Styrning och organisation

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att alla bedömningsgrunder inom detta bedömningsområde är uppfyllda. Bedömargruppen har samtidigt en viss kritik och förslag till ändringar, men de svagheter som bedömarna noterat väger dock inte så tungt att de påverkar bedömningsgrunden. Därmed anser bedömargruppen att hela bedömningsområdet är tillfredsställande.

Det bedömda kvalitetssystemet har många starka sidor:

· Systemet har en tydlig uppbyggnad och det relaterar till lärosätets mål och strategier.

· Kvalitetsdialogerna är ett dynamiskt och transparent instrument för kvalitetsarbetet.

· Sexårscykeln ger kvalitetsarbetet en systematik som säkerställer att arbetet blir täckande.

· Inrättande av nya utbildningsprogram granskas på universitetsnivå.

· Kommunikationen om den information som genereras inom kvalitetssystemet fungerar i stort sett.

Det finns samtidigt utvecklingsområden:

· Kvalitetssystemets decentraliserade karaktär medför många utmaningar. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet granskar om man kan göra systemet till en ännu tydligare helhet, utan att släppa decentraliseringens fördelar.

· Bedömargruppen anser att ansvaret för och systematiken i verkställandet av olika undersökningar och enkäter kunde preciseras.

· Lärosätets styrelse kan involveras mer i uppföljningen av kvalitetsarbetet.

· Bedömargruppen betonar att de internationella studenternas och doktorandernas behov borde få en mer framträdande plats i kvalitetssystemet.

1.1 Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har ett systematiskt uppbyggt kvalitetssystem, vars grundläggande drag är väl åskådliggjorda. Till innehållet relaterar det till lärosätets övergripande mål och strategier. Tillräcklig praktisk evidens finns för att man kan dra den slutsatsen trots systemets nyhet och delvis oprövade karaktär. De utmaningar som relaterar till systemets kraftigt decentraliserade karaktär hindrar inte att systemet betraktas som en helhet.

Av självvärderingen framgår att kvalitetsarbetet vid lärosätet är systematiserat i tre övergripande processer:

• inrättandeprövning och avveckling av utbildning
• utvärdering av pågående utveckling
• uppföljning av kvalitetsarbetets resultat, inklusive kursvärdering och kursutvärdering.

I det universitetsgemensamma kvalitetsarbetet är de årliga kvalitetsdialogerna mellan rektorn och fakultetsledningarna ett viktigt instrument, och beslutsfattande om inrättande och avveckling av program sker också på universitetsgemensam nivå. En betydande del av kvalitetsarbetet ligger på fakulteterna, som administrerar utvärderingar av pågående utbildningar i en sexårscykel, följer upp kvalitetsarbetets resultat varje år och ser till att kursvärdering och kursutvärdering utförs i anslutning till varje kurs. På fakultetsnivå beslutas också om inrättande och avveckling av huvudområden, kurser och forskarutbildningsämnen. Systematiken är åskådligt avbildad i självvärderingen.

Enligt självvärderingen ska systemet på organisatorisk nivå hållas samman av de gemensamma nämnderna för utbildning och forskarutbildning (UN och FUN). UN och FUN tar fram verksamhetsplaner för sina respektive områden och ansvarar för att följa upp kvalitetssäkringspolicyn. Under platsbesöket framgick att nämnderna har initierat utredningar om fakultetsgemensamma utmaningar, som till exempel gällande den psykosociala studiemiljön. Bedömargruppen har också övertygats om att UN och FUN fungerar som ett nyttigt led i kommunikationen till fakulteternas motsvarande nämnder, eftersom ledande medlemmar i fakultetsnämnderna också arbetar i UN och FUN. Inom ramen för diskussionerna i UN och FUN kan man också på ett fruktbart sätt lära sig av varandra över fakultetsgränserna. Även om UN och FUN på dessa sätt fyller en viktig roll i kvalitetssystemet, anser bedömargruppen att nämnderna i praktiken kunde ta en ännu större roll. Nämnderna kunde genom att ge kraftigare direktiv fungera som mer centrala aktörer vid uppföljningen av kvalitetsdialogerna. Detta behandlas närmare i avsnitt 3.5.

