Student- och doktorandperspektiv

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet i ett antal styrdokument har beskrivit tydliga rutiner och processer för att säkerställa studenter och doktoranders formella inflytande över sin utbildning och studiesituation. Studentinlagan anger att studentinflytandet generellt sett har hög status och att studentrepresentanter ses som en självklar del av lärosätets struktur både på lärosätesnivå och fakultetsnivå. Studenters synpunkter blir i allmänhet beaktade. Studenterna har möjlighet att medverka både i planeringen, genomförande och uppföljningen av de centrala kvalitetsdialogerna. Studentkåren har också möjligheten att inkomma med egna inlagor inför dialogerna.

Bedömargruppen anser dock att lärosätet har utmaningar i att säkerställa att ett systematiskt arbete avseende studenternas och doktorandernas förutsättningar att utöva inflytande fungerar tillfredsställande i ett så decentraliserat system. På flera fakulteter fungerar det väl medan det på andra fakulteter finns problem i tillämpning och uppföljning av hur vissa rutiner och processer följs. Exempel på sådana problem är hanteringen av kursvärderingar samt återkopplingen av åtgärder och resultat. Bedömargruppen menar också att lärosätet har en utmaning när det gäller de internationella och icke-svensktalande studenterna och doktorandernas möjlighet att utöva inflytande och vara representerade i lärosätets formella organ. Detta har lärosätet identifierat som ett utvecklingsområde.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet har tydliga övergripande bestämmelser som säkerställer studenternas och doktorandernas möjlighet till inflytande över sin utbildning och studiesituation.
• "Rättighetslistan" är ett mycket bra exempel på dokument som samlar grundutbildningsstudenternas rättigheter och skyldigheter i sin utbildningssituation.
• Det finns tydliga riktlinjer för genomförande av kursvärderingar och kursutvärderingar.
• Det finns goda riktlinjer som säkerställer studenternas och doktorandernas möjlighet att engagera sig studentfackligt.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet uppmanas att säkerställa att rutiner och processer för genomförandet av kursvärderingar och kursutvärderingar, liksom återkopplingen av dessa till berörda studenter och doktorander skyndsamt efterlevs på alla fakulteter. Bedömargruppen rekommenderar att rektorn särskilt följer upp detta arbete.
• Lärosätet uppmanas också att säkerställa att icke-svensktalande studenter och doktorander får möjlighet att delta som studentrepresentanter i lärosätets formella organ (på engelska), i synnerhet för de organ som berör en majoritet internationella studenters och doktoranders situation. Detta är i linje med den språkpolicy som redan finns vid lärosätet men där tillämpningen inte varit tillfredsställande.
• Lärosätet uppmanas vidare att säkra att doktoranderna är tillräckligt väl representerade i de centrala kvalitetsdialogerna.

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Uppfylld

Studenters och doktoranders möjlighet till representation i beslutsfattande organ belyses i flera olika dokument vid lärosätet. Bland annat presenteras rutinerna och visionerna i Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Lunds universitet, Policy och föreskrifter för studentinflytande vid Lunds universitet och Rättighetslistan – Lunds universitets studenters rättigheter och ansvar. Vid lärosätet finns studentombud och doktorandombud. Studentombudet är anställt av Lunds universitets studentkårer (LUS) och doktorandombudet av Lunds doktorandkår (LDK) men båda finansieras av lärosätet. Det framgår av studentinlagan att båda är ett stort stöd för kårer och studenter i frågor som rör studenters rättigheter och inflytande.

Bedömargruppen vill även uppmärksamma det inledningsvis nämnda dokumentet Rättighetslistan som ett mycket bra konkret och bindande dokument som har en betydande roll i grundutbildningsstudenternas studiesituation. Det erbjuder ett slags handfast minimum för studenternas rättigheter och skyldigheter vid lärosätet, och innehåller rutiner och regler som underlättar möjligheterna att som student eller doktorand engagera sig som studentrepresentant. Exempelvis erbjuds studenter som missar obligatoriska utbildningsmoment på grund av studentrepresentantsuppdrag möjlighet till motsvarande likvärdiga kursmoment. Det finns även riktlinjer som säkerställer förlängning av anställning för doktorander som engagerar sig studentfackligt, detta beskrivs i Riktlinjer för förlängning av anställning som doktorand pga. förtroendeuppdrag inom studentorganisationer och studentrepresentation vid Lunds universitet (STYR 2017/1715). Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att ta fram en motsvarighet till Rättighetslistan även för doktoranderna.

Studentkårerna framför i studentinlagan att de i de flesta fall ges möjlighet till representation i lärosätets formella organ – vilket stödjer bedömargruppens upplevelse vid dialoger under platsbesöken vid lärosätet. Av studentinlagan framgår att studentinflytandet generellt sett har hög status och att studentrepresentanter ses som en självklar del av lärosätets struktur både på lärosätesnivå och fakultetsnivå. Studenternas synpunkter blir i allmänhet beaktade. Exempel på det, som lyfts i studentinlagan, är att efter synpunkter från studeranderepresentanter om studenternas medverkan i kvalitetsdialogerna så stärktes studenternas inflytande genom hela processen och därmed även studentperspektivet under själva dialogen.

