Arbetsliv och samverkan

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet har tydliga rutiner och processer för arbetsliv och samverkan som formulerats i ett antal styrdokument, vilket medför att arbetsliv och samverkan finns med i de övergripande processerna för kvalitetsarbetet. Alla fakulteter arbetar med arbetsliv och samverkan, och det finns flera olika initiativ och aktiviteter som genomförs med regelbundenhet, många goda exempel och det finns även ett centralt samverkansråd på lärosätet.

Bedömargruppen menar att lärosätets arbete med arbetsliv och samverkan är tillfredsställande, men har identifierat ett antal utvecklingsområden som kan bidra till att stärka området ytterligare. Dessa utvecklingsområden är:

• Lärosätet bör nyttiggöra arbetssätt och viss harmonisering av processer på tvärs av fakulteter.
• Lärosätet bör ha en tydligare plan för att regelbundet genomföra både alumnenkäter och avnämarundersökningar samt följa upp åtgärder som följer av undersökningarna och återkoppla resultat.
• Lärosätet kan ta en mer aktiv roll genom exempelvis det centrala samverkansrådet.

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld

Lärosätet hänvisar i sin självvärdering till ett antal styrdokument som behandlar området arbetsliv och samverkan. I den Strategiska planen för lärosätet 2017–2026 anges exempelvis att lärosätet ska

• vidareutveckla och underlätta aktiv samverkan med offentlig sektor, kulturområdet, samhällslivet, näringslivet och alumner
• ta ett stort samhällsansvar och möta de globala utmaningarna, exempelvis i arbetet för hållbar utveckling
• stärka samverkan och integration med universitet och andra partner i Öresundsregionen
• vara en inflytelserik röst i vetenskapssamhället, samhällsdebatten och kulturlivet.

I Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Lunds universitet anges att utbildningen ska vara relevant för studenterna och doktoranderna samt svara mot samhällets behov. Lärosätet konstaterar att genom att detta kvalitetskriterium finns med i policyn finns det även i de övergripande processerna för kvalitetsarbetet, det vill säga inrättande och avveckling av utbildning, utvärdering av pågående utbildning samt uppföljning. I självvärderingen framkommer att innan ett program får lov att starta gör den relevanta fakulteten en analys av det planerade programmets koppling till studenternas efterfrågan och samhällets (inklusive arbetsmarknadens) behov. Den analysen bedöms av en extern bedömargrupp. Lärosätet beskriver också i självvärderingen att det finns examensmål som relaterar till användbarhet och arbetsliv för samtliga examina som ges. Dessa mål finns också inkluderade i Handläggningsordning för inrättande och avveckling av utbildning vid Lunds universitet under rubriken Mål och innehåll.

Bedömargruppen delar lärosätets uppfattning om att arbetsliv och samverkan tydligt ingår i centrala styrdokument och övergripande processer för kvalitetsarbetet. Dokumenten refereras tydligt till i självvärderingen samt finns för både utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för utbildning på forskarnivå. Samtidigt noterar bedömargruppen att de beskrivningar som lärosätet gjort i självvärderingen framför allt berör utbildningsprogram och att processer för fristående kurser inte är lika tydligt beskrivna.

Lärosätet beskriver i självvärderingen och under platsbesöken att det på fakultetsnivå finns många exempel på aktiviteter och processer som förbereder studenter och doktorander att möta förändringar i arbetslivet: arbetsmarknadsdagar, specifika kurser med koppling till arbetslivet, praktikkurser, examensarbeten i samverkan med externa aktörer och karriärcenter. Studentinlagan och mötena under platsbesöken beskriver att en stor del av arbetet med att skapa mötesplatser och plattformar för arbetsliv och samverkan genomförs av kårer och studentföreningar. Bedömargruppen anser att lärosätet kan ta en mer framträdande roll kopplat till de aktiviteter som redan genomförs, genom exempelvis det centrala samverkansrådet.

Det finns flera goda exempel som beskrivs både i självvärderingen och under platsbesöken. Exempelvis nämns en universitetsgemensam kurs i entreprenörskap och projektledning som syftar till att ge studenter från olika ämnesområden både teoretiska och praktiska kunskaper kopplade till entreprenörskap och projektarbete. Initiativet Miljöbron Skåne lyfts fram i självvärderingen som ett annat exempel där lärosätet är med som delfinansiär och vars syfte är att öka samverkan mellan näringslivet och lärosätet. Andra initiativ som nämns är att den samhällsvetenskapliga fakulteten finansierar en arbetslivskoordinator på samhällsvetarkåren, och att det på både Lunds tekniska högskola och medicinska fakulteten är vanligt att direkta näringslivs- och verksamhetskontakter pågår parallellt med utbildningarna. Mentorskapsprogram för alumner och studenter organiseras på flera olika delar av universitetet. Ekonomihögskolan har startat ett mentorskapsprogram på Ekonomie kandidatprogrammet, där studenter erbjuds vägledning av alumner och vid juridiska fakulteten sker samarbete om mentorskapsprogram mellan studentkåren, Juridiska Föreningen och alumnföreningen Sällskapet Lundajurister.

I självvärderingen presenteras få exempel på att lärosätet underlättar för personalen att ha arbetslivsroller både på och utanför lärosätet, men under platsbesöken beskrevs att flera fakulteter jobbar med just personalens arbetslivkopplingar, för att på det sättet stärka arbetslivskopplingen i utbildningar medan kurser och program pågår.

