Förutsättningar

Tillfredsställande

Lärosätet har väl dokumenterade regler och rutiner för rekrytering av undervisande personal. Akademierna upprättar varje år kompetensförsörjningsplaner för det kommande året, som del av sin verksamhetsplanering, som ligger till grund för rekryteringsplanering på kort sikt.

Lärosätets arbete med kontinuerlig kompetensutveckling stöds av individuella utvecklingsplaner som baseras på utvecklingssamtal, och majoriteten av lärarna har enligt arbetstidsavtal avsatt tid för kompetensutveckling. Lärosätet erbjuder en främjande miljö för pedagogiskt utvecklingsarbete, där lärarna får adekvata möjligheter till högskolepedagogisk kompetensutveckling. En styrka är att det finns meriteringsmöjligheter baserade på pedagogisk kompetens (meriterad och excellent lärare).

Genom sitt arbete med att skapa kompletta akademiska miljöer arbetar lärosätet långsiktigt för att ge all akademisk personal möjlighet till vetenskaplig kompetensutveckling, även om detta i realiteten kan vara svårt att uppnå inom alla områden.

Lärosätet gör från och med 2021 årliga kollegiala utbildningsgranskningar. Dessa identifierar behov av kompetens och utveckling i lärarlag och andra grupperingar. För att de ska resultera i faktiska åtgärder behöver arbetet med kompetensförsörjningsplaner utvecklas och bli mer långsiktigt. De kollegiala granskningarna kan även ge tillfälle till ämnesmässig utveckling, när självvärderingar ska tas fram i lärargrupper kopplade till ett program eller ämne. Ett utvecklingsområde för att de kollegiala granskningarna ska få den effekten är att utveckla stödet för att ta fram nödvändiga faktaunderlag till arbetsgrupperna.

Lärosätet har tillfredsställande resurser för undervisningen i form av infrastruktur, studentstöd och läranderesurser, men processerna för att ge underlag för bedömning av behoven är ännu inte fullt utvecklade. Uppföljning och långsiktig planering av infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ett område som bedömargruppen anser måste utvecklas, speciellt med fokus på olika studentgrupper, som internationella studenter och doktorander. Motsvarande gäller stödet till lärarna, där det också bör finnas en tydlig process för uppföljning och planering.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

· Lärosätet har arbetstidsavtal för lärare med tid för kompetensutveckling.

· Det finns möjligheter för lärare att meritera sig på pedagogiska grunder som meriterad eller excellent lärare.

· Lärosätet har infört seminarieserien "Alltid på en tisdag", vilket är ett exempel på att återkoppling om att stödjande åtgärder inte nått alla studentgrupper har lett till utveckling.

· Lärosätets doktorander har rätt till två timmars handledning per vecka, vilket följs upp i det årliga uppföljningssamtalet.

· Det finns välfungerande processer för att identifiera eventuella problem och stötta doktoranderna på individnivå.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

· Lärosätet bör göra en uppföljning av om kravet på högskolepedagogisk utbildning uppfylls två år efter anställning för ny lärarpersonal.

· Lärosätet bör göra en regelbunden uppföljning av den befintliga lärarpersonalens högskolepedagogiska utbildning.

· Lärosätet bör göra en central meritvärdering vid anställning av adjunkter.

· Lärosätet bör upprätta mer långsiktiga kompetensförsörjningsplaner, med prioriteringar bland annat utifrån resultaten från de kollegiala granskningarna.

· Lärosätet bör förtydliga lärarnas och administrationens generella roller och arbetsuppgifter, särskilt när det gäller framtagande av de faktaunderlag som behövs vid kollegial granskning.

· Lärosätet bör göra en transparent process för regelbunden uppföljning av om infrastruktur och studentstöd är ändamålsenligt för alla studenter – även internationella studenter och doktorander. Detta bör resultera i handlingsplaner.

· Lärosätet bör inrätta systematiska processer för uppföljning av hur de delar som utförs av enheten för verksamhets- och ledningsstöd (EVL) ingår i de beskrivna kvalitetssäkringsprocesserna.

· Lärosätet bör komplettera de välfungerande uppföljningsprocesserna på individnivå för doktoranderna med lika systematiska processer på lärosätesnivå.

