Jämställdhet

Inte tillfredsställande

Bedömargruppen har identifierat flera goda exempel på ett välintegrerat jämställdhetsarbete vid lärosätet. Lärosätet har en hög ambitionsnivå och förefaller vilja arbeta för att höja kunskapsnivån om jämställdhet och genus bland sina medarbetare. Bedömargruppen har dock även konstaterat att det saknas systematik och att det inte finns en färdig struktur för jämställdhetsarbetet. Lärosätet har inte lyckats visa att dess systematiska kvalitetsarbete säkerställer att jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll i tillräcklig utsträckning för att bedömningsområdet ska kunna anses vara tillfredsställande. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utarbeta en sådan tydlig process i kvalitetssystemet och ser en utvecklingspotential när det gäller alternativa vägar för att utvärdera i vilken utsträckning som jämställdhet i utbildningarna beaktas.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

· Lärosätet ser till att alla chefer och specialistfunktioner, som jurister, styrekonomer och nämndsordförande genomgår en obligatorisk kurs i genus och jämställdhet i organisationer som motsvarar fyra högskolepoäng.

· Lärosätet har i de högskolepedagogiska kurserna, vilka är obligatoriska för alla nyanställda lärare, infört moment om normmedveten pedagogik, studentbemötande och tillgänglighetsfrågor med diskrimineringslagstiftningen som grund.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

· Lärosätet behöver utveckla en tydlig process för uppföljning av jämställdhet i utbildningarna som är knuten till kvalitetssystemet.

· Lärosätet bör integrera den medarbetar- och studentenkät om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som genomförs vartannat år i lärosätets kvalitetssystem.

· Lärosätet bör skapa ett system för lärande och erfarenhetsbyte om olika förbättringsinsatser på de olika akademierna, med tanke på att den mycket ojämna könsfördelningen bland studenter på enskilda utbildningar framhålls i självvärderingen som ett utvecklingsområde.

4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Inte uppfylld

Utifrån de olika underlagen konstaterar bedömargruppen att lärosätet saknar ett regelbundet och strukturerat arbete med att se över kursers och programs innehåll ur ett jämställdhetsperspektiv.

I självvärderingen skriver lärosätet att kvalitetsaspekten Jämställdhet, jämlikhet och brett deltagande är ett av temana vid tematisk kvalitetsutveckling och att den kvalitetsaspekten därmed får fullt fokus på alla lärosätets verksamheter vart femte år. Där framgår också att det främjande och förebyggande arbetet för lika villkor inom lärosätet är systematiskt och integrerat i den ordinarie styr- och ledningsprocessen, vilket innebär att arbetet med lika villkor följer en given struktur. Lärosätet ger exempel på hur granskningen av de tematiska områdena kan genomföras och vad verksamheterna kan titta närmare på i dokumentet Rutin för kvalitetsutveckling genom tematisk granskning. Av underlagen framgår dock inte någon färdig struktur för hur arbetet ska genomföras eller vad det konkret ska innehålla. Proceduren för hur resultaten ska tas om hand framstår även som något bristfällig och någon utvecklad plan för avrapportering verkar inte finnas. Enligt bedömargruppen blir det därför svårt att jämföra den kvalitetsaspekten likvärdigt över lärosätets olika verksamheter, och därmed försämras också möjligheterna att lära av varandra.

Det tematiska kvalitetsutvecklingsarbetet beskrivs i självvärderingen och ovan nämnda dokument som att lärosätet där kan göra genomlysningar och utvecklingsinsatser med avseende på jämställdhet i utbildningarnas innehåll, vid de tillfällen då Jämställdhet, jämlikhet och brett deltagande har valts som tema. Bedömargruppen anser dock att upplägget för den tematiska kvalitetsutvecklingen inte i tillräcklig utsträckning garanterar att det sker ett systematiskt arbete med just detta. Om lärosätet inte skulle välja ett sådant fokus när Jämställdhet, jämlikhet och brett deltagande är årets tema, skulle det kunna gå tio år mellan de tillfällen när jämställdhet i utbildningarnas innehåll behandlas.

Merparten av texten i självvärderingen fokuserar på andra aspekter av arbetet med jämställdhet än innehållet i utbildningarna. Bedömningen är därför att det inte i tillräcklig utsträckning sker ett systematiskt säkerställande av att jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Det finns dock ett antal goda exempel och vid platsbesöken framkom att jämställdhet är en tydlig och naturlig del i exempelvis lärarutbildningen och i ämnena socialt arbete och religion, medan det i princip saknas helt i andra utbildningar.

