Utformning, genomförande och resultat

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser sammantaget att bedömningsområdet är tillfredsställande och att de sex bedömningsgrunderna är uppfyllda. Det finns utrymme för förbättring på vissa punkter inom samtliga bedömningsgrunder, men detta påverkar inte den sammanvägda bedömningen. Lärosätet har i sin självvärdering och vid platsbesöken visat att de har identifierat utmaningarna och arbetar med att följa upp dem. Det är i sig en indikation på att kvalitetssystemet fungerar.

Bedömargruppen vill lyfta fram följande styrkor:

• Strukturen för att inrätta och avveckla program är noggrant utarbetad.
• Riktlinjerna för utbildningsplaner och systematiskt arbete med kursplaner och konstruktiv länkning är tydliga.
• De pedagogiska stödenheterna har en roll i kvalitetsarbetet, bland annat ett brett utbud av pedagogiska och ämnesdidaktiska kurser.
• Den centrala kvalitetsdialogen och de lokala kvalitetsdialogerna är en gemensam arena för det konkreta kvalitetsarbetet.

De viktigaste utvecklingsområdena är följande:

• Balansen mellan kartläggningar, analyser och åtgärder behöver bli bättre.
• Samtliga kartläggningar/enkäter och sambandet mellan dem behöver gås igenom och revideras.
• Centrala UN, FUN och den centrala ledningen bör inta en tydligare och mer proaktiv roll som aktörer för utbildningarnas utveckling.
• Arbetet med att utveckla kursvärderingar behöver fortsätta
• Det behövs en mer systematisk uppföljning av forskarutbildningen.
• Återkopplingen till studenter och doktorander behöver förbättras, särskilt i fråga om kursvärderingarna.
• Det behövs mer och bättre engelskspråkig information.

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

När det gäller att inrätta och avveckla program på grundnivå och avancerad nivå framstår universitetets regler och procedurer som föredömliga. Av självvärderingen framgår att dokumentet Handläggningsordning för inrättande och avveckling av utbildning vid Lunds universitet är resultatet av flera års arbete och utveckling. Dokumentet är konkret och väl genomarbetat både i fråga om vad som ska hanteras och hur det ska ske. Det ställs krav på dokumentation, aktörer och processer som ska bidra till att garantera god kvalitet. Bedömargruppen är särskilt positiv till att processen kommer att vara öppen och även omfatta externa sakkunniga, arbetslivsrepresentanter och studentrepresentanter. Även studenterna säger sig vara nöjda med hur lärosätet sköter inrättande och avveckling av utbildningsprogram.

Beslut om vilande program och avveckling av program på grundnivå och avancerad nivå regleras av klara och entydiga rutiner. Bedömargruppen ber universitetet att ta ställning till om det också bör anges en tidsfrist för hur länge ett program kan vara vilande innan det avvecklas. Bedömargruppen rekommenderar också lärosätet att se över om det går att vara lite tydligare i fråga om vilken sorts motiveringar/kriterier som ska ha särskild relevans vid avveckling av program.

När det gäller att inrätta och avveckla huvudområden har detta överlåtits på fakulteterna och det sker delvis enligt samma process som för utbildningsprogram, men till exempel utan externa sakkunniga. Bedömargruppen noterar att lärosätet har tagit hänsyn till UKÄ:s kommentarer om kurs- och utbildningsplanerna i samband med den tillsyn av regeltillämpning som genomfördes 2019. Dessutom har egna riktlinjer utarbetats för kursplaner och utbildningsprogram, med bland annat minimikrav på struktur och innehåll (bilagorna 8 och 9). Utöver de centrala dokumenten finns det lokala stöddokument på fakultetsnivå. Bedömargruppen ser det som positivt att lärosätet även har utarbetat riktlinjer om inrättande, avveckling och kvalitetssäkring av öppna nätkurser och uppdragsutbildningar.

