Förutsättningar

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att detta bedömningsområde är tillfredsställande och att alla bedömningsgrunder är uppfyllda. Utifrån den samlade dokumentationen från lärosätet och platsbesöken framkommer att det finns goda förutsättningar vid lärosätet för utbildningarnas genomförande och studenters och doktoranders lärande. Delar av lärosätets kvalitetssystem är fortfarande relativt nyetablerat och under utveckling. Platsbesöken visade att utvecklingsarbetet pågår systematiskt och aktivt samt stärker bedömargruppens bild av ett fungerande system. Det finns utrymme för förbättring på vissa punkter inom samtliga bedömningsgrunder, men det påverkar inte den sammanvägda bedömningen.

Bedömargruppen vill lyfta fram följande styrkor:

• Lärosätets inrättandeordning omfattar en bedömning av om lärosätet har personal med den vetenskapliga och pedagogiska kompetensen som krävs inför beslut om nya utbildningar.
• Den relativt nya policyn för anställning och goda karriärvägar stödjer personalens karriär- och kompetensutveckling.
• Excellenslärarsystemet finns vid flera fakulteter, och synliggör och stärker värdet av pedagogisk kompetens.
• Goda rutiner finns för arbetsmiljöarbete och internationella samarbeten.
• Ändamålsenliga rutiner och processer finns för uppföljning av genomströmning, anpassad efter programspecifika förutsättningar och behov inom grundutbildningen.

De viktigaste utvecklingsområdena är följande:

• Lärosätet bör överväga att inrätta ett excellenslärarsystem gemensamt för alla fakulteter.
• Lärosätet bör säkerställa att lärares och doktorandhandledares behov av kompetensutveckling identifieras och arbetstid planeras, så att de får möjlighet till relevant kompetensutveckling.
• Lärosätet bör fortsätta att utveckla rutiner och processer inom området student- och doktorandstöd, för att främja alla studenters och doktoranders psykosociala hälsa.
• Lärosätet bör ha en tydligare systematik för återkoppling och kommunikation till studenter och doktorander för hur lärosätet tar tillvara deras syn på utvecklingsbehov inom kvalitetsarbetet.

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

Lärosätet har många ändamålsenliga rutiner och processer för att säkerställa att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet följer upp att dessa rutiner och processer tillämpas fullt ut, inte bara inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå utan även inom forskarutbildningen.

Lärosätets inrättandeordning inför att inrätta nya utbildningar är en ändamålsenlig rutin för att säkerställa kvalitet från program- och utbildningsstart, och där även kompetensförsörjning ska vara tryggad före beslut om att inrätta nya program. Inom forskarutbildningen säkerställs ämnesmässig och pedagogisk lärarkompetens genom föreskrifter om handledningsresurser: att huvudhandledaren är docentmeriterad samt har relevant ämnesmässig och pedagogisk kompetens.

Processen för säkerställande av ämnesmässig och pedagogisk kompetens framgår tydligt av lärosätets policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling samt lärosätets anställningsordning. Uppföljning av detta område ingår i sexårscykeln för utvärdering av utbildningarna. Ansvaret för rekrytering och befordran av lärare är delegerat till fakulteterna som har egna styrdokument och rutiner för rekrytering. Dessa är anpassade till respektive fakultets verksamhet och behov. Detta förfaringssätt förefaller, enligt bedömargruppen, rimligt och i huvudsak ändamålsenligt. I intervjuerna påpekades dock att rekryteringsprocesserna tar lång tid och att det vid den enskilda fakulteten kan uppstå problem med att hitta kvalificerade ersättare när för många lärare får externa forskningsmedel. Det verkar som om vissa fakulteter har lättare att lösa detta än andra. Bedömargruppen menar att det kan finnas behov av tydligare riktlinjer för hur det ska hanteras.

