Arbetsliv och samverkan

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet har rutiner som säkerställer att studenter och doktorander utvecklar beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Lärosätet har både en mycket bra strategi och praktiskt arbete med samverkan och arbetsliv samt dess anknytning till utbildningen. Samverkansperspektivet finns i både styrdokument och kvalitetssystem. Utveckling, uppföljning och utvärdering av samverkan finns tydligt med som parameter i kvalitetssäkringssystemet och följs upp inom ramen för verksamhetsplaneringen. Det lärosätet kan förbättra är att dokumentera, tydliggöra och synliggöra de olika samverkansprocesserna, så att de tydligare knyter an till kvalitetssystemet.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

· Lärosätet har en väl fungerande samverkan med sina samverkansparter.

· Lärosätet arbetar aktivt på att ytterligare fördjupa och förbättra samverkan med sina samverkansparter.

· Samverkansparterna menar att utbildningarna har hög samhällsrelevans.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

· Samverkan fungerar väl, men lärosätet behöver utveckla och tydliggöra en process och systematik för samverkan som på ett tydligt sätt knyter an till kvalitetssystemet.

· Alumnverksamheten bör i enlighet med lärosätets analys utvecklas och systematiseras för att möjliggöra bidrag till att förbättra utbildningarna och kvalitetsarbetet i stort.

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld

Lärosätet har både en mycket bra strategi och praktiskt arbete med samverkan och arbetsliv samt dess anknytning till utbildningen, vilket framkommer i lärosätets underlag och från lärosätets externa parter. Däremot har lärosätet ett behov av att systematisera kvalitetssäkringssystemet bättre, framför allt hur samverkan sker i praktiken, för att säkerställa att de synpunkter som lämnas in och de åtgärder som genomförs kommuniceras med externa intressenter.

Lärosätet lyfter tydligt fram samverkansperspektivet i sin vision, verksamhetsidé, mål och kärnvärden. I sin självvärdering skriver lärosätet att samverkan är en integrerad del av utbildning och forskning. Samverkansperspektivet finns också i styrdokument och kvalitetssystem. Dessutom har lärosätet en särskild samverkansstrategi upprättad 2020, där lärosätet har ett specifikt fokus på att utbildningarna ska arbeta för återkommande och systematiserade samverkansmoment i utbildningarna.

Utveckling, uppföljning och utvärdering av samverkan finns tydligt med som parameter i kvalitetssäkringssystemet och följs upp inom ramen för verksamhetsplaneringen. Genom kollegial granskning granskas utbildningsprogram med avseende på kvalitetsaspekten Tillämpbarhet och anställningsbarhet genom ett antal olika parametrar. Vid inrättande av ny kurs eller nytt forskarutbildningsämne ska uppgifter om kursens eller ämnets betydelse för samhället och näringslivet tas upp, vilket är mycket positivt. Även i den tematiska kvalitetsutvecklingen står samverkan i centrum när temat är samhällsavtryck och användbarhet. I självvärderingen anges att inom ramen för det tematiska kvalitetsutvärderingsarbetet "planeras aktiviteter och mål för utveckling av utbildningarnas arbetslivsanknytning" och att detta ska ske på akademinivå. Bedömargruppen ser en viss risk för att det kan bli rörigt när dessa aspekter ska vara med i både kollegial granskning och tematisk kvalitetsutveckling.

Vid platsbesök framkommer att lärosätets ledning anser att lärosätet karakteriseras utifrån hög samhällsrelevans, eftersom de utbildar utifrån det nära samhällets behov. Aspekter på arbetsliv och samverkan kommer in när ledningen gör bedömningar om deras utbildningar är relevanta. Lärosätet har många yrkesutbildningar med verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Dessutom arbetar lärosätet enligt självvärderingen med CO OP-utbildningar, "knowledge transfer partnership" och med några olika så kallade företagsforskarskolor, något som även kom fram vid platsbesök. Detta anser bedömargruppen visar på ett bra helhetstänk om arbetsliv och samverkan.

