Bedömargruppens uppdrag

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har gett oss i uppdrag att granska kvalitetssäkringsarbetet vid Högskolan i Gävle. I detta yttrande framgår våra bedömningar med vidhängande motiveringar och ett förslag till samlat omdöme.

Härmed överlämnar vi vårt yttrande till UKÄ.

Bedömargruppens sammansättning

I bedömargruppen har följande ledamöter ingått:

• Professor Leif Kari, Kungl. Tekniska högskolan (ordförande, sakkunnig)
• Universitetslektor Lena Peterson, Chalmers tekniska högskola (sakkunnig)
• Kvalitetschef Trine Fuglsang, Københavns Professionshøjskole (sakkunnig)
• Martin Häggkvist, Uppsala universitet (studentrepresentant)
• Forskningschef Hannie Lundgren, Region Skåne (arbetslivsföreträdare).

Bedömargruppens arbete

Granskningen har utgått ifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) samt i Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG 2015). Se vidare Vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete (UKÄ 2018). Underlag för bedömningen har utgjorts av lärosätets självvärdering, studentinlaga samt dokumentation kopplat till de fördjupningsspår som bedömargruppen har granskat vid det andra platsbesöket. Intervjuer har genomförts i samband med två platsbesök, med representanter för lärosätet och för studenter och doktorander samt med arbetslivsföreträdare som lärosätet samarbetar med. Scheman för platsbesöken återfinns i bilaga 1 och 2.

Bedömningsprocessen

På grundval av underlagen har vi granskat lärosätets kvalitetssäkringsarbete och gjort en bedömning utifrån nedanstående bedömningsområden.

Bedömningsområden:

• styrning och organisation
• förutsättningar
• utformning, genomförande och resultat
• jämställdhet
• student och doktorandperspektivet
• arbetsliv och samverkan.

UKÄ har delgivit lärosätet vårt preliminära yttrande för att ge möjlighet att korrigera eventuella sakfel. Delningstiden var tre veckor. Vi har tagit del av lärosätets svar (se bilaga 4) och i de fall där vi gjort bedömningen att det har varit befogat har yttrandet korrigerats.

För bedömargruppen

Leif Kari

Ordförande

Bedömargruppens bedömning

Högskolan i Gävle

Lärosäte

Högskolan i Gävle ID-nr

A-2019-09-4767Bedömningsområde: Styrning och organisation

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Kvalitetssystemet har endast varit i full drift sedan 2020 och det är därför svårt för bedömargruppen att hitta belägg för att kvalitetssystemet är välfungerande och effektivt, samt att utbildningarna utvecklas systematiskt utifrån den information som genereras inom kvalitetssystemet. Formen av det nuvarande kvalitetssystemet utvecklades som ett resultat av pilotstudien 2019 och består av två huvudprocesser: kvalitetsutveckling genom kollegial granskning och tematisk kvalitetsutveckling. Det framkom vid platsbesök att medarbetarna genomgående är positiva till dessa processer, eftersom de karakteriseras av ett inkluderande arbetssätt.

En kvalitetscykel består av planeringsfasen (föregående verksamhetsår), genomförandefasen (verksamhetsåret), samt uppföljnings- och kommunikationsfasen (efterföljande verksamhetsår). Eftersom genomförandefasen för varje kvalitetscykel görs varje verksamhetsår, resulterar det i att de olika faserna blir överlappande men med avseende på olika verksamhetsår och kvalitetscykler. Bedömargruppen anser att denna överlappning bör minskas i möjligaste mån. Det finns även en otydlighet i ansvarsfördelningen inom kvalitetssystemet, vilken kommer till uttryck i underlaget. Enligt självvärderingen är det ledningsfunktionerna som är ansvariga för förutsättningarna för att bedriva utbildning av hög kvalitet, medan kollegiet är ansvarigt för processerna eller genomförandet av utbildningen och för resultaten i termer av faktisk utbildningskvalitet. Kvalitetspolicyn gör i stället gällande att kollegiet, stödverksamheten och linjecheferna tillsammans ansvarar för att säkerställa och höja kvaliteten i utbildningens processer. Såvida inte det här är fråga om en felskrivning i självvärderingen, anser bedömargruppen att det bör ske ett förtydligande inom lärosätet om att det är kvalitetspolicyn som gäller i denna fråga.

Det finns flera kvalitetsliknande system vid lärosätet som har relevans för kvaliteten i utbildningen, förutom det system som framgår av självvärderingen, men de verkar enligt bedömargruppen ha svag koppling sinsemellan. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att tydligt föra ihop det nuvarande kvalitetssystemet inom utbildningen till en helhet.

Det är också bedömargruppens uppfattning att en sammanflätning av forskning och undervisning, där även verksamhets- och ledningsstöd integreras, är vad som alltmer präglar moderna lärosäten. En sådan integrering ökar kvaliteten hos verksamheten, eftersom olika medarbetare får en bättre förståelse för varandras uppdrag. Det medför en gemensam och ömsesidig utveckling mot allt högre kvalitet. Bedömargruppen vill därför rekommendera lärosätet att inkludera verksamhets- och ledningsstödet mer vid de kollegiala granskningarna och att detta även blir föremål för de kollegiala granskningarna, vilket i dagsläget inte är fallet.