Efter en egeninitierad utredning av karriärvägar vid lärosätet har, enligt självvärderingen, anställningsordningen reviderats 2019 och en policy om anställning och goda karriärvägar tagits fram. Syftet med det utvecklingsarbetet var att skapa bättre förutsättningar och stödja arbete på alla nivåer för goda möjligheter till karriär- och kompetensutveckling. Den nuvarande anställningsordningen föreskriver minst 5 veckors högskolepedagogisk utbildning för anställning som lektor eller adjunkt, men det framgår i självvärderingen att lärosätet har ett mål om 10 veckors högskolepedagogisk utbildning. Under platsbesöken framkom att flera fakulteter har en rutin med att erbjuda anställda lärare en fortbildning i högskolepedagogik om 5 veckor, vilket bedömargruppen ser som ett ändamålsenligt alternativ till att kräva 10 veckors utbildning innan anställning. Det framkom vidare under platsbesöken att det planerade nya centrala högskolepedagogiska rådet kommer att få en viktig roll i att på strategisk nivå följa upp personalens pedagogiska kompetens.

Vissa, men inte alla, fakulteter har excellenslärarsystem (ETP) för att synliggöra och stärka värdet av pedagogisk och didaktisk kompetens och därigenom kvaliteten i undervisningen. Vid platsbesöken framkom att systemet i viss grad har utvecklats olika på olika fakulteter samt att flera fakulteter överväger för- och nackdelar med att införa ett excellenslärarsystem. Bedömargruppen menar att det är viktigt att lärosätet säkrar att fakulteternas ETP-system inte blir för olika när det gäller kriterier för att bli utsedd till excellent lärare och vilket meritvärde utseendet sedan innebär. Bedömargruppen vill lyfta fram Lunds tekniska högskola som ett gott exempel på hur man på ett systematiskt sätt kan använda excellenslärarsystemet för att höja meritvärdet av pedagogisk kompetens, exempelvis som meriterande för uppdrag som till exempel prefekt, och därigenom bidra till större fokus på pedagogisk kvalitet i undervisningen.

I självvärderingen nämns att den undervisande personalens kompetens följs upp systematiskt inom ramen för utbildningsutvärderingarna i sexårscykeln. Övriga underlag och vad som framkom under platsbesöken stärker bedömargruppens bild av att lärosätet har en god systematik för den undervisande personalens kompetens när det gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

På forskarutbildningsnivå framkommer i självvärderingen att det har saknats en systematik för säkerställande av forskarhandledares kompetens, särskilt när det gäller pedagogisk kompetens. Vid platsbesöken framkom att frågan om handledarkompetens har varit uppe till diskussion sedan lång tid och att lärosätets forskarutbildningsnämnd nyligen inrättat ett fakultetsövergripande forskarhandledarnätverk för att diskutera behovet. Bedömargruppen välkomnar fortsatt utveckling av det systematiska arbetet om forskarhandledarkompetens.

I självvärderingen och vid platsbesöken framgick att uppföljning av studenters och doktoranders uppfattning om lärarkompetens sker till stor del via enkäter, student- och doktorandbarometrar, varav flera genomförs ganska sällan och resulterar i låg svarsfrekvens. Det framkom också vid platsbesöken att studenter och doktorander å ena sidan upplever att de har goda möjligheter till att framföra sin syn på problemområden och utvecklingsbehov men å andra sidan inte ser att deras synpunkter omhändertas. Bedömargruppen ser som ett utvecklingsområde att lärosätet utvecklar en tydligare systematik för återkoppling och kommunikation till studenter och doktorander om hur lärosätet tillvaratar deras syn på kvalitetsarbetet inom den bedömningsgrunden och dess utvecklingsbehov.

2.2 Lärosätet säkerställer att det tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att den här bedömningsgrunden är uppfylld. I lärosätets strategiska plan och policy för kvalitetsarbete framgår höga ambitioner inom området ämnesmässig och pedagogisk kompetensutveckling för all personal. Lärosätets avsikt att dessutom inrätta ett högskolepedagogiskt råd på central nivå ser bedömargruppen som ett utmärkt initiativ för att ytterligare stärka det strategiska arbetet inom det pedagogiska området.