Fakulteterna ansvarar för att inrätta och avveckla forskarutbildningar. I självvärderingen antyds att det inte finns samma väl utformade och konkreta riktlinjer för den här utbildningskategorin. Samtidigt hänvisas det till att lärosätet håller på att revidera och utveckla regler och rutiner. Här anser bedömargruppen att lärosätet med fördel kan låta sig inspireras av rutinerna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Det kan bland annat tyckas naturligt att även här inbegripa externa sakkunniga i arbetet. Det finns egentligen inga skäl till att ha lägre krav och mindre uppmärksamhet för forskarutbildningarna än för grundutbildningarna, vilket också underströks av rektorn vid bedömargruppens första besök (jfr 1.1).

Rutiner och processer för utveckling av utbildning får en kort och allmän beskrivning i självvärderingen. Det betonas att processerna är kontinuerliga och att det finns processer inom den etablerade besluts- och organisationsstrukturen på fakulteten som regelbundet fångar upp utvecklingsbehov (jfr 3.5). Framför allt kursvärderingar och utbildningsutvärderingar (de sexåriga) framhålls som viktiga förutsättningar för utvecklingsarbetet. Bedömargruppen anser att kursvärderingarna i varierande grad ger ett tillräckligt underlag för det mer konkreta arbetet med att förbättra undervisningen (jfr 3.2), vilket vi återkommer till längre fram.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Bedömargruppen uppfattar kursvärderingarna som mycket viktiga inslag för att säkerställa studenternas aktiva roll i lärandeprocesserna. Men bedömargruppen noterar också att det på vissa fakulteter finns ett behov av att vidareutveckla det systematiska arbetet med kursvärderingarna.

I policyn för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling vid Lunds universitet står det att utbildningen ska sätta studenternas och doktorandernas lärande i fokus och att den bärande pedagogiska idén vid Lunds universitet är att undervisningen ska präglas av studentcentrerat lärande. Vilken betydelse universitetet mer konkret lägger i en sådan formulering är inte helt klart för bedömargruppen.

Lärosätet understryker i självvärderingen att fokus på studenternas aktiva roll i undervisningen garanteras genom de krav som ställs på programmens inrättande och på den konkreta utformningen av kurs-och utbildningsplaner. Genom att resonemanget om konstruktiv länkning får ligga till grund för utformningen, menar lärosätet också att man säkerställer det nödvändiga sambandet mellan mål, undervisning och examination och därmed också att studentens aktiva roll återspeglas i examinationsformerna. Bedömargruppen vill påpeka att konstruktiv länkning i sig inte är en garanti för ett studentaktivt lärande, utan en modell som bara understryker att det ska vara en samstämmighet mellan mål, metoder och examinationsformer.

Av övrig dokumentation framgår att det vid flera av fakulteterna sker systematiskt arbete med studentaktiva lärandeformer. Vid konstnärliga fakulteten och juridiska fakulteten sker det till exempel inom områdena e-lärande och digitala läromedel. Vid den sistnämnda fakulteten utvecklas också flipped classroom-metoden. Vid ekonomihögskolan ligger fokus på reflexiva metoder och case-baserad undervisning.

Studenternas systematiska återkoppling på den dagliga undervisningen sker genom formell representation, dialoger och enkäter. Lärosätet kartlägger till exempel nya studenters situation vart tredje år och för doktoranderna görs en egen examensenkät. Den viktigaste arenan för studenternas systematiska återkoppling och inflytande är ändå kursvärderingarna och uppföljningen av dem.

Det framgår av både dokumentation och platsbesöken att fakulteterna har olika rutiner för kursvärderingar. Vid Lunds tekniska högskola och medicinska fakulteten används en fakultetsgemensam mall, medan man vid humanistiska och teologiska fakulteterna och samhällsvetenskapliga fakulteten överlåter utformningen av kursutvärderingsmallen på den enskilda institutionen och lärargruppen. Det framgår av både självvärderingen och studenternas kommentarer om den att det finns skillnader i genomförande, återkoppling och uppföljning av kursvärderingarna. Studenterna vid Lunds tekniska högskola hör till dem som uttrycker sig väldigt positivt om fakultetens upplägg. Det gör även juriststudenterna, särskilt i fråga om hur kursvärderingen följs upp på juristprogrammet.