I självvärderingen nämns också internrevisionens roll. Även om ad hoc-granskningar utförda av internrevisionen, som primärt har andra uppdrag och kompetenser, enligt bedömargruppen inte kan vara ett bärande element i kvalitetssystemet, hindrar detta inte att de granskningar som görs på undervisningens område kan vara nyttiga. Av platsbesöket framgick att internrevisionen föreföll ha relativt starka medel att följa upp verkställandet av de rekommendationer man gett, och kvalitetssystemet som helhet kunde ha något att lära av detta. Internrevisionens inflytande är starkt också tack vare att den är direkt underställd styrelsen.

Den åskådliga systematiken betyder att kvalitetsarbetet vid lärosätet sker på grundval av ett överskådligt och gripbart system. Det intryck bedömargruppen fick av systemets funktion efter att ha granskat kvalitetsdialogerna och motsvarande på olika nivåer inom lärosätet under platsbesöket, var att systemet är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna. För kvalitetssystemet spelar de årliga kvalitetsdialogerna en central roll och systemets funktionalitet bestäms åtminstone delvis av hur de fungerar. Under platsbesöket karakteriserades de som motorn som håller systemet i gång. Visserligen anges i studentinlagan att det ibland är otydligt hur dialogerna följs upp, och detta återkommer bedömargruppen till, men det motsäger inte att själva innehållet i och uppbyggnaden av dialogerna strävar efter att säkerställa kvaliteten i utbildningarna. Bedömargruppen har stiftat bekantskap med agendan för kvalitetsdialogerna och finner att man fokuserat på viktiga och aktuella frågor. Detta intryck stöds också av intervjuerna under platsbesöket. Bedömargruppen fick under intervjuerna intrycket av ett system som tas på allvar på alla nivåer av verksamheten.

Bedömargruppen noterar dock att kvalitetssystemet vad avser forskarutbildningen ännu inte är lika grundligt genomarbetat. Detta hade också framkommit i kvalitetsdialogerna 2019 och 2020. Lärosätet anger detta som ett utvecklingsområde, och vid platsbesöket framhävde ledningen också detta. Att man lägger vikt vid att utveckla systemet i detta avseende framgår av att rektorn har tagit över ordförandeskapet i FUN. I princip täcks dock forskarutbildningen av den nyss beskrivna strukturen. Bedömargruppen är positiv till målet att ytterligare konkretisera kvalitetssystemet vad avser forskarutbildningen.

Kvalitetssystemet relaterar till lärosätets övergripande mål och strategier. Lärosätet har en strategisk plan med sex utvecklingsområden. Flera av dessa har ett direkt samband med utbildningsverksamheten: utbildning och forskning ska vara sammanflätade, man vill lösa samhällsutmaningar, man vill vara ett internationellt lärosäte och man vill erbjuda attraktiva miljöer för studenterna. Kvalitetssystemet avspeglar strategin bland annat på det sättet att man bland de elva principer som enligt policyn för kvalitetssäkring ska läggas till grund för kvalitetsbedömningen, förutom nio ESG-relaterade kriterier, också nämner främjande av internationalisering och hållbar utveckling. De strategirelaterade verksamhetsdialogerna och kvalitetssystemets kvalitetsdialoger leds och bereds vardera av rektoratet, varför man enligt vad som uppgavs vid platsbesöket också på den här nivån uppnår en koordinering.

Bedömargruppen hade förväntat sig att lärosätet hade gett mer iakttagbar plats åt just internationalisering och hållbar utveckling i den konkreta beskrivningen av kvalitetssystemet, eftersom det är områden som man själv har inkluderat bland kriterierna i policyn för kvalitetssäkring. Som senare framgår, är bedömargruppen inte helt nöjd med sättet att ta hänsyn till de internationella studenternas behov i kvalitetssystemet.