Bedömargruppen ser positivt på de initiativ som pågår. Det är också bedömargruppens bild att goda exempel på och erfarenheter av arbetssätt kan nyttiggöras på fler fakulteter. Särskilt kan det finnas ett värde i att harmonisera arbetet med mentorskapsprogram på tvärs över fakulteterna. Lärosätet skulle till exempel genom harmonisering och samarbete på tvärs kunna skapa en större bas för mentorskapsprogrammen, vilket kan bidra till att öka studenters och doktoranders beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Lärosätet skulle också ännu tydligare kunna bidra till att underlätta för personalen att ha arbetslivsroller både på och utanför lärosätet, för att på så sätt bidra till studenternas och doktorandernas beredskap för förändringar i arbetslivet.

När det gäller forskarutbildningen ska den, förutom det som redan nämnts om utbildningens relevans, förbereda doktoranderna för ett arbetsliv som lärare eller forskare inom eller utanför akademin. Förutom att doktoranderna erbjuds högskolepedagogisk utbildning inom ramen för forskarutbildningen, så lyfter lärosätet i självvärderingen en särskild satsning som heter Training in Career Planning för PhD Students. Satsningen har permanentats och är ett online-verktyg för karriärplanering, som innehåller olika moduler, webbinarier och goda exempel. I mallen för individuella studieplaner anges också att området karriärvägledning ska dokumenteras. Under platsbesöken beskrevs att doktorandernas förberedelse för en karriär efter disputation ofta är skev till förmån för en karriär inom akademin. I självvärderingen uttrycker lärosätet att det verkar finnas ett behov av att bättre kommunicera vad en forskarutbildad kan bidra med för potentiella avnämare utanför högskolesektorn. Bedömargruppen delar den synen.

I självvärderingen beskriver lärosätet att det i Föreskrifter för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Lunds universitet regleras med vilken regelbundenhet utvärderingar ska ske och hur medverkan av externa sakkunniga ska tolkas. Ett av kriterierna som ska ingå i utvärderingarna är "att utbildningen ska vara relevant för studenterna och doktoranderna samt svara mot samhällets behov". De utbildningsutvärderingar som bedömargruppen tagit del av visar att de olika fakulteterna utvärderar kriteriet på olika sätt och i olika omfattning. Det finns inget formellt krav på arbetslivsrepresentanter i utvärderingarna men i många fall förekommer det ändå. Bedömargruppen tycker att lärosätet skulle kunna stärka arbetslivskopplingen genom att formalisera kravet på arbetslivsrepresentanter. Lärosätet lyfter också fram i självvärderingen att humanistiska och teologiska fakulteterna, kommer att ha utbildningens relevans som tema för sina utvärderingar under 2022. De kommer då att utvärdera samtliga sina utbildningar utifrån detta perspektiv med hjälp av externa granskare. Bedömargruppen ser positivt på initiativet som kan tjäna som inspiration också för andra fakulteter.

Med hjälp av enkätundersökningar följer universitet upp olika aspekter av förberedelse för arbetslivet. I den senaste universitetsgemensamma alumnenkäten från 2016 fick lärosätet information om hur studenterna efter examen tog sig ut på arbetsmarknaden och kopplingen mellan sysselsättningen och utbildningen. Utbildningens bidrag till att värdera kunskap på vetenskaplig nivå och att göra självständiga och kritiska bedömningar skattades högt av alumnerna, medan att möta förändringar i arbetslivet och leda projekt skattades lägre. Den senaste alumnenkäten för doktorander gjordes 2013 som en del av doktorandbarometern. Lärosätet genomförde också en avnämarundersökning 2018, där frågor ställdes till ett urval av arbetsgivare om vilka förväntningar de hade på universitetets utbildningar och olika former för samverkan. Resultaten visade att det fanns ett stort intresse för samverkan och att man såg det som en viktig del i ömsesidiga lärprocesser. Ett viktigt resultat var att en fördjupning av samverkan i utbildningsrelaterade frågor sågs som ett angeläget utvecklingsområde. Bedömargruppen delar den synen.

Bedömargruppen menar att både alumnenkäter och avnämarundersökningar är viktiga verktyg för att få återkoppling om arbetsliv och samverkan under förutsättning att de görs regelbundet, att konkreta och tydliga åtgärder genomförs samt uppföljningar görs. Utvecklingsområden som har identifierats av lärosätet och som bedömargruppen delar är just att uppföljning av resultaten av de undersökningar som genomförs är centralt för kvalitetsarbetet. Lärosätet nämner i självvärderingen att de undersökningar som genomförs ofta ger upphov till intressanta diskussioner, men att det är svårt att följa hur resultaten sprids och används. Lärosätet konstaterar också att finns ett behov av att förbättra informationen till avnämare och andra delar av det omgivande samhället om universitetets utbildningar. Bedömargruppen delar den synen och rekommenderar att lärosätet tar fram en konkret plan för att regelbundet genomföra både alumnenkäter och avnämarundersökningar, följa upp åtgärder som följer av undersökningarna samt återkoppla resultat.

Under platsbesöken informerades bedömargruppen om det centrala samverkansråd som finns vid lärosätet. Samverkansrådet har inte presenterats i självvärderingen. Samverkansrådet beskrevs som ett forum för att gemensamt kunna identifiera, prioritera och utveckla samverkansfrågor och fakultetsöverskridande samarbetsfrågor. Fokus i rådet har legat på samverkan och forskning, men avsikten är att det ska bli mer samverkan och utbildning. Det är bedömargruppens syn att lärosätet genom det centrala samverkansrådet skulle kunna ta ett större helhetsgrepp om de aktiviteter och processer som förbereder studenter och doktorander att möta förändringar i arbetslivet. Det centrala samverkansrådet skulle exempelvis kunna få ett uppdrag att identifiera, genomföra och följa upp initiativ som kompletterar redan existerande aktiviteter.