De senaste åren har lärosätet, både centralt och på fakulteterna, arbetat systematiskt med att utveckla kursvärderingarna på grundnivå och avancerad nivå. Detta har, enligt bedömargruppens uppfattning, bidragit till att öka medvetenheten om kursvärderingarnas betydelse. Det verkar också ha bidragit till mer systematiska processer, där studenternas svar kompletteras med uppföljande samtal, skriftliga sammanfattningar, diskussioner i lärargrupper och uppföljning av ledningen på institutionen. Efter två platsbesök har bedömargruppen också fått intrycket att många lärare tar studenternas återkoppling på allvar och gör nödvändiga förändringar från termin till termin.

Bedömargruppen menar samtidigt att det påbörjade arbetet med att vidareutveckla kursvärderingarna måste fortsätta för att garantera att lärosätet har ett alltigenom ändamålsenligt kursvärderingssystem på samtliga institutioner och fakulteter. Lärosätet måste framför allt hitta en lösning på skillnaderna i svarsfrekvens för kursenkäterna, och på att inte alla studenter får återkoppling eller informeras om ifall och hur deras återkoppling följs upp. Här bör fakulteterna kunna lära mycket av varandra. Därför är det viktigt att i synnerhet ledningen fortsätter att ligga på, både centralt och lokalt, för att minska den sorts negativa variation som det rapporteras om. Utöver att garantera effektiva rutiner och processer handlar det om att kunna granska kursvärderingarnas innehåll kritiskt och se dem som en förutsättning för kursutveckling. Vid det andra besöket nämndes bland annat att det vid en av institutionerna övervägdes att lägga större fokus på studenternas lärande i kursvärderingarna, en bedömning och strategi som bedömargruppen ställer sig bakom.

Både i självvärderingen och vid platsbesöken lyfter lärosätet fram betydelsen av att fortsätta arbeta med kursvärderingarna, och har som en del av det fortsatta arbetet påbörjat en revidering av riktlinjerna för kursvärderingar och kursutvärderingar. Bedömargruppen uppmuntrar det fortsatta arbetet och menar att det är särskilt viktigt att lärosätet tittar närmare på kursvärderingarna för forskarutbildningen, som studenterna uttalar sig väldigt kritiskt om i studentinlagan.

Studenterna har också, i både studentinlagan och intervjuerna, framfört viss kritik mot hur doktorandernas individuella studieplaner (ISP) följs upp. Det sägs att många doktorander upplever ISP:n som komplicerad, att den inte uppdateras varje år och att det saknas information om hur uppföljning ska ske. Av självvärderingen framgår det att 20 procent av doktoranderna inte verkar ha en tillfredsställande dialog med sina handledare om ISP:n. Bedömargruppen vill samtidigt visa på det positiva med att uppföljningen av ISP:erna kompletteras med individuella, årliga utvecklingssamtal med doktoranderna, och som de har med studierektorn för forskarutbildningen, enligt vad bedömargruppen erfor vid platsbesöken.

För övrigt har bedömargruppen noterat påpekanden i studentinlagan om att det råder brist på struktur och rutiner för kvalitetssäkring av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Av UKÄ:s Tillsyn av regeltillämpningen på Lunds universitet framkommer det att det vid flera av fakulteterna genomförs kursvärderingar av VFU-delarna av utbildningsprogrammen. Bedömargruppen vill ändå, i enlighet med studenternas synpunkter, understryka vikten av att även utbildningarnas VFU-delar systematiskt följs upp.