Lärosätet har arbetat med jämställdhetsintegrering och anger i självvärderingen att behovsanalyser i lärosätets olika verksamheter är viktiga för jämställdhetsarbetet samt ingår i verksamhetsplaneringen och riskbedömningar. Jämställdhetsintegreringen följs upp varje år i samband med årsredovisningen och övrig verksamhetsuppföljning. Av de verksamhetsplaner som har ingått i underlaget framgår att så sker, men bedömargruppen har svårt att se någon tydlig systematik i arbetet. Det har heller inte i det skriftliga underlaget eller vid platsbesöken framkommit att det finns en regelbunden och strukturerad uppföljning av utbildningarnas innehåll när det gäller jämställdhet.

I självvärderingen beskriver lärosätet arbetet med jämställdhet i studenternas och doktorandernas arbetsmiljö. En medarbetarenkät och en studentenkät om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön genomförs vartannat år. Resultaten från dessa enkäter analyseras i arbetsmiljögrupper och åtgärder integreras i arbetsmiljöplanen. Bedömargruppen ser här en tydlig kvalitetssäkringscykel, men den ingår inte i lärosätets kvalitetssystem. Här finns ett utvecklingsområde.

Lärosätet skriver i självvärderingen att det sker ett strategiskt arbete för inkludering, jämställdhet och tillgänglighet och att detta har som övergripande mål att alla som studerar eller arbetar på lärosätet ska ha lika villkor och möjligheter. Det framgår i självvärderingen att detta arbete tydligt återspeglas i utbildnings- och forskningsstrategin, i arbetsmiljömål och i verksamhetsplaner. Som exempel ges att alla chefer och specialistfunktioner, som jurister, styrekonomer och nämndsordförande, genomgår en obligatorisk kurs i genus och jämställdhet i organisationer som motsvarar fyra högskolepoäng. Detta är enligt bedömargruppen positivt. Det är också lovvärt att det i de högskolepedagogiska kurserna –som är obligatoriska för alla nyanställda lärare – ingår moment om normmedveten pedagogik, studentbemötande och tillgänglighetsfrågor med diskrimineringslagstiftningen som grund.

Vid lärosätet finns det en samordnare för lika villkor som delar sin tjänst mellan HR-avdelningen och avdelningen för utbildningsstöd. Samordnaren arbetar nära studenterna, vilket upplevs som positivt.

I underlagen framgår att bara 30 procent av professorerna är kvinnor. Det framgår dock inte om lärosätet arbetar på ett systematiskt sätt för att öka antalet kvinnliga professorer. Vid platsbesöken framkom att akademierna på olika sätt arbetar med den frågan, bland annat genom gästprofessurer, samt att jämställdhet regelbundet diskuteras utifrån antal manliga och kvinnliga lärare och studenter.

Lärosätet arbetar förtjänstfullt på olika sätt för att säkerställa jämställdheten, men arbetet är inte heltäckande. Ett utvecklingsområde som lärosätet lyfter fram i självvärderingen är den mycket ojämna könsfördelningen bland studenter på enskilda utbildningar. Bedömargruppen är enig med lärosätet om detta.

En viktig del av ett lärosätes jämställdhetsarbete är att se till att utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande är kvalitetssäkrade. Utifrån de skriftliga underlagen och platsbesöken konstaterar bedömargruppen dock att lärosätet saknar ett kontinuerligt arbete med att se över kursers och programs innehåll ur ett jämställdhetsperspektiv. I några utbildningar ingår frågor om jämställdhet som en naturlig del eftersom sådana frågor ligger inom ramen för själva ämnesområdet, medan det i andra utbildningar saknas helt. Det framkom även vid platsbesöken att det inte i alla utbildningar görs någon regelbunden genomgång av kursinnehållet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det är därför bedömningsgruppens starka rekommendation att lärosätet skapar en tydlig process och struktur för detta, samt att den på ett tydligt sätt knyts till lärosätets årliga kvalitetssystem. Lärosätet skulle också kunna förfina sin uppföljning inom den tematiska kvalitetsutvecklingen, så att det utbildningsspecifika får större genomslag och så att resultaten från denna tas om hand på ett mer fullödigt sätt i kvalitetssystemet än vad som enligt underlaget verkar vara fallet.