Det allmänna intrycket av kvalitetssystemet som en systematiskt uppbyggd helhet som är ägnad att säkerställa kvaliteten i överensstämmelse med övergripande mål och strategier kan förses med några frågetecken. I den mån dessa frågor innehåller kritik, är den dock inte av den magnituden att den hotar godkännandet av bedömningsgrunden.

Bedömargruppen vill fästa uppmärksamheten särskilt vid tre frågor.

För det första noterar bedömargruppen att kvalitetssystemet delvis är ganska nytt, vilket innebär att lärosätet ännu inte har erfarenhet av hur alla dess delar fungerar i sin helhet. Som exempel kan nämnas, att lärosätet ännu inte kunde presentera något fall där man lagt ner en utbildning enligt det förfarande som kvalitetssystemet förutsätter. Av större betydelse i det hänseendet är det faktum att det viktiga redskapet för att styra fakulteternas kvalitetsarbete, den sexåriga utvärderingscykeln, också är relativt nytt. Erfarenheterna av sexårscykeln är begränsade, eftersom lärosätet beslutat införa systemet 2016 och dess funktion inleddes 2019. Det dröjer alltså ännu flera år innan hela cykeln har implementerats. Vid det andra platsbesöket stiftade bedömargruppen bekantskap med sätten att verkställa sexårscykeln i tre olika fakulteter. Bedömargruppen anser att lärosätet hittat fungerande modeller för hur sexårscykeln ska genomföras, även om dessa avviker kraftigt från varandra. Bedömargruppen finner därför ingen anledning att betvivla att sexårscykeln och de andra nya delarna av systemet inte skulle fungera, trots att erfarenheterna ännu är begränsade.

För det andra har bedömargruppen fäst betydande avseende vid systemets decentraliserade karaktär. Här ligger enligt bedömargruppen systemets stora utmaning. Policyn och kvalitetskriterierna är fastställda på universitetsnivå, men fakulteterna har ett långtgående ansvar för att förverkliga dem. I studentinlagan riktas också rätt omfattande kritik med många exempel på hur styrdokumenten inte följs längre ner i organisationen och hur decentraliseringen gör att systemet blir otydligt. Man säger att det saknas rutiner för hur man reagerar på att styrdokumenten inte följs på rätt sätt.

Systemets decentraliserade karaktär medför utmaningar för flera bedömningsområden. Bedömargruppen har haft anledning att återkomma till detta i flera sammanhang längre fram. I relation till den här bedömningsgrunden ska bedömargruppen bedöma om den decentraliserade karaktären står i konflikt med tanken att lärosätet ska ha ett (och inte flera) kvalitetssystem som relaterar till lärosätets övergripande mål och strategier.

Vid platsbesöket granskade bedömargruppen tre fakulteters kvalitetsarbete och de riktlinjer för arbetet som fakulteterna omfattat. Granskningen utfördes på olika nivåer, som omfattar bland andra kursansvariga lärare, programansvariga, studierektorer, prefekter, dekaner och representanter för UN och FUN och deras motsvarigheter på fakultetsnivå. Bedömargruppen fick en klar bild av ett system där fakulteterna har strävat efter att förverkliga de gemensamma målen, men på ett eget sätt. Vid intervjuerna framgick också, att man på fakulteterna har uppfattat sexårscykeln som ett element som ger stadga och ett slags enhetlighet åt systemet, fast cykeln har förverkligats på olika sätt. Bedömargruppen anser därför att decentraliseringen inte innebär att kvalitetssystemet som sådant inte skulle fungera. Bedömargruppen har förståelse för lärosätets argument att förutsättningarna och traditionerna vid olika fakulteter är så olika, att ett decentraliserat system passar bättre in i lärosätets organisationsmodell.

