Jämställdhet

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Sammanfattningsvis bedömer gruppen att lärosätet har de förutsättningar som krävs för att säkerställa att det har ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande, genom rutiner och processer. Bedömningen utgår från självvärderingen och tillgänglig dokumentation ifrån utbildningsutvärderingarna.

Lärosätet visade vid platsbesöken en stor medvetenhet om behovet av att fortsätta utveckla kvalitetsarbetet med fokus på jämställdhet, så att det beaktas som en systematisk del av lärosätets kvalitetssystem och kvalitetsarbete vid alla fakulteter och på alla nivåer. Förutsättningarna för utvecklingsarbetet är goda inte minst genom rektorns beslut i januari 2021 om ett nytt universitetsgemensamt strategiskt råd för jämställdhet och lika villkor.

Bedömargruppen vill lyfta fram följande styrkor:

• Den nyligen avslutade genomlysningen av lärosätets arbete med jämställdhet och lika villkor, vilket resulterat i beslut om förbättrad organisation och förutsättningar för det universitetsgemensamma systematiska arbetet.
• Jämställdhet är ett kriterium att beakta vid inrättande av ny utbildning och vid utbildningsutvärderingar inom ramen för sex-årscykeln.
• Flera högskolepedagogiska kurser har temat jämställdhet.

De viktigaste utvecklingsområdena är följande:

• Lärosätet bör vidareutveckla processer och rutiner för att säkerställa ett systematiskt arbete med jämställdhet inom grund- och forskarutbildning vid alla fakulteter och dess institutioner utifrån både kvalitativa och kvantitativa aspekter.
• Lärosätet bör ge särskild uppmärksamhet åt att följa upp identifierade åtgärdsbehov och genomförda åtgärder samt kommunicera om detta, inte minst till studenter och doktorander.

4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Uppfylld

Strategisk plan för Lunds universitet 2017–2026, Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Lunds universitet och Lunds universitets policy för jämställdhet, likabehandling och mångfald beskriver övergripande mål och systematik för arbetet med jämställdhet och likabehandling. Ett råd för jämställdhet och likabehandling på ledningsnivå finns som stöd till rektorn. Fakulteternas prioriteringar och uppföljning rapporteras till rådet i form av likavillkorsbokslut.

Lärosätet har jämställdhet och likabehandlingsperspektiv som ett kriterium vid inrättande av ny utbildning. Enligt självvärderingen har kriteriet uppmärksammats och utvecklats för att tydliggöra aspekter på hur jämställdhet integreras i utbildningarnas innehåll. Bedömargruppen ser positivt på att det i ansökan inför inrättande av utbildning ska beskrivas hur jämställdhetsaspekter beaktas, exempelvis i undervisningssammanhang och i utformning av kursplaner och vid val av kurslitteratur. Könsbalansen hos undervisande personal och jämställdhetsaspekter i samband med nyrekryteringar ska också analyseras och beskrivas. I tillägg till detta har lärosätet sedan länge en särskild satsning på gästprofessorer av det underrepresenterade könet. Rekryteringsmålet som regeringen har satt upp (2017–2019) om att minst 46 procent av nyrekryterade professorer ska vara kvinnor är uppnått.

Jämställdhet finns, enligt självvärderingen, med som ett kriterium vid utbildningsutvärderingar av både grundutbildning och forskarutbildning. Av självvärderingen och de utbildningsutvärderingar som bedömargruppen har tagit del av framgår att naturvetenskapliga fakulteten hade fokus på jämställdhetsperspektivet i sin utbildningsutvärdering 2020, att juridiska fakulteten har utvärderat perspektivet inom ramen för sexårscykeln när det gäller forskarutbildningen samt att statsvetenskapliga institutionen gjort detsamma för grundutbildningen. Det framkommer även ur fakultetsrapporterna att humanistiska och teologiska fakulteterna 2023 kommer genomföra sin tematiska utbildningsutvärdering med fokus på jämställdhet. Även om bedömargruppen saknar en helhetsbild över hur samtliga fakulteter behandlar eller avser behandla det utbildningsnära jämställdhetsperspektivet inom ramen för sitt kvalitetsarbete, så menar gruppen att lärosätet tydligt visat att det finns goda förutsättningar för ett systematiskt arbete inom området.

Studentinlagan och platsbesöken tar dock upp att det för vissa fakulteter och institutioner finns ett behov av att utveckla systematiken i identifieringen av åtgärdsbehov och i uppföljningen av att dessa åtgärdas. Bedömargruppen rekommenderar därför att lärosätet vidareutvecklar processer och rutiner för att följa upp identifierade åtgärdsbehov och genomförda åtgärder samt kommunicera om detta för alla utbildningsnivåer. Bedömargruppen rekommenderar också att lärosätet överväger om det är tillräckligt att återkomma till perspektivet endast vart sjätte år, som kan bli fallet för de fakulteter som har tematiska utvärderingar som sitt upplägg av sexårscykeln. Ett sätt för en mer löpande uppföljning av hur det utbildningsnära jämställdhetsperspektivet fungerar kan vara att lägga till en fråga om detta i kursutvärderingarna.

