Arbetsliv och samverkan

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att kvalitetssystemet innehåller väl inarbetade rutiner och processer för att säkerställa att utbildningarna har ett arbetslivsperspektiv och utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Arbetsliv- och samverkansperspektiven presenteras väl i självvärderingen och är en integrerad del av verksamheten på olika plan. Perspektiven är integrerade i lärosätets Kvalitetssystem för utbildning samt i verksamhetsplanering och uppföljning. Kursutvärderingar och programvärderingar ska, enligt lärosätet, vara utformade så att de kan vara ett underlag för uppföljning av samverkan och arbetslivsanknytning. Sammanställningen sker i verksamhetsberättelsen, och granskning sker i utbildningsutvärderingen och genom kollegial extern granskning. Strategiska partnerskap är identifierade via intressentanalys och är upprättade mellan lärosätet och prioriterade samverkanspartner. Via studiebarometern och avgångsenkäten för doktorander samlas information in om hur studenterna och doktoranderna ser på arbetslivsanknytning av utbildningen och hur den förbereder för en framtida karriär.

Följande utvecklingsområden lyfter bedömargruppen fram:

• Eftersom arbetet med branschråd är en styrka, bör fler sådana etableras även inom program som inte är yrkesinriktade.
• Alumnenkäter genomförs av några av fakulteterna. Dock saknar lärosätet en universitetsgemensam samordnad process för det arbetet.
• Det framgår inte hur lärosätets samverkan värderas från arbetslivets sida. En sådan redogörelse skulle kunna vara ett underlag för analys och för det ständigt pågående förbättringsarbetet.

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld

Bedömningsgrunden är uppfylld. Kvalitetssystemet innehåller väl inarbetade rutiner och processer för att säkerställa att utbildningarna har ett arbetslivsperspektiv och utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Detta sker bland annat genom verksamhetsplanering och uppföljning.

Samverkan och arbetslivsanknytning är ett av de sex genomsyrande perspektiven och beaktas i de flesta av aktiviteterna i kvalitetssystemet, som kursutvärderingar, programvärderingar, studentundersökningar och fakulteternas verksamhetsberättelser. Kvalitetssystemet ställer krav på att samverkansinslag samt samhällets och arbetslivets behov och förberedelser för arbetslivet beskrivs när nya utbildningar och forskarutbildningsämne inrättas.

Enligt självvärderingen finns externa representanter i samtliga fakultetsnämnder och i ungefär hälften av programråden. Representation består i några fall av alumner, men företrädesvis av personer från branscher som är relaterade till de olika utbildningarna.

Självvärderingen ger många goda exempel på stödstrukturer som utvecklar samverkan och arbetslivsanknytning, vilket också bekräftas vid platsbesöken. Förändringar av kurser och program har initierats dels efter samverkan med branschråd, dels från branschrepresentanter i lärosätets olika programråd. Vid platsbesöken framkom till exempel att man med hjälp av kommunen har byggt upp en fiktiv kommun där studenter genom rollspel och med handledning från kommunanställda får öva på olika situationer man kommer att möta i arbetslivet. Lärosätet samverkar även med olika företag i regionen, där studenterna får sommarjobb, genomför projektarbeten och skriver examensarbeten. Bedömargruppen anser dock att lärosätet bör utveckla former för samverkan med arbetslivet även när det gäller de icke direkt yrkesförberedande utbildningarna genom att på olika sätt etablera samarbeten. Exempel på sådan samverkan finns men bör utökas.

Den uppföljning som, enligt självvärderingen, görs av omfattning och inriktning på samverkansinslag i lärosätets utbildningar ger ett bra underlag för utvecklingsarbete på både central och på en mera utbildningsnära nivå. För att stödja samverkan mellan utbildning och externa parter arrangeras regelbundet olika aktiviteter och mötesplatser skapas. Exempel på detta är fakultetsanpassade workshoppar som genomförts, och som totalt omfattade cirka 25 utbildningsprogram.

Det framkommer vid platsbesöken att dialogerna har bidragit till att den generella kunskapsnivån för samverkansmöjligheter i utbildningen har ökat hos de programansvariga. Kontakter med arbetslivet finns i stor utsträckning på program i form av gästföreläsare, kliniska adjunkter och handledare för verksamhetsförlagda utbildningar. Ytterligare exempel är projektet Drivhuset som har som mål att inspirera och informera studenter om innovationsstödsystemets erbjudanden samt bidra till att fler studenter väljer att testa och utveckla sina egna affärsidéer. I detta sammanhang nämns också forskarutbildningskurser som växt fram, som strategisk karriärplanering och entreprenörskap. Olika mötesplatser, exempelvis arbetsmarknadsdagar, skapar kontaktytor som kan vara gynnsamma för utvecklingen av studenternas och doktorandernas beredskap för det kommande arbetslivet.

Bedömargruppen anser att lärosätet systematiskt följer upp omfattningen och inriktningen på samverkansinslagen i utbildningsprogrammen, vilket enligt självvärderingen sker vartannat år genom en enkät och vartannat år genom institutionsbesök och dialoger med programansvariga. Resultatet presenteras i Utbildningsstrategiska rådet, där underlaget används för kunskapsspridning, planering och prioritering av samverkansinslag som stärker programmets utveckling, studenternas lärande och utbildningens användbarhet i arbetslivet.

Genom studiebarometern och avgångsenkäten för doktorander samlas information in om hur studenterna upplever arbetslivsanknytningen i utbildningen och hur den förbereder för en framtida karriär. Även kursutvärderingar och programvärderingar ska ta upp den frågan, enligt lärosätet. Men i och med att det är ett ansvar på utbildningsnivå, varierar det här inslaget inom lärosätet.

Studentkårerna anger i studentinlagan att lärosätet aktivt arbetar med att inkludera arbetsliv och samverkan med övriga samhället, vilket också verifierades vid platsbesöken. När en ny utbildning utformas ska en omvärlds- och arbetslivsanalys göras, vilket ger en bra bild av vad utbildningen kan ge för kunskaper inför ett framtida yrkesliv. De flesta program har inslag av praktik, VFU, cooperative education eller samarbete med företag och organisationer i regionen.

Det finns ingen gemensam alumnenkät, men olika alumnundersökningar genomförs av vissa fakulteter och program. Etablerade alumnundersökningar finns på juristprogrammet, lärarhögskolan och medicinska fakulteten. Lärosätet anger själva att detta är ett utvecklingsområde, vilket även är bedömargruppens värdering eftersom det kan ge underlag för utveckling och förbättring.