Det framgår av intervjuer och dokument att den pedagogiska stödenheten har en bra dialog med ledningen på olika nivåer och därmed aktivt bidrar till undervisningens utveckling. Bedömargruppen anser också att det är väldigt positivt att lärosätet nu inrättar ett högskolepedagogiskt råd under den centrala utbildningsnämnden. Detta kommer förhoppningsvis att bidra till att stärka den pedagogiska kompetensen som strategisk faktor. Bedömargruppen anser vidare att det är positivt att fakulteter och institutioner själva arrangerar workshoppar och seminarier för utbyte av erfarenheter om undervisning och lärande, och att det avsätts egna medel för pedagogiskt utvecklingsarbete. Den externa expertgrupp som har bedömt utbildningar vid statsvetenskapliga institutionen drar bland annat slutsatsen att fakulteten ligger i framkant när det gäller pedagogisk utveckling.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Sammantaget gör bedömargruppen bedömningen att Lunds universitet har höga ambitioner när det gäller sin forskning och hur man bäst ska se till att den forskningen kommer utbildningarna till godo.

En av huvudfrågorna i Lunds universitets strategiska plan rör det nära sambandet mellan utbildning och forskning. I en av punkterna står det att "utbildning och forskning ska sammanflätas i lärandemiljöer där det både undervisas och forskas och där meritering inom utbildning och forskning likställs". Detta följs upp i policyn för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Det är rimligt att anta att så är fallet vid ett forsknings- och utbildningstungt lärosäte som Lunds universitet. Det framgår emellertid inte av självvärderingen eller platsbesöken vad begreppet sammanflätning innebär i praktiken. Det närmaste man kommer är en formulering i självvärderingen som säger att undervisningens forskningsanknytning är mer än att den ämnes- och forskningsmässiga kompetensen är hög och att undervisade lärare bedriver egen forskning. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att förtydliga och konkretisera vad lärosätet avser med formuleringen "Utbildning och forskning ska vara sammanflätade" samt utvärderar vilka konsekvenser det innebär för planering och genomförande av både utbildningen på grundnivå och avancerad nivå samt på forskarutbildningsnivå.

Bedömargruppen har i 2.1 kommenterat hur universitetet genom rekryterings- och befordransprocesser säkrar tillfredsställande vetenskaplig kompetens i samtliga utbildningar. Detta är också ett väsentligt moment vid inrättande av nya utbildningsprogram och det följs upp i de 6-åriga utbildningsutvärderingarna. I självvärderingen antyder lärosätet att man möjligen borde följa upp detta lite oftare. Samtidigt framkommer det att man har genomfört flera viktiga åtgärder för att garantera en hög nivå på all undervisning. Självvärderingen hänvisar till en starkare koppling mellan excellensforskningen och undervisningen och till att man har påbörjat egna, mer omfattande utvärderingar av forskningens kvalitet, där också förhållandet mellan utbildning och forskning ingår (Education Quality 2011 och Research Quality 2020). Bedömargruppen anser att slutsatser från båda dessa interna utvärderingar bör kunna ligga till grund för en vidareutveckling av både sambandet mellan utbildning och forskning samt den konkreta uppföljningen av detta.

En sammanflätning mellan utbildning och forskning handlar också om att utveckla studenternas vetenskapliga tankesätt och arbetssätt (deras generiska, akademiska färdigheter). Enligt självvärderingen följs detta endast upp genom en enda fråga i studentbarometern. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet överväga att ge detta större plats i framtida studentbarometrar/alumnenkäter eller att det kan/bör ingå i kursvärderingarna.

Den pedagogiska utmaningen med att få till stånd en starkare koppling mellan utbildning och forskning följs upp av de högskolepedagogiska enheterna, som erbjuder kurser och seminarier inom generell ämnesdidaktik och mer forskningsnära undervisningsformer (problembaserat lärande, case-baserat lärande osv.). Även här framgår det tydligt att fakulteterna har mycket att lära av varandra.