Det är dock skäl för lärosätet att fortgående utvärdera balansen mellan centraliserade och decentraliserade element i kvalitetssystemet. Det finns en risk att systemet blir alltför oöverskådligt, om alla fakulteter har egna sätt att förverkliga policyn. Bedömargruppen frågar sig också om alla olikheter är väl motiverade, det vill säga relaterade till ämnesspecifika förutsättningar och inte bara till tillfälligheter. Det är också viktigt att man inom systemet kan lära sig goda förfaranden av varandra, både horisontellt mellan fakulteterna och vertikalt, och detta kan försvåras om systemet är alltför spretigt. Bedömargruppen rekommenderar därför att lärosätet gör en genomgång av de olika sätten att förverkliga kvalitetssystemet vid fakulteterna och analyserar på vilka punkter systemet kan bli mer enhetligt, för att göra det mer överskådligt.

I detta sammanhang vill bedömargruppen med tillfredsställelse notera, att den viktiga processen för att inrätta nya program är universitetsgemensam. I den här delen av kvalitetsarbetet deltar också externa bedömare.

Systemet är däremot mer decentraliserat när det gäller att inrätta och avveckla huvudområden och forskarutbildningsämnen. Mer generellt har bedömargruppen på basen av både självvärderingen och platsbesöket fått intrycket att utbildning på grundval av fristående kurser är styvmoderligt behandlad i kvalitetssystemet. Kvalitetskontrollen av sådana kurser sker i samband med att lärosätet kvalitetssäkrar program där kurserna också ingår. Kvalitetssystemet förefaller främst ha fokus på program, snarare än på fristående kurser. Bedömargruppen anser att kvalitetssystemet till den delen borde göras klarare.

För det tredje hänvisar lärosätet till barometrar och andra undersökningar som en del av det universitetsgemensamma kvalitetssystemet. Systematiken i utförandet av dessa undersökningar förefaller dock inte helt klar. Exempelvis genomförs doktorandbarometern så sällan (senast 2013) att den inte kan kallas återkommande. Vid platsbesöket framgick också att undersökningar som utförs centralt och motsvarande fakultetsvisa undersökningar inte alltid är koordinerade, detta gäller till exempel alumnundersökningarna. Föreskrifter gällande kursvärdering och kursutvärdering vid Lunds universitet är också mycket generellt utformade när det gäller ansvar, process, tema, återkoppling och förmedling, vilket också kritiseras i studentinlagan. Bedömargruppen anser att kvalitetssystemet kan göras klarare i dessa delar.

1.2 Lärosätet har en kvalitetssäkringspolicy, eller motsvarande, som är offentlig och en del av den strategiska styrningen.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har en kvalitetssäkringspolicy som fyller de krav som bör ställas på en sådan.

Lärosätets Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling är från 2016. Den är offentlig och den relaterar till lärosätets övergripande mål och strategier på de sätt som beskrivs närmare i avsnitt 1.1. Policyn är publicerad och lätt tillgänglig på webbplatsen, och fakulteternas tillämpningar beskrivs på fakulteternas webbsidor.

Bedömargruppen vill också under den här bedömningsgrunden återkomma till utmaningen, hur man i ett decentraliserat system kan säkerställa att policyn till alla delar förverkligas. Särskilt eftersom kriterierna eller målen för kvalitetsarbetet inte har konkretiserats i policydokumentet, finns det en risk för att fakulteterna uppfattar kvalitetsarbetets inriktning och prioriteringar på olika sätt. En större grad av konkretisering av till exempel målen att sätta studenternas inlärning i fokus, att ge en arbetslivsrelevant utbildning, att internationalisera verksamheten och att främja hållbar utveckling kan ge fakulteterna en bättre bas för en gemensam förståelse av policyn. Vid platsbesöket har bedömargruppen dock funnit att fakulteternas policy i tillräcklig mån ligger i linje med den centrala policyn. Fakulteternas representanter framhöll det självklara i att man följer lärosätets kvalitetssäkringspolicy när man bygger upp sin egen.

Bedömargruppen noterar vidare att lärosätet har utvecklat flera dokument som säkerställer balansen mellan helheten och variationerna vid fakulteterna. Detta gäller särskilt för etablering och avveckling av utbildningar samt planering av utbildningar och sexårscykeln.

1.3 Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

Uppfylld

Bedömargruppen finner att ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet är tydlig, särskilt när det gäller den universitetsövergripande nivån, men också när det gäller fakultetsstyrelserna. Det grundläggande draget att ansvarsfördelningen följer fördelningen av ansvar för andra ledningsfrågor är ändamålsenligt, även om det innebär risker med hänsyn till helhetsansvaret för just kvalitetssystemet.

Enligt Föreskrifter för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Lunds universitet bär rektorn det övergripande ansvaret för kvaliteten vid lärosätet. På fakultetsnivå bärs ansvaret för kvalitetssäkringen enligt föreskriften av fakultetsstyrelserna. Rektorns uppföljning av kvalitetsarbetet sker genom årliga kvalitetsdialoger mellan rektorn och fakulteterna.

Den högsta ledningens ansvar är på det här sättet tydligt definierat. Prorektor och vicerektorerna har också ett betydande ansvar. Den regelbundna uppföljningen av kvalitetsarbetet i styrelsen begränsar sig, enligt vad som framkom vid platsbesöket, till en årlig kort rapport från kvalitetsdialogerna, som kort diskuteras i styrelsen. Bedömargruppen rekommenderar att styrelsen tar mer del i tillsynen av uppföljningen av kvalitetsarbetet. Detta skulle ge en stark signal till organisationen att kvalitetsarbetet uppfattas som viktigt.

Enligt självvärderingen följer ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet den fördelning av ansvar som gäller andra styrningsfrågor. Detta gör ansvarsfördelningen transparent och förståelig samt kopplar kvalitetsarbetet naturligt till andra frågor. Bedömargruppen noterar dock, att det samtidigt finns en risk att kvalitetsarbetet drunknar" i andra styrprocesser. Om hela ledningssystemet delar på ansvaret för kvaliteten saknas någon som bär ansvar för helheten, förutom givetvis rektorn, men rektorn har också många andra åligganden på sitt bord. Det finns en risk att ingen tar ansvar när alla är ansvariga.

Centrala organ just i kvalitetsarbetet är utbildningsnämnden (UN) och forskarutbildningsnämnden (FUN). Nämnderna har ansvar för universitetsövergripande strategiska utbildningsfrågor och principer för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling samt beslutar om att inrätta program. Vid platsbesöket nämndes som ett gott exempel att UN, då lärosätet fick pandemirelaterade nya utbildningsplatser, tillsatte en grupp med fakultetsansvariga från alla fakulteter, som utvecklade nya och tvärvetenskapliga, fakultetsövergripande utbildningsinsatser och stärkte samarbetet mellan fakulteterna. UN har också på fakultetsövergripande nivå varit engagerat i arbetet på att förbättra och trygga studenternas psykosociala välbefinnande. Som redan tidigare nämnts finner bedömargruppen UN:s och FUN:s roll viktig och värd att ytterligare förstärkas.

Bedömargruppen kan se fördelarna med integreringen av ansvaret för kvaliteten i det allmänna ledningssystemet och alltså i sig finner ansvarsfördelningen godtagbar. Ändå rekommenderar gruppen att lärosätet överväger behovet av att ge helhetsansvaret också åt någon annan än rektorn som kan "äga" kvalitetsprocesserna.

Det framgår till exempel nu inte helt klart vem som initierar eller ansvarar för de många enkäter och barometrar som omnämns som delar av kvalitetssystemet. Som framgår redan under 1.1. sker åtminstone vissa av dessa kartläggningar uppenbarligen inte enligt en fastställd tidsplan eller en bestämd frekvens. Bedömargruppen anser att ansvarsfördelningen på fakultetsnivå är svårfångad, på grund av lärosätets decentraliserade kvalitetsarbete. Från ett helhetsperspektiv är det inte lätt att avgöra vilket ansvar som hamnar var på fakultets- respektive institutions- och programnivå. Detta får bedömargruppen anledning att återkomma till under bedömningsområde 3. Behovet av ett tydliggörande och en koordinering mellan central nivå och fakultetsnivå har berörts ovan i 1.1.

1.4 Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Uppfylld

Bedömargruppen noterar att lärosätet i både Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Lunds universitet och i den strategiska planen har målet att ha en bred delaktighet i processerna. Även om det är svårt att bedöma i hur bred grad de processer för kvalitetssäkring som finns verkligen i praktiken uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar inom universitetssamfundet, finner bedömargruppen att lärosätet i tillräcklig mån och systematiskt har eftersträvat ett sådant engagemang som avses. Engagemanget hos dem som hördes under platsbesöken var uppenbart.

Policyn för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling anger att alla har ett gemensamt ansvar för och delaktighet i kvalitetsarbetet. Den strategiska planen föreskriver att lärosätet ska arbeta för och utveckla ett aktivt och ansvarsfullt medarbetarskap samt säkerställa ett välfungerande studentinflytande på alla nivåer. I självvärderingen lyfter lärosätet fram tre viktiga verktyg för delaktighet: processerna och rutinerna med dialoger, kollegialitet och undersökningar.

Som redan framgått i 1.1. är kvalitetsdialogerna ett centralt redskap i lärosätets kvalitetssystem. I dessa dialoger engageras enligt självvärderingen, förutom universitetsledningen, administrativ personal, studeranderepresentanter, kollegialt valda ledare och lärare samt studenterna och doktoranderna som dessutom kan lämna in egna inlagor. Dialogerna på fakultetsnivå kan på motsvarande sätt engagera ett antal personer från de olika grupperna. Under platsbesöket bekräftades bedömargruppens antagande att kvalitetsdialogerna fungerar som ett engagerande element i lärosätets kvalitetssystem. Dialogerna och behandlingen av kvalitetsfrågor på fakultetsnivå berörde alla skikt av den akademiska personalen. Detta engagemang, som nämnts som en positiv sida av det decentraliserade systemet, framgick enligt bedömargruppen klart under platsbesöket. Allmänt taget ger processerna inom kvalitetssystemet möjligheter för många att medverka och vara engagerade.

I studentinlagan noterar man dock vissa variationer mellan fakulteterna till exempel när det gäller möjligheterna att lämna in egna frågor till dialogerna. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet tryggar deltagandet i dialogerna på alla fakulteter genom riktlinjer som är gemensamma för hela universitetet.

I självvärderingen hänvisar lärosätet till de kollegiala beslutsprocesserna som en "hörnsten" i kvalitetsarbetet. Bedömargruppen noterar att kollegiala beslutsprocessers roll inte är entydig i kvalitetssammanhang. De har sin styrka genom att de inkluderar möjligaste breda tillgängliga sakkunskap, men de kan också i värsta fall innebära en statisk beslutsmodell, där det blir viktigast att inte trampa på kollegernas tår. Även om det således inte är självklart att den kollegiala beslutsmodellen som sådan kan stärka personalens och studenternas engagemang i kvalitetssystemet, är det uppenbart att den ger fler medlemmar av universitetssamfundet möjlighet att delta.

Studenternas delaktighet tryggas genom studentkårernas representation i alla organ på både universitets- och fakultetsnivå. Studenterna fungerar också som remissinstans i utbildningsfrågor. Även om studenterna enligt studentinlagan kan utsättas för härskartekniker och bristande respekt, förefaller de dock i huvudsak vara nöjda med representationen och inflytandet. Frågan om studentinflytandet behandlas närmare i avsnitt 5.

Självvärderingen redogör för olika enkäter och undersökningar som ett instrument för delaktighet. Det är en viktig metod för att öka engagemanget inom organisationen, och enkäterna kan också innehålla direkta frågor om delaktighet. Som noterades i 1.1. är systematiken i dessa undersökningar dock inte helt klar, och exempelvis har doktorandbarometern inte genomförts sedan 2013. Som lärosätet också noterar i självvärderingen är svarsfrekvensen låg. Ett mer systematiskt arbete för delaktighet och engagemang hos studenterna skulle förutsätta åtgärder, eftersom svarsprocenten är låg i de mest centrala processerna för uppföljning av studentpopulationen och dess upplevelser av utbildningen. Även om bedömargruppen är medveten om att låga svarsprocenter på enkäter av detta slag är ett genomgående problem för universiteten, uppmanar bedömargruppen ändå lärosätet att i mån av möjlighet genomföra ytterligare åtgärder för att stärka svarsfrekvensen i enkäterna.

Lärosätet omtalar i självvärderingen ett mångårigt arbete för att inkludera icke-svensktalande medarbetare och studenter. I studentinlagan understryks betydelsen av detta och föreslås mer omfattande satsningar. Lärosätet omtalar också att man har genomfört ett projekt om studentinflytande för icke-svenskkunniga studenter. Projektets resultat ska diskuteras i UN och FUN. Bedömargruppen framhåller vikten av att lärosätet genomför åtgärder av det slaget, i all synnerhet eftersom internationalisering är ett centralt strategiskt mål för lärosätet. Vid platsbesöket kom det fram att problemet är mest akut för de internationella doktoranderna. Bedömargruppen återkommer till frågan under bedömningsområde 5.

1.5 Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att förberedelserna av kvalitetsdialogerna, som de beskrivs i självvärderingen och som det på många plan framgick av platsbesöket, är väl strukturerade. I fakulteternas rapporter berörs både de frågor som de särskilt velat behandla och en utredning av vilka åtgärder fakulteten i fråga har genomfört. Resultaten sammanställs och diskuteras också i universitetsövergripande organ (UN och FUN). Lärosätet ger också ett belysande exempel på hur uppföljningen sker, hur de olika fakulteterna har identifierat utvecklingsmålen från de centrala utvärderingarna och jobbat utifrån dessa internt.

I studentinlagan påpekas dock att det är otydligt hur det som diskuterats under dialogerna följs upp och man kritiserar uppföljningsdokumentens delvis bristande kvalitet. Bedömargruppen har dock vid platsbesöket övertygats om att systemets uppbyggnad, där viktiga aktörer från fakulteterna deltar i de centrala dialogerna, tryggar att uppföljning sker. Det faktum att en prodekan eller dekan som leder UN:s motsvarighet på fakultetsnivå också sitter i UN leder till korta kommunikationsvägar och snabb återkoppling. Fakultetsorganet återkopplar också i sin tur väl till institutionerna och deras aktörer.

Som framgått både av platsbesöken och av de skriftliga underlagen från fakulteterna till kvalitetsdialogerna förhåller sig fakultetsnivån mycket seriöst till de centrala dialogerna. Den skriftliga återkopplingen till fakulteterna kunde dock utvecklas. Bedömargruppen håller med om att den skriftliga responsen till fakulteterna från kvalitetsdialogerna kunde vara skarpare och mer konkret och kommunikationen till bland annat studenterna om vilken uppföljning som skett kunde göras tydligare.

Processerna på fakultetsnivå – kvalitetsdialoger, utbildningsdialoger eller programbokslut – är väldigt olika. Detta är en uppenbar risk när det gäller säkerställandet av att resultaten från dialogerna systematiskt tas tillvara. Bedömargruppen har, som tidigare framkommit, frågat sig, om man kan hålla ihop ett system av detta slag och till exempel jämföra fakulteternas åtgärder i ett så spretigt system och om fakulteterna kan lära av varandra, när systemens uppläggning är väldigt olika. Platsbesöket visade, som beskrivits närmare i 1.1., att uppbyggnaden av kvalitetssystemets helhet ger det den stadga som krävs för att lärosätet ska kunna säkerställa uppföljningen och kopplingen till den strategiska styrningen. Bedömargruppen fick som nämnts också flera exempel på att detta har fungerat i praktiken. De gemensamma tematiska frågorna till samtliga fakulteter genererar diskussion och åtgärder på alla nivåer. Spridningen av goda lösningar stöds också av piloten, där fakulteterna genom observatörer deltar på varandras dialoger.

Under den här punkten är också den centrala loopen viktig, det vill säga hur man främjar en utveckling av själva kvalitetssystemet på basen av de erfarenheter man hämtat in. Självvärderingen framhäver att kvalitetsprocesserna har reviderats ett antal gånger, men det blir enligt bedömargruppen inte riktigt klart hur lärosätet systematiskt följer upp kvalitetssystemet som sådant. Detta gäller framför allt den universitetsgemensamma nivån, medan ju fakulteternas systematiska kvalitetsarbete regelbundet rapporteras till den centrala nivån. De upprepade revideringarna också på universitetsgemensam nivå visar dock att lärosätet har uppmärksammat behovet att fortgående utveckla kvalitetssystemet.

1.6 Lärosätet säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet skött om att informationen som genereras av kvalitetssystemet kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt.

Information som genereras av kvalitetsarbetet finns på webbsidor både på universitets- och fakultetsnivå. Dokumentationen gällande publicering är god och relevant, och efterlevnaden framstår som adekvat. Den konkreta vägledningen för fakulteternas webbsidor när det gäller kvalitetsarbetet, Vägledning för fakulteternas webbsidor om kvalitetsarbete, säkerställer att samma typ av information är tillgänglig vid alla fakulteter på samma tid.

Webbinformationen är tillgänglig både för interna intressenter, som studenter och personal, och för externa intressenter, som potentiella blivande studenter och arbetsgivare samt andra samhälleliga aktörer som har intresse av utbildningens kvalitet.

Alla lärosätets barometrar och enkäter publiceras också på webbsidorna och en del av fakulteternas barometrar och enkäter publiceras också på deras sidor. Kommunikationen om kursvärderingar och kursutvärderingar är dock enligt självvärderingen ännu ett utvecklingsområde. Detta viktiga område diskuteras i samband med revideringen av föreskrifter hösten 2020. Bedömargruppen uppmuntrar att lärosätet för detta arbete vidare.

Det är viktigt att goda exempel inom universitetet sprids. I lärosätets policydokument anges uttryckligen att man i kvalitetsarbetet strävar efter att lära över organisationsgränser och sprida goda exempel. Detta underlättas inte mycket enbart av webbsidor. Lärosätet presenterar också i självvärderingen exempel på andra åtgärder för att uppnå detta. Dessa exempel framstår dock för bedömargruppen snarare som goda ad hoc-åtgärder än som delar av ett system. Öppnandet av kvalitetsdialogen för en deltagare från en annan fakultet är däremot en bra åtgärd i systematisk riktning.

Det är också angeläget att det finns en fastställd språkpolicy, som reglerar kommunikationen med de utländska studenterna och den utländska personalen. En sådan finns på lärosätet (LS 2011/260). Som framgår av bedömningsområde 5 finns dock kommunikationsproblem vad avser särskilt de utländska doktoranderna. Vad beträffar de utländska programstudenterna noterar bedömargruppen att det finns mycket olika uppfattningar om kommunikationens tillräcklighet. Bedömargruppen konstaterar, på grundval av diskussionerna vid platsbesöket, att det generellt sett skett en utveckling i riktning mot att allt större delar av kommunikationen sker också på engelska. Bedömargruppen betonar vikten av att detta utvecklingsarbete fortsätter, särskilt med beaktande av lärosätets strävan att fungera som ett internationellt forskningsuniversitet.