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

Lärosätet säkerställer den undervisande personalens kompetens genom tydliga processer vid anställning inklusive krav på pedagogisk kompetens, samt goda möjligheter till vidare pedagogisk kompetensutveckling. Anställningskraven bör dock följas upp systematiskt, vilket är ett utvecklingsområde. Långsiktigare kompetensförsörjningsplaner är ett ytterligare utvecklingsområde som kan göra att de behov som identifieras i de kollegiala granskningarna bättre kan tas om hand.

Av självvärderingen framgår att lärosätet har väl dokumenterade regler och rutiner för rekrytering av undervisande personal. Vid anställning fastställer lärosätets anställningsnämnd att den sökande har nödvändig kompetens för den sökta tjänsten. Nämnden har också ett docentutskott och ett pedagogiskt meriteringsutskott. Utskottens uppgift är att bereda ärenden och handlägga sakkunnigutlåtanden när en lärare ansöker om att bli prövad som docent och när en lärare ansöker om att bli prövad som pedagogiskt meriterad eller excellent lärare. Vid intervjuer verifierades att anställningsnämnden inte är inblandad när universitetsadjunkter anställs, utan då hanteras hela anställningsprocessen vid respektive akademi. Bedömargruppen anser att det vore önskvärt att även anställning av universitetsadjunkter hanteras via anställningsnämnden, eller på något annat gemensamt sätt, eftersom adjunkter är den största lärargruppen vid lärosätet.

Lärosätet anger i självvärderingen att meriteringssystemen är ett viktigt instrument för att se till att den undervisande personalen uppfyller utbildningens behov. Bedömargruppen ser det som positivt att lärosätet även har en process som tar tillvara dem som vill utveckla sitt pedagogiska kunnande. Det finns ett krav vid en läraranställning att den som anställs skall ha 10 veckors högskolepedagogisk utbildning. Dock kan man ändå få en tjänst under förutsättning att läraren under en två-årsperiod uppfyller kraven. Det är inte tydligt för bedömargruppen om två-årskravet följs upp systematiskt. Av fördjupningsmaterial framgår också att kravet på högskolepedagogisk utbildning, bara gäller nyanställd personal, varför det kan dröja tills alla lärare har högskolepedagogisk utbildning.

Av självvärderingen och fördjupningsmaterialet framgår att lärosätets enheter upprättar en årlig kompetensförsörjningsplan, samt att man i de kollegiala granskningarna kan identifiera behov av kompetensutveckling eller nya tjänster. Dock har bedömargruppen inte kunnat se hur de inkomna förslagen på programnivå aggregeras och hur lärosätet prioriterar mellan de förslag som kommer fram vid kollegial granskning, eftersom systemet med kollegial granskning är nytt och den första ordinarie omgången pågår under 2021. Vid platsbesöken framkom att en av akademierna arbetar med treåriga kompetensförsörjningsplaner, vilket bedömargruppen anser är ett gott exempel.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

De flesta lärare har mycket goda möjligheter till pedagogisk och ämnesmässig kompetensutveckling genom arbetstidsavtal. Ett utvecklingsområde är tydlighet i stödet till lärarna generellt och särskilt till arbetsgrupperna inom de kollegiala granskningarna, så att de kan möjliggöra mer reflektion och lärande för deltagarna.

Enligt självvärderingen erbjuder lärosätet ett stort antal pedagogiska kurser för sina lärare. I arbetstidsavtalet har adjunkter och lektorer 10 procent respektive 20 procent kompetensutvecklingstid i tjänsten. I samband med medarbetarsamtalen planerar avdelningschefen och medarbetarna vilka strategiska överväganden som ska ligga till grund för hur den enskilda medarbetarens kompetensutvecklingsutrymme ska användas. Den plan som görs upp följs upp vid nästkommande medarbetarsamtal. Detta förfarande bekräftades vid intervjuerna.

Lärosätet arbetar enligt utbildnings- och forskningsstrategin aktivt med att säkerställa att alla utbildningar har en så kallad komplett akademisk miljö runt sig. Detta har varit ett prioriterat område i de senaste årens verksamhetsplaner. Sådana miljöer möjliggör ämnesmässig utveckling för lärare, speciellt för lärare som inte har en forskarexamen. Dessutom framhåller lärosätet att de kollegiala granskningarna, när ett utbildningsprogram eller ett forskarutbildningsämne granskas, ger tillfälle till ämnesmässig utveckling för lärare som ingår i de arbetsgrupper som utarbetar självvärderingarna som är underlag för granskningarna.

Vid intervjuerna framkom att arbetet i arbetsgrupperna upplevdes som huvudsakligen faktainriktat; mer tid för reflektion skulle ge mer utveckling och individuellt lärande, även ämnesmässigt. Bedömargruppen anser att en sådan förändring är ett viktigt utvecklingsområde.

Det framgår också i självvärderingen att stödfunktionen inom lärosätet är centraliserad, vilket ibland innebär utmaningar för lärarna att få sådant stöd som de efterfrågar. Enligt självvärderingen är lärosätet i behov av en översyn av rolltydlighet när det gäller vilka administrativa uppgifter som ska utföras av lärare och vilka som ska utföras av administrativ personal. Bedömargruppen anser att en sådan utveckling är positiv och vill understryka detta behov i relation till de kollegiala granskningarna, så att inte faktasammanställning helt dominerar arbetsgruppernas arbete. Vid intervjuerna framgick att många underlag tas fram av biblioteket och andra avdelningar inom enheten för verksamhets- och ledningsstöd, men att det ännu inte finns någon automatik i att och hur detta sker. Bedömargruppen ser stödet som ett prioriterat utvecklingsområde.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Inte uppfylld

Lärosätet har ett utbud av olika läranderesurser som verkar relevant, men eftersom det är oklart hur behovsinformationen efter insamling systematiskt dokumenteras och analyseras och hur planerade åtgärder följs upp är slutsatsen att lärosätet i dagsläget inte säkerställer att läranderesurserna är ändamålsenliga.

Av självvärderingen framgår att lärosätet tillgängliggör olika slags läranderesurser i form av introduktionsprogram, skrivarverkstad, studieteknikstöd etc. Vid intervjuerna framkom att information om dessa resurser, och annat matnyttigt för studenterna, samlats i den virtuella lunchseminarieserien "Alltid på en tisdag" som är tillgänglig för alla studenter, även de som studerar på distans, vilket bedömargruppen anser är ett gott exempel.

I självvärderingen framgår att de delar som rör infrastruktur, studentstöd och läranderesurser huvudsakligen utförs av avdelningarna inom enheten för verksamhets- och ledningsstöd. De delarna planeras och kvalitetssäkras genom lärosätets verksamhetsplanerings- och budgetprocess. I självvärderingen betonar lärosätet att genom den planeringsprocessen ingår infrastruktur, studentstöd och läranderesurser i kvalitetssystemet. Vid intervjuerna framkom dock att systematik i uppföljning och analyser av ändamålsenlighet och effektivitet i verksamheten inom enheten för verksamhets- och ledningsstöd ännu inte är utvecklade, utan är ett utvecklingsområde. Bedömargruppen delar den uppfattningen.

Lärosätet har en viss andel internationella studenter och doktorander, och det framgår inte av underlagen hur lärosätet på en övergripande nivå ger dem lika goda förutsättningar som övriga. Vid platsbesöken framkom till exempel att det finns vissa brister i vilket material som finns tillgängligt på engelska för båda dessa studentgrupper. Dessutom framkom i fördjupningsmaterialet att det finns ett behov av ökad information till internationella doktorander om sådant som rör deras speciella situation i Sverige. Bedömargruppen ser detta som ett viktigt utvecklingsområde.

Som en kanal för att få in studenternas synpunkter på behov av infrastruktur och studentstöd pekar lärosätet i självvärderingen på den studentenkät, med fokus på arbetsmiljöfrågor, som genomförs vartannat år. Av fördjupningsmaterialet framgår att resultaten från enkäten sammanställs med fokus på arbetsmiljö- och likabehandlingsfrågor, samt att svarsfrekvensen är något över tio procent, vilket bedömargruppen anser vara lågt. Studentenkäten har alltså efter hand utökats med frågor som också anknyter till studiemiljö i en bredare mening. Enligt självvärderingen ligger enkätresultaten till grund för handlingsplaner på alla nivåer om lärandemiljöer etc. För bedömargruppen är det dock oklart om nedbrytning av resultaten sker under akademinivå (till exempel till programnivå) och därmed om enkätresultaten kan användas för att få kunskap om enskilda gruppers stödbehov och behov i lärandemiljön uppfyllts. Vid intervjuerna framhölls att studentenkäten inte ingår i kvalitetssystemet, eftersom den ingår i ett annat ledningssystem. Bedömargruppen anser att den låga svarsfrekvensen och otydligheten i studentenkäten är en allvarlig brist. Att öka svarsfrekvensen och tydliggöra arbetet med handlingsplaner och uppföljningen av dem utifrån studentenkätens resultat är därför ett viktigt utvecklingsområde.

I självvärderingen framgår också att en doktorandenkät görs varje år, men det framgår inte heller tydligt hur resultaten av enkäten tas om hand och hur resultaten leder till handlingsplaner som också inbegriper det centrala stödet för doktorander.

Lärosätet har ett avvikelsehanteringssystem för rapportering av kvalitetsavvikelser enligt självvärderingen. Detta system är dock ännu inte känt av studenterna, eftersom det inte varit tillgängligt för dem sedan tidigare, utan bara för de anställda. Vid intervjuerna framgick att informationsinsatser genomförs för att öka kännedomen, vilket bedömargruppen ser som positivt. Men användandet har trots detta ännu inte kommit i gång i någon större grad, vilket framkom vid platsbesök.

Bedömargruppen menar att de olika läranderesurserna som erbjuds förefaller relevanta, men noterar att det från underlagen inte tydligt framgår hur behovsinformationen efter insamling systematiskt dokumenteras och analyseras eller hur åtgärder följs upp. Därför är slutsatsen att lärosätet inte säkerställer att läranderesurserna är ändamålsenliga.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Lärosätet har ett relevant utbud av stöd och resurser för studenter generellt, och det finns goda exempel på programnivå av att utveckla programprogression för att stötta studenternas förutsättningar att fullfölja utbildningen. Doktoranderna får ett gott stöd på individnivå, bland annat genom att den fastställda handledningstiden följs upp varje år. Ett utvecklingsområde är att koppla det som framkommer på individnivå till eventuella förändringar på lärosätesnivå och att involvera EVL i den processen.

Av självvärderingen framgår att det stöd och de resurser som lärosätet erbjuder är desamma som avses när det gäller studenter på grundnivå och avancerad nivå, när det gäller att säkerställa att studenterna får goda förutsättningar att fullfölja studierna. Av fördjupningsmaterial och vid intervjuer framgår att på program- och kursnivå, särskilt i samband med kollegial granskning, men även annars, granskar programledare och examinatorer genomströmningsdata och avhoppsdata för att förstå och undanröja de hinder som kan finnas för studenter att fullfölja sina studier. Ett gott exempel på sådant arbete är det systematiska arbetet med progressionen i och stödet för det akademiska skrivandet på kandidatprogrammet i rättsvetenskap.

När det gäller doktorander, framgår det vidare i självvärderingen att de har rätt till två timmars handledning per vecka. Varje doktorand stödjs också genom en årlig revidering av den individuella studieplanen och ett årligt strukturerat handledarsamtal med huvudhandledaren enligt en fastställd mall. Detta bekräftades också vid intervjuerna. Också två samtal med studierektorn ingår i den ordinarie processen. Bedömargruppens bild är att det på individnivå finns strukturer på plats för att följa doktorandens utveckling och gripa in med extra stöd, när det behövs på individuell nivå. På lärosätet finns ett antal doktorander som bedriver sina forskarstudier inskrivna vid andra lärosäten. Vid platsbesöken bekräftades att doktoranderna också har goda förutsättningar för att genomföra utbildningen som planerat. Dock är det oklart för bedömargruppen hur lärosätet på högre nivå i organisationen tar reda på om det som framkommer på individnivå skulle föranleda några förändringar av doktorandutbildningen och doktorandernas förutsättningar att genomföra utbildningen.