Trots de generellt sett goda möjligheterna för student- och doktorandrepresentation samt för studenternas och doktorandernas möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över sin utbildning och studiesituation finns, enligt bedömargruppen, också utvecklingsområden. Som bedömargruppen redan redogjort för under bedömningsgrund 1.1 innebär kvalitetssystemets decentraliserade karaktär att ramarna för kvalitetssäkringsarbetet fastställs på universitetsnivå, men att det är på fakultetsnivå som de ska omsättas. Det framkommer både i studentinlagan och vid platsbesöken att det finns vissa problem när det kommer till att säkerställa att styrdokument och beslut implementeras, är kända och följs av personal på fakulteterna och institutionerna. Studentkårerna skriver till exempel i studentinlagan att det har hänt att studenter och doktorander utses till formella organ utan student- och doktorandkårernas vetskap och godkännande. Studentinlagan presenterar också att det i vissa fall råder oklarheter kring vilka formella organ och grupperingar som anses relevanta för studenterna och studenternas situation. Bedömargruppen anser att lärosätet behöver arbeta vidare med tydligare rutiner för att säkerställa kännedom och efterlevnad av styrdokument och beslut.

Studenterna och doktoranderna har en naturlig plats vid kvalitetsdialogerna som förs vid lärosätet, vilket framgår av både studentinlagan och platsbesök. De har möjlighet att delta i planeringen inför de centrala såväl som de fakultetsvisa kvalitetsdialogerna och även att inkomma med egna inlagor till varje tillfälle. Lärosätet har dock identifierat brister i nuvarande upplägg när det gäller doktorandernas representation vid kvalitetsdialogerna. Bristerna har varit i form av utebliven doktorandrepresentation och inlaga till följd av avsaknad av inbjudan under ett flertal möten. Inför kvalitetsdialogerna 2020 gjordes därför en särskild satsning för att inkludera doktorandernas perspektiv i dialogerna, vilket enligt självvärderingen gett positiva resultat. Att lärosätet och kvalitetssystemet fångat upp detta problem ser bedömargruppen som mycket positivt och hoppas se ett större fokus på doktorandernas utbildningssituation och representation i kommande dialoger.

En kritik avseende processen runt kvalitetsdialogerna är, enligt studentinlagan, att lärosätet brister i sitt återkopplingsarbete till studenterna och doktoranderna. Då kvalitetsdialogerna har en central roll i universitetets kvalitetssäkringsarbete anser bedömargruppen att det är viktigt att studenterna och doktoranderna informeras om följderna av dialogerna på ett konkret vis så att studenterna och doktoranderna upplever att deras åsikter tagits i beaktan.

Kursvärderingar är både ett mycket viktigt verktyg för lärosätets kvalitetsarbete och en möjlighet för enskilda studenter och doktorander att konkret bidra till kvalitetssäkringen och utvecklingen av lärosätets kurser. Lärosätets rutiner för kursvärderingar och kursutvärderingar redogörs för i Föreskrifter gällande kursvärdering och kursutvärdering vid Lunds universitet, medan fakulteterna ansvarar för specifika tillämpningar och utformningar utifrån deras olika behov och förutsättningar. På grund- och avancerad nivå uppfattar bedömargruppen att möjligheterna att genomföra kursvärderingar generellt verkar fungera tillfredställande. När det gäller kursvärderingar på forskarutbildningsnivå framkommer dock av studentinlagan att doktoranderna sällan bereds möjlighet till kursvärderingar i de kurser som inte läses tillsammans med studenter på grund- och avancerad nivå, vilket bekräftades vid platsbesöken.

Som beskrivs i avsnitt 3.2 har lärosätet även en utmaning i att säkerställa att återkopplingen av åtgärder och resultat från kursvärderingarna verkligen äger rum. Skalan av detta problem framstår som varierande mellan fakulteterna. Detta problem belyses av flera olika grupper vid lärosätet under platsbesöken. Problemet identifierades även av UKÄ i samband med den juridiska lärosätestillsynen av lärosätet 2019 och rapporteras i Tillsyn av regeltillämpningen på Lunds universitet (UKÄ 2019:21). Bedömargruppen har fått flera exempel på att detta är frågor som lärosätet är medvetet om och arbetar med, till exempel det utvecklingsarbete som beskrevs från juridiska fakulteten där kvalitetsdialogerna lett till ett utvecklingsarbete avseende kursvärderingarna. Men bedömargruppen vill också understryka att lärosätet behöver fortsätta att arbeta med att hitta metoder som säkerställer att samtliga studenter och doktorander bereds möjligheter att delta i kursvärderingar samt att kursutvärderingar genomförs i enlighet med lärosätets fastställda föreskrifter.

I Strategisk plan för Lunds universitet 2017-2026 framgår det att universitetets utveckling som ett internationellt lärosäte är en prioriterad fråga. Internationaliseringsaspekterna belyses även i Lunds universitets språkpolicy fastställd 2014 (Dnr LS 2011/260), som bedömargruppen tagit del av från universitetets hemsida. Här framgår att samtliga studenter och doktorander oavsett geografisk bakgrund, såväl som övrig anställd personal, ska ha samma möjlighet till funktionalitet vid lärosätet vare sig det gäller studie- eller arbetssituation. Att lärosätet värdesätter internationalisering anser bedömargruppen tydligt framgår. Trots det framgick under de två platsbesöken, liksom från studentinlagan, att arbetet kring internationalisering och redan implementerade mål och policys i praktiken inte har fungerat väl när det gäller icke-svenskspråkiga studenter och doktoranders möjlighet till engagemang och inflytande över sin studiesituation. Bedömargruppen anser inte att kravet på svenska som myndighetsspråk bör hindra lärosätet från att använda andra mötesspråk eller tillämpa andra innovativa lösningar även om dokument så som beslut, protokoll och föreskrifter skrivs och undertecknas på svenska. Bedömargruppen noterar att lärosätet belyser frågan i sin självvärdering och har diskuterat problematiken i kvalitetsdialogerna 2019, vilket är positivt, Det framkom också under platsbesöken att situationen med engelskspråkig information har utvecklats positivt under de senaste åren. Bedömargruppens anser att det är nödvändigt att detta arbete fortsätter.