Sammantaget vill bedömargruppen lyfta fram dessa styrkor inom bedömningsområdet:

• Lärosätet visar att kvalitetssystemet i praktiken kan utvecklas, i och med att resultaten av pilotomgången medförde att kvalitetssäkringen delades upp i de två huvudprocesserna.
• Kollegial granskning, tematisk kvalitetsutveckling och andra systematiska processer uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Bedömargruppen vill även lyfta fram följande utvecklingsområden:

• Lärosätet bör reducera överlappningarna mellan de olika faserna i kvalitetscyklarna mellan närliggande verksamhetsår i möjligaste mån.
• Lärosätet bör göra en analys efter den första cykeln för att justera processerna, med avsikt att hitta rätt balans mellan insats och resultat för en optimal effektivitet i de interna kvalitetssäkringsprocesserna.
• Lärosätet bör säkerställa en jämn och hög kvalitet i återkopplingen från lärosätets bedömargrupper i de kollegiala granskningarna.
• Lärosätet bör tydligt föra ihop det nuvarande kvalitetssystemet inom utbildning till en helhet som kan innehålla flera processer, inklusive det systematiska arbetsmiljöarbetet.
• Lärosätet bör förtydliga gränsdragningen mellan de olika funktionerna och göra ansvarsområdena mindre överlappande, samt beskriva vissa funktioner utifrån arbetsuppgifter i stället för ansvarsområden.
• Lärosätet bör inkludera relevanta delar av verksamhets och ledningsstödet i de kollegiala granskningarna – och då även som föremål för de kollegiala granskningarna – i stället för att de som nu enbart engageras i samband med tematisk kvalitetsutveckling.
• Lärosätet bör utveckla avvikelsehanteringssystemet. Processerna är inte klara och det är oklart vem som är mottagare, vad som händer efter anmälan samt hurdan kopplingen till studenternas nya anmälningssystem Aj Oj Halloj är. Likaså bör lärosätet förtydliga hur anmälningssystemet hör ihop med kvalitetssystemet.
• Lärosätet bör skriva en rapport eller på annat sätt dokumentera resultat och slutsatser från den tematiska kvalitetsutvecklingen.
• Lärosätet bör säkerställa att den information som genereras av kvalitetssystemet kommuniceras med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen också till andra som inte direkt arbetat med kvalitetssystemets huvudprocesser, med verksamhetsplanerna eller som ingår i organ som får protokoll från andra organ inom lärosätet.

1.1 Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Uppfylld

Lärosätet har utvecklat ett kvalitetssystem som består av två huvudprocesser samt flera kvalitetsaspekter med tillhörande strävansmål för kvalitet i utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt motsvarande för kvalitet i utbildning på forskarnivå. För att möjliggöra att nå övergripande verksamhetsmål har lärosätet fastställt strategier som ska avspegla de uppsatta kvalitetsaspekterna. Kvalitetsarbetet integreras i verksamhetsplaneringen genom att de föreslagna aktiviteterna till följd av resultatet från tidigare granskningar är tänkta att planeras och beslutas i kommande verksamhetsplaner. Bedömargruppen anser därmed att kvalitetssystemet har kapacitet att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och att det relaterar till lärosätets övergripande mål och strategier. Bedömargruppen rekommenderar också lärosätet att göra en analys efter den första cykeln, för att justera processerna och hitta rätt balans mellan insats och resultat. Bedömargruppen rekommenderar även lärosätet att tydligt föra ihop det nuvarande kvalitetssystemet inom utbildning till en helhet.

Lärosätet etablerades 1977 och har i dag enligt självvärderingen 16 000 studenter, en bred utbildningsprofil med program som leder till flera olika yrkesexamina, utbildning på både grundnivå och avancerad nivå samt två examenstillstånd på forskarnivå. Lärosätet leds operativt av rektorn som är underställd lärosätets högsta ledande organ: styrelsen. Rektorn har möjlighet att utse vicerektorer för speciella uppgifter kopplade till rektorsfunktionen. Lärosätet har enligt självvärderingen genomgått flera organisationsförändringar och är i dag uppdelat i tre akademier för utbildning och forskning samt enheten för verksamhets- och ledningsstöd (EVL). Dessa är underställda rektorsfunktionen. Varje akademi leds av en akademichef, medan EVL leds av förvaltningschefen. Vid varje akademi och vid EVL finns i sin tur avdelningar som leds av avdelningschefer och som är underställda respektive akademichef på akademierna eller förvaltningschefen på EVL. Utöver dessa organ finns enligt självvärderingen akademiråd vid varje akademi samt en övergripande utbildnings- och forskningsnämnd med särskilda funktioner.