I forskarutbildningen ingår utbildning och forskning som en integrerad och naturlig del. Bedömargruppen gör bedömningen att man vid lärosätet både har skapat goda förutsättningar för att doktoranderna ska kunna ingå i etablerade forskningsprojekt och utöver flera forskarskolor har inrättat fler och relevanta möjligheter till nätverksbyggande och kompetensutveckling. En fråga som kommer upp i både intervjuerna och dokumentationen är behovet av att stärka handledarkompetensen. Detta är en utmaning som lärosätet har följt upp både centralt och på fakulteterna (jfr 2.1).

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Bedömargruppens uppfattning är att Lunds universitet säkerställer och följer upp att utbildningarna genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Universitetet har beslutat om flera centrala styrdokument som ska garantera detta, och dessa följs av motsvarande dokument på fakultetsnivå. I självvärderingen ges bra exempel från fyra fakulteter på hur man arbetar mer konkret med detta. Naturvetenskapliga fakulteten har till exempel utvecklat ett eget dokument för måluppfyllelse, och vid medicinska fakulteten införs systemet Quality and Progress System (QPS). Kurs- och utbildningsplaner var också ett viktigt tema i den centrala kvalitetsdialogen 2017.

Kopplingen mellan mål, lärandeaktiviteter och examinationer betonas även i riktlinjerna för kursvärderingar och de utbildningsutvärderingar som genomförs i sexårscykeln. För doktoranderna följs detta också upp med examenenkäten. Det har dessutom inrättats flera kurser och genomförts flera workshoppar om undervisningsplanering, där kopplingen mellan mål, lärandeaktiviteter och examinationer är ett genomgående tema.

Studieplanerna för forskarutbildningarna utformas enligt examensmålen i högskoleförordningen.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Uppfylld

Bedömargruppens sammantagna uppfattning är att Lunds universitet har ett system för uppföljning och granskning som är målinriktat och som täcker alla delar. Bedömargruppen har pekat på en del områden som skulle kunna förbättras och utvecklas, och menar att det i första hand behövs en kritisk genomgång av de interna enkäternas och granskningarnas antal, ansvarsfördelning och uppföljning, så att man får en bättre samordning.

Om man bortser från kursvärderingarna och uppföljningen av dem, som bedömargruppen kommenterade i 3.2, kan lärosätets kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar delas in i tre huvudgrupper: de centrala och lokala kvalitetsdialogerna, utbildningsutvärderingarna inom sexårscykeln och flera fristående kartläggningar och barometrar, som genomförs med olika periodicitet, i regi av universitetet centralt, fakulteterna och i viss mån även institutionerna.

Kvalitetsdialoger har förekommit länge vid Lunds universitet i en eller annan form, och har i och med de senaste årens utveckling hittat en form, både centralt och lokalt, som gör dem till en viktig del av universitetets kvalitetssystem.

Det framgår av självvärderingen och vid bedömargruppens platsbesök att den centrala kvalitetsdialogen är en viktig gemensam arena för dialog, reflektion och handling. Den kompletterar de årliga centrala verksamhetsdialogerna och utformas efter inlägg från olika grupper (studenterna, de centrala nämnderna, fakulteterna själva och rektorn). Dialogen är tredelad: frågor som ledningen vill ha svar på, dialog som baseras på fakulteternas skriftliga förslag och uppföljning av tidigare års dialog. Bedömargruppens andra platsbesök förstärkte intrycket av att fakulteterna upplever den centrala kvalitetsdialogen som viktig och nödvändig. Den ger en god möjlighet för fakulteterna att belysa, sammanfatta och strukturera det kvalitetsarbete fakulteterna gjort under året, och man värdesätter den öppna och konstruktiva dialogen med rektorsgruppen. Det är också bedömargruppens uppfattning att dessa dialoger ger universitetsledningen en bra insyn i fakulteternas kvalitetsarbete och resultaten av det arbetet.