Lärosätet nämner i självvärderingen utbildningsråden för utbildningsprogrammen som de organ där återkoppling från både studenterna och arbetslivet ges, men nämner inte på vilket sätt de externa parterna är involverade. Bedömargruppen har, vare sig i skrivet underlag eller vid platsbesök, fått information om hur externa samverkansparter får återrapportering om eventuella förändringar som gjorts utifrån dialogerna i utbildningsråden. Dessutom råder ingen kvalitetssäkrad rutin för utbildningsrådens möten som säkerställer en strukturerar dialog.

I både självvärderingen och vid platsbesöket framkommer att lärosätet lägger stort fokus på att ge studenterna möjlighet att skapa kontakter och arbetslivserfarenhet med det omgivande samhället. Bland annat arrangerar lärosätet arbetsmarknadsdagar, samverkansdagar och samhällsplanerardagen, vilket bedömarna vid platsbesöken upplevde var mycket positivt. Dessutom arbetar lärosätet med förberedelser för ett föränderligt arbetsliv genom att studenterna i alla utbildningsprogram genomför projekt ute i samhället eller i näringslivet.

Vid platsbesök framkom att de externa parterna känner till lärosätets kvalitetssäkringsarbete i de delar som är intressant för deras respektive verksamheter. De externa parterna menar att en strategi för utbildning och samverkan finns och parterna upplever att de är delaktiga i dess utveckling. Det gäller både utbildning, forskarutbildning och doktorandarbeten samt dialog om angelägna forskningsområden. Parterna ger flera exempel på konkret medverkan som har bidragit till nya eller förändrade utbildningar. Det sker både genom partneravtalsmöten och via utbildningsråden. De med partneravtal får även utvärderingar från akademierna. Dessutom har några av de större parterna arbetat fram gemensamma strategier, till exempel specialiseringsstrategin (regionen). Vissa externa parter har upprättade partnerskapsavtal med lärosätet. Parterna har kontinuerliga och regelbundna möten med ledningen om vad som är viktigt för lärosätet. Årliga uppföljningsmöten finns. De externa parterna upplever att deras inspel tas om hand. Det finns även gemensamma kampanjer tillsammans med lärosätet för att locka studenter till relevanta utbildningar.

Vid platsbesöket gavs en rad konkreta exempel så samverkan mellan lärosätet och de externa parterna. Lantmäterimyndigheten deltog till exempel i ansökan om införandet av lantmäteriutbildningen och Gävle energi deltog i dialog om behovet av energiingenjörer och deras kompetenser. Ett annat exempel handlar om när lärosätet funderade på att dra ner antalet utbildningsplatser för fastighetsmäklarbranschen och fick en snabb reaktion från Fastighetsmäklarförbundet, varpå lärosätet drog tillbaka sitt beslut. Regionen har ett strategiskt samarbete via avtal fram till 2060 och har tillsammans med lärosätet identifierat behov av specialistsjuksköterskor och vid behov ändrat inriktningen på den utbildningen Dessutom har lärosätet inrättat gemensamma doktorander inom vårdyrken (bristyrken). De externa parter som har VFU-utbildningar inom sin verksamhet har en särskild dialog om dem och får information vid uppföljning av utbildningarna. Sammantaget menar de externa parterna att det goda samverkansklimatet borgar för hög anställningsbarhet för lärosätets studenter.

Slutligen anser lärosätet själv att alumnverksamheten bör utvecklas. I dag finns inget systematiskt arbete med att involvera alumnerna i lärosätets utbildningar. Alltså är detta ett utvecklingsområde för lärosätet, vilket även bedömargruppen instämmer i.

Sammantaget har lärosätet ett bra strategiskt och praktiskt arbete om samverkan och arbetsliv samt dess anknytning till utbildningen. Men lärosätet har ett behov av att systematisera kvalitetssäkringssystemet bättre när det gäller hur samverkan sker i praktiken, för att säkerställa att de synpunkter som lämnas in och de åtgärder som genomförs kommuniceras med externa intressenter.