande. Uppföljande samtal mellan handledare och doktorand ska dokumenteras i den individuella studieplanen, där både handledare och doktorand har möjlighet att ge kommentarer. Slutgranskningen med en extern opponent ger återkoppling till doktorand och handledare i det viktiga slutskedet av avhandlingsarbetet. En viktig åtgärd som är under diskussion är att ge handledarkollegiet en tydligare granskande roll av doktorandernas individuella studieplaner så att den enskilda doktoranden får möjlighet till en bredare återkoppling av olika moment. Årliga medarbetarsamtal sker med föreståndaren till den sektion där litteraturvetenskap ingår. Genom samverkan av dessa olika åtgärder kan utbildningen följas upp genom en systematiskt genomförd process.

Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid.

Bedömargruppen konstaterar efter att ha tagit del av statistik över genomströmningen i utbildningen att lärosätet inte avviker från andra utbildningar inom litteraturvetenskap i Sverige. När det gäller genomströmningen spelar den fortlöpande dialogen med handledarna och noggrann planering och uppföljning av studierna med hjälp av den individuella studieplanen en central roll. Därtill kommer att lärosätet arbetar med andra personalsociala resurser för att undvika att doktoranderna avslutar sin utbildning utan att avlägga examen. Ett exempel är de årliga medarbetarsamtalen som doktoranderna har med den personal- och arbetsmiljöansvariga sektionsföreståndaren.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Doktorandutbildningen i litteraturvetenskap vid lärosätet framstår som välfungerande inom de flesta parametrar. Kurser och seminarier är planerade med ambitionen att ge breda perspektiv på forskarutbildningsämnet och förståelsen av dess grundfrågor. Seminarieverksamheten är omväxlande med framläggningar av avhandlingsavsnitt, presentationer av forskning och olika gästföreläsare. Den organiseras också i teman som kan följas under en termin. En moderniserad och mer omfattande teoretisk introduktionskurs med inriktning på forskningsfrågornas variationsmöjligheter har utvecklats i samråd med doktoranderna.

Doktoranderna erbjuds att undervisa, men för närvarande gäller detta bara nätundervisning. Doktorandernas möjligheter att undervisa bedöms därför som ett utvecklingsområde.

Att doktoranderna övas i intellektuell självständighet är avgörande i utbildningen. Det ges ingen kurs i forskningsetik vid institutionen, men en introduktionskurs som är obligatorisk för samtliga doktorander inom fakulteten innehåller moment i vetenskapsteori och redlighet i forskningen samt vetenskapens samhälleliga betydelse.

Könsbalansen mellan kvinnor och män är inte helt tillfredsställande, även om doktorandpopulationen är begränsad.

Samarbetet mellan handledare och doktorander dokumenteras fortlöpande i den individuella studieplanen. En granskning av avhandlingsmanus sker på ett slutseminarium med en extern opponent.