Bedömargruppens genomgång av rektorns återkoppling till fakulteterna för 2018 och 2019 visar att den är förhållandevis kort och generell och har inslag av standardformuleringar. Rektorns önskemål om återkoppling från fakulteterna är ofta kopplat till förhållandevis enkla klarlägganden eller preciseringar och ger, enligt bedömargruppens uppfattning, bilden av en något återhållsam ledning. Under de två platsbesöken efterfrågade vissa fakulteter, och studenter, något mer konkreta och tydliga, fakultetsvisa sammanfattningar av dialogmötena, bland annat av vad ledningen anser vara särskilt viktigt samt vad och hur ledningen kommer att följa upp, eller följa med i, det som har framkommit under dialogerna. I dokumentationen av dialogen under 2019 säger både Lunds tekniska högskola och medicinska fakulteten uttryckligen att fakulteterna skulle vilja få mer och bättre återkoppling.

UN och FUN centralt får bara rektorns övergripande sammanfattning av kvalitetsdialogerna skickade till sig, inte fakulteternas dokumentation eller rektorns återkoppling. Framför allt fakulteternas dokumentation är enligt bedömargruppens uppfattning ett viktigt kunskaps- och beslutsunderlag för de centrala nämnderna.

Bedömargruppen uppfattar den centrala kvalitetsdialogen som ett konstruktivt bidrag till kvalitetsarbetet vid lärosätet. Under den fortsatta utvecklingen av kvalitetsdialogen föreslår bedömargruppen att universitetsledningen tar en något synligare och tydligare roll, med fokus på att följa upp de konkreta utmaningar och utvecklingsuppgifter som fakulteterna står inför (gärna med kvalitetskriterierna i sexårscykeln som referensram).

Samtliga fakulteter har infört egna kvalitetsdialoger eller motsvarande, som skiljer sig något sinsemellan. Av fakulteternas dokumentation om den centrala kvalitetsdialogen och från intervjuerna har bedömargruppen fått ett intryck av hur de lokala dialogerna fungerar. Fakulteterna ger över hela linjen uttryck för att de är nöjda med de fakultetsvisa dialogerna, med samma motivering som för den centrala dialogen. Bedömargruppen har också fått en rad exempel på konkreta utvecklingsåtgärder som beslutats och följts upp med stöd av dialogerna. På de humanistiska och teologiska fakulteterna fokuserade man 2019 till exempel på förhållandet mellan högskoleförordningens examensmål, kursernas lärandemål, examination och återkoppling till studenterna (jfr 3.4). Resultatet av detta var en egen workshop för studierektorsnätverket.

Bedömargruppen har studerat de lokala kvalitetsdialogerna för 2018 och 2019 vid samhällsvetenskapliga fakulteten/statsvetenskap och Lunds tekniska högskola/kemiteknik. Också här framträder en tydlig systematik i arbetet med fokus på vad som händer på institutionerna, uppföljning av föregående års dialog och identifiering av nya utvecklingsuppgifter. I samhällsvetenskapliga fakultetens dialog 2019 följde man till exempel upp tre frågor från föregående års kursvärdering och kursutvärdering, förberedelser för utvärdering med externa sakkunniga och integrering av internationella studenter i det svenska akademiska systemet. På samma sätt, och i samma typ av dokument, visar medicinska fakulteten hur den har följt upp den interna kvalitetsdialogen.

Sammantaget menar därför bedömargruppen att de lokala kvalitetsdialogerna har fått en form som gör dem till ett nyttigt verktyg i den konkreta kvalitetsutvecklingen.

Utöver kursvärderingarna och sexårscykeln genomför lärosätet flera kartläggningar och utvärderingar, både centralt och lokalt, av sin utbildningsverksamhet. Några av dessa genomförs regelbundet, till exempel varje eller vart tredje år, medan andra bara genomförs en enda gång som en direkt följd av utmaningar som lärosätet vill ha större och bättre insikt i. Utöver de åtgärder som genomförs på olika nivåer i organisationen har studenterna och studentkårerna tagit egna initiativ.