Olika styrdokument säkerställer arbetet med en främjande miljö. I självvärderingen beskrivs till exempel rutiner för god efterlevnad av lagkrav på arbetsmiljöarbetet, vilket inkluderar även psykosociala skyddsronder, väl utvecklade rutiner för internationella samarbeten som ett verktyg för kompetensutveckling samt återkommande möjligheter för personalen till pedagogiska aktiviteter och karriärutveckling. Enligt lärosätets arbetstidsavtal har lektorer minst 20 procent och adjunkter minst 10 procent av sin anställning avsatt för forskning och kompetensutveckling.

Under platsbesöken framkom att kursutbudet vid lärosätet, för lärares kompetensutveckling, överlag uppfattas som gott. I tillägg till detta lyfts fakultets- och institutionsspecifika seminarier, lärardagar och kollegiala utbyten som viktiga aktiviteter för att säkerställa en främjande miljö. Det beskrivs dock som att det kan vara svårt för lärare med stort undervisningsuppdrag att finna tid för den kompetensutveckling de har rätt till. Bedömargruppen finner inget i underlagen som visar på någon systematisk uppföljning av lärares kompetensutvecklingsbehov. Bedömargruppen rekommenderar därför lärosätet att säkerställa att det finns rutiner för att identifiera lärares behov av kompetensutveckling och att lärares arbetstid planeras så att de får möjlighet till kompetensutveckling.

För närvarande finns fyra fakultetsanknutna högskolepedagogiska enheter vid lärosätet. Vid platsbesöket framkom att det finns långt framskridna planer på att inrätta ett universitetsövergripande centralt högskolepedagogiskt råd. Bedömargruppen ser positivt på ett sådant initiativ (se vidare 3.2).

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

I universitetsövergripande styrdokument framgår vikten av ändamålsenlig infrastruktur, studentstöd och läranderesurser, och det är också en aspekt som beaktas inför beslut om att inrätta utbildning. Av självvärderingen framgår att behoven kartläggs, följs upp och utvärderas regelbundet, framför allt via enkäter på universitets- och fakultetsnivå (se vidare om enkäter i 3.5). Vidare att uppföljning görs inom ramen för sexårscykeln och varje år vid kvalitetsdialog mellan fakultet och universitetsledning. Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden sammantaget är uppfylld, men rekommenderar lärosätet att fortsätta utveckla rutiner och processer för att främja alla studenters och doktoranders psykosociala hälsa.

I självvärderingen lyfts fram att ändamålsenlig fysisk infrastruktur för lärosätets forskningsverksamhet även kommer utbildningen och undervisningen till godo. Den fysiska infrastrukturen för doktoranderna i övrigt beskrevs under platsbesöken som god. Utbildningsnämnden lyfter i sin verksamhetsplan utveckling av lärmiljöer – inte minst de digitala – som ett prioriterat område. Studentinlagan lyfter att lärosätet har en generell brist på tillräckligt med fysiska studieplatser. Bedömargruppen rekommenderar att det framtida behovet av studieplatser genomlyses med beaktande av att nya perspektiv och behov kan ha erhållits under covid-19-pandemin.

Av självvärderingen och vid platsbesöken framgår att studenters psykiska ohälsa och det faktum att studentpopulationen med behov av särskilt stöd har ökat, är områden som lärosätet på alla nivåer sedan lång tid har uppmärksammat och diskuterat. Både nämnden för forskarutbildning och nämnden för grundutbildning lyfter fram behovet av att utveckla rutiner som stödjer en god psykosocial hälsa för studenter och doktorander. I självvärderingen listas många goda exempel på studentstöd, samtidigt med insikt om svårigheterna att erbjuda allt behov av stöd – exempelvis för internationella studenter (språkbarriärer), studenter med funktionsnedsättning och för studenters psykosociala hälsa. Flera åtgärder har genomförts, till exempel har utbildningsnämnden genomfört ett särskilt projekt med fokus på studenthälsovårdens arbete. Vissa fakulteter har inrättat kuratorsfunktioner och fakulteterna diskuterar sinsemellan och lär av varandras goda exempel. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet håller fortsatt fokus på att säkerställa ett ändamålsenligt studentstöd.