I självvärderingen nämns att alla fakulteter och de flesta institutioner har organ som arbetar med jämställdhet och likabehandling. Under platsbesöken, och av de dokument bedömargruppen har tagit del av, framkommer att medan några fakultetsledningar driver ett medvetet utbildningsnära arbete inom jämställdhetsområdet, exempelvis konstnärliga fakulteten och juridiska fakulteten, så tycks andra fakultetsledningar sakna en tydlig systematik, exempelvis humanistiska-teologiska fakulteterna och Lunds tekniska högskola. Det framgår också av de underlag som bedömargruppen tagit del av (bland annat verksamhetsplaner och dagordningar för UN och FUN, 2018, 2019) att utbildningsnära jämställdhetsfrågor inte haft en framskjutande plats i utbildnings- och forskarutbildningsnämnderna. Den i delar svaga universitetsövergripande systematiken i arbetet med jämställdhet och likabehandling är dock något som lärosätets ledning identifierade redan för ett antal år sedan, och i november 2019 initierade rektorn ett projekt om en universitetsgemensam satsning för jämställdhet och likabehandling. En rapport med utvecklingsförslag har remitterats internt och presenterats för rektorn, som i januari 2021 fattade beslut om ett nytt råd för jämställdhet och lika villkor, som sjösattes i april 2021. Rådet ersätter det tidigare rådet för jämställdhet och likabehandling och får ett tydligare mandat och bättre förutsättningar för att utveckla styrdokument och arbeta strategiskt och kommunikativt med området. Vid platsbesöken framgick det tydligt att lärosätets avsikt är att den nya organisationen ska bidra till att även de utbildningsnära aspekterna på jämställdhet kommer att belysas och utvecklas på ett mer systematiskt sätt. Bedömargruppen ser positivt på lärosätets utvecklingsarbete och uppfattar att lärosätets arbete för jämställdhet tydliggörs med det nya rådet, samt att lika villkor organiseras inom den ordinarie linjestrukturen (universitetsledning–fakultet–institution) och inte är ett arbete som sköts "vid sidan om".

Bedömargruppen konstaterar också, utifrån dokumentationen och platsbesöken, att fakulteterna kommit olika långt i att beakta både kvalitativa, kulturella/normativa och kvantitativa aspekter på jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Bedömargruppen rekommenderar därför lärosätet att uppmuntra de fakulteter som ännu har störst fokus på kvantitativa aspekter (till exempel den numerära könsbalansen hos lärare), men bristande kunskaper i hur kvalitativa aspekter (till exempel värderingar och kultur) på jämställdhet kan integreras i utbildningens genomförande. Exempelvis kan Lunds tekniska högskola ta lärdom av fakulteter som kommit längre i kvalitetsaspekterna, exempelvis samhällsvetenskapliga fakulteten.

Förutsättningarna för ett robust arbete med jämställdhet och likabehandling kräver goda och relevanta kunskaper hos lärare och övrig personal, oavsett könstillhörighet. Möjligheterna för personal att fördjupa sig i området är också goda, enligt självvärderingen. Lärosätets avdelning för högskolepedagogisk utveckling har kurser som problematiserar begreppet jämställdhet och omfattar normkritisk pedagogik, till exempel kursen Genus och mångfald i undervisningen, som erbjudits som fortbildning för undervisande personal. Av de fakultetsrapporter som bedömargruppen tagit del av framkommer att den naturvetenskapliga fakulteten, efter en pilotgranskning av jämställdhetsperspektivet inom ramen för kvalitetssystemet, inrättade en behörighetsgivande högskolepedagogisk kurs Utbildning för litteracitet – hållbarhet, lika villkor och etik. Bedömargruppen uppfattar att kursen är ett viktigt stöd för lärarna för att utveckla kompetens i att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Som tidigare har nämnts (2.2) har bedömargruppen uppfattat att det kan vara svårt för lärare med stort undervisningsuppdrag att få tid till kompetensutveckling och uppmuntrar lärosätet att se till att det finns rutiner som underlättar detta, inte minst för den undervisande personalen som har ett viktigt ansvar för att driva arbetet framåt.

I självvärderingen beskrivs en rad olika projekt och utbildningar som fokuserar på jämställdhet. Lärosätet avsätter också särskilda medel för stöd till projekt som syftar till att främja jämställdhet med kopplingar till den här bedömningsgrunden. Det är bra, samtidigt som det är viktigt att säkerställa att projektformsperspektivet inte får ersätta det systematiska kvalitetsarbetet, något som också lärosätets ledning underströk vid platsbesöket.