Enligt bedömargruppen är detta totalt sett ett konkret uttryck för att lärosätet bygger sin kvalitetsutveckling på en solid och systematisk kunskapsgrund. Det gör också att man upprätthåller en kontinuerlig diskussion på alla nivåer om utbildningarnas form och innehåll. När lärosätet också måste förhålla sig till nationella och internationella kartläggningar, utvärderingar och ackrediteringar, innebär detta sammantaget ett stort utvärderings- och ackrediteringstryck, som enligt vissa fakulteter är väldigt resurskrävande.

Platsbesöken och den skriftliga dokumentationen har visat på några utmaningar som bedömargruppen anser att universitetet bör följa upp.

Det har ställts frågor, framför allt i studentinlagan, om ifall och hur resultaten från enkäter och barometrar behandlas, vilka prioriteringar som görs och vilka praktiska konsekvenser detta får. Rent konkret säger studenterna att den allmänna upplevelsen är att "arbetet tappas bort i åtgärds- och uppföljningsstadiet". Att det finns utrymme för förbättring framgår också av universitetets självvärdering och tas dessutom upp av några enskilda fakulteter.

För bedömargruppen är det till viss del oklart vem som ansvarar för de centrala granskningarna och vilka procedurer som gäller för behandling och förmedling av beslut och eventuella åtgärder. Det verkar till exempel ha tagit alldeles för lång tid att slutföra och behandla den så kallade examensenkäten för doktorander. Den efterfrågades av medicinska fakulteten redan i den centrala kvalitetsdialogen 2019. När bedömargruppen efterfrågade en sammanställning av enkäten i början av mars 2021, var den ännu inte färdig.

Samtidigt har lärosätet gett exempel på hur UN och FUN centralt följer upp resultaten från centrala kartläggningar. Ett exempel på detta är att den centrala utbildningsnämnden diskuterade den psykosociala studiemiljön vid flera möten under 2019 och utifrån studentbarometern. Ett annat exempel är den centrala forskarutbildningsnämndens diskussion om ett gemensamt handledarnätverk, som till att börja med har lett till att ett fakultetsövergripande handledarnätverk har inrättats.

Baserat på platsbesöken anser bedömargruppen att de centrala nämnderna kan bli synligare och tydligare i sin uppföljning av de centrala kartläggningarna och, inte minst, kommunicera sina val och beslut på ett ändamålsenligt sätt till olika målgrupper, och då kanske särskilt till studenterna och studentkårerna (jfr 3.4).

Av fakulteternas rapportering till rektorn i samband med den centrala kvalitetsdialogen och av fakulteternas webbsidor framgår det att de granskningar som görs i fakulteternas egen regi i regel följs upp och leder till konkreta åtgärder. Ekonomihögskolan har till exempel gjort en egen pilotutvärdering av forskarutbildningen i ekonomisk historia med externa sakkunniga. Utvärderingen ledde till att fakulteten utarbetade strategier och understrategier för delämnena. I Lunds tekniska högskolas dokumentation av den centrala kvalitetsdialogen för 2019 ingår en detaljerad sammanfattning av vilka åtgärder och aktiviteter som genomförts till följd av programvärderingarna. Det framgår också att fakulteterna kan agera snabbt på konkreta och "akuta" problem, till exempel när Konsthögskolan fick återkoppling om att studenternas prestationer på grundnivå hade blivit påtagligt svagare. Efter den återkopplingen genomfördes flera konkreta åtgärder.

En annan utmaning, som också framgår av självvärderingen, är den varierande svarsprocenten. I den så kallade examensenkäten för doktorander ligger till exempel svarsandelen under 40 procent.

En tredje utmaning är kopplad till den potentiella överlappningen mellan lokala och centrala kartläggningar – det genomförs till exempel alumnenkäter både centralt och av flera av fakulteterna. Det är viktigt, inte minst på grund av ovan nämnda granskningstryck, att göra en fullständig och kritisk värdering och prioritering av de många barometrarna och enkäterna, att finna en bra arbets- och ansvarsfördelning mellan central och lokal nivå och – framför allt för de centrala granskningarna – att utveckla tydligare rutiner för när de ska genomföras, hur och av vem de ska behandlas och hur uppföljningen och eventuella åtgärder ska förmedlas.

Det framgår av den dokumentation som bedömargruppen har haft tillgång till att man vid lärosätet, både centralt och vid fakulteterna, har lagt ned mycket och ändamålsenligt arbete på att planera de utbildningsutvärderingar som ska ske i en sexårscykel. Detta har bland annat varit en av huvudfrågorna vid de centrala kvalitetsdialogerna både 2018 och 2019. Både skriftliga och muntliga kommentarer i anslutning till bedömargruppens andra besök visar att detta arbete har bidragit till att belysa och strukturera universitetets arbete med kvalitetsstyrning och kvalitetsutveckling.

Alla fakulteter har inte valt samma tillvägagångssätt för den här utvärderingen. Några väljer en eller ett fåtal utbildningar som utvärderas utifrån samtliga kvalitetskriterier, medan andra inkluderar samtliga utbildningar och utvärderar dem utifrån ett kvalitetskriterium eller ett urval av kvalitetskriterier.

Så här långt har fakulteterna bara delvis inlett detta arbete. Bedömargruppen har studerat två av genomförda utvärderingar: utvärderingen av forskarutbildningen vid juridiska fakulteten och utvärderingen av utbildningarna i statsvetenskap på grundnivå och avancerad nivå. Båda dessa består av en omfattande självvärdering och en påföljande utvärdering av externt sakkunniga. I båda fallen följer institutionerna upp med en rapportering till sina respektive nämnder om hur de vill gå vidare med de många konkreta förslagen i utvärderingarna. Bedömargruppens uppfattning är att detta är två bra exempel på ett grundligt, bra och systematiskt kvalitetsarbete som bidrar till ökad medvetenhet och konkret förbättring. Samma sak gäller Ekonomihögskolans omfattande internationella ackrediteringsarbete i studierna och Lunds tekniska högskolas utvärderingar av program.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Uppfylld

Bedömargruppens uppfattning är att Lunds universitet huvudsakligen har skapat tydliga riktlinjer för information och kommunikation om kvalitetssystemet och kvalitetsarbetet.

Självvärderingen anger två huvudstrategier för arbetet med information och kommunikation: den nätbaserade kommunikationen via webbsidor, e-post och lärplattformar samt den kommunikation som sker genom den etablerade ansvars- och organisationsstrukturen.

I tillägg till universitetets och fakulteternas vanliga webbsidor har det upprättats egna sidor för kvalitetsarbetet, som både interna och externa intressenter har tillgång till. Lärosätet har också utvecklat egen vägledning som stöd för fakulteternas arbete med kvalitetswebbsidorna.

Självvärderingen visar också att alla relevanta organ, både centrala och på fakultetsnivå, får nödvändig information om kvalitetsarbetet skickad till sig. När det gäller kvalitetsdialogerna förs protokoll som skickas till fakulteterna, de två utbildningsnämnderna, universitetsstyrelsen och per e-post till kvalitetssamordnare och studentrepresentanter med flera. När det gäller kursvärderingar och utbildningsutvärderingar betonas att resultaten ska förmedlas till studenter och lärare. Det är inte alltid detta sker (se avsnitt 3.2), och bedömargruppen förväntar sig att Lunds universitet ska bli bättre på den uppgiften inom kort. Detta är för övrigt ett moment som också ska ingå i de reviderade riktlinjerna för kursvärdering och utbildningsutvärderingar.

Bedömargruppen anser att lärosätet har skapat goda förutsättningar för att anställda och studenter ska ha tillgång till relevant information om kvalitetsarbetet, inte minst genom de webbsidor som har skapats. Bedömargruppen menar också att lärosätet har identifierat centrala utmaningar i informations- och kommunikationsarbetet och följt upp detta med utredningar och revideringar av riktlinjerna. Lärosätet bör arbeta vidare med att utveckla återkopplingen till studenter och doktorander, särskilt i fråga om kursvärderingarna och med den engelskspråkiga informationen.