Bedömargruppen ser som ett särskilt utvecklingsområde att lärosätet bevakar att studenter som läser fristående kurser får tillgång till studievägledning för relevant stöd i att identifiera lämpliga kursval som motsvarar studentens ambitioner med studierna. Under platsbesöken framkom att vissa institutioner har egna studierektorer/studievägledare för att särskilt bevaka stödet till fristående studenter, men att det tycks sakna en universitetsgemensam systematik i detta avseende.

Bedömargruppen konstaterar slutligen att samtidigt som lärosätet i självvärderingen och vid platsbesöken lyfter fram goda ambitioner, rutiner och verktyg för att säkerställa ändamålsenlig infrastruktur, studentstöd och läranderesurser, så kvarstår ett behov av att utveckla hur information om vidtagna och/eller planerade förbättringsåtgärder återkopplas och kommuniceras till studenter och doktorander.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att den här bedömningsgrunden är uppfylld. Den sammantagna bedömningen utifrån självvärderingen, övriga dokument och platsbesöken är att lärosätet har rutiner och processer för att säkerställa goda förutsättningar för studenter och doktorander att kunna genomföra utbildningen inom planerad studietid. I självvärderingen beskrivs flera relevanta undersökningar, enkäter och analysverktyg (till exempel Ladok-Kuben) som genomförs på olika nivåer för att följa upp studenters och doktoranders utveckling.

Av platsbesöken framgick att fakulteterna har ändamålsenliga rutiner och processer för att följa upp genomströmningen, anpassad efter programspecifika förutsättningar och behov inom grundutbildningen, samt att detta sammanfattas och rapporteras till utbildningsnämnden. Ett bra exempel på stöd för studenterna att klara utmaningar i sin utbildning är SI-verksamheten (supplemental instruction).

I självvärderingen lyfts mängden lärarledd tid som en viktig aspekt för den här bedömningsgrunden, ett område som i studentinlagan beskrivs som problematisk för fakulteterna för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena. I den dokumentation som bedömargruppen har haft tillgång till lyfts det på flera ställen fram problem med för få anställda jämfört med mängden undervisningsrelaterade uppgifter, med följd att undervisningstrycket blir högt på de anställda. Det framkommer inte i självvärderingen om, eller på vilket sätt, lärosätet arbetar systematiskt med aspekten inom ramen för kvalitetsarbetet. Möjligheten till mängden lärarledd tid styrs i stor utsträckning av Utbildningsdepartementets ersättningsnivåer för helårsstudenter för olika ämnesområden, vilket naturligt begränsar lärosätets åtgärdsmöjligheter. Under platsbesöken framkom dock att lärosätet ser möjligheter i att den, genom covid-19-situationen, snabba utvecklingen av lärarkompetens inom distansbaserad undervisningspedagogik, i förlängningen kan innebära att mängden lärarledd tid kan utnyttjas på ett nytt sätt. Bedömargruppen stödjer lärosätets ambitioner att ta tillvara de nyvunna kunskaperna för att utveckla utbildningens genomförande som bidrar till att förutsättningarna för studenter och doktorander att genomföra utbildningen inom planerad tid förbättras ytterligare.

När det gäller forskarutbildningen så följs genomströmningen upp på årsbasis vid uppföljning av den individuella studieplanen i samtal mellan doktorand och handledare, samt i utvecklingssamtal mellan doktorand och studierektor för forskarutbildningen. Bedömargruppen ser särskilt positivt på att, som bedömargruppen har uppfattat det under platsbesöken, utvecklingssamtal mellan doktorand och studierektor är ett gemensamt system för alla fakulteter. Det framkom vid platsbesöken att den centrala forskarutbildningsnämnden har för avsikt att mer systematiskt följa upp fakulteternas rutiner och processer för den individuella studieplanen. Bedömargruppen uppmuntrar detta och rekommenderar att nämnden särskilt säkerställer att handledarsamtal om individuella studieplaner genomförs med samtliga doktorander, något som framgår i självvärderingen eventuellt brister. Bedömargruppen ser också mycket positivt på fakulteternas rutiner med utvecklingssamtal mellan doktorand och studierektor. Ytterligare en positiv aspekt är att lärosätet tagit ett helhetsgrepp om att genomlysa doktoranders eventuella prolongeringsbehov med anledning av förseningar på grund av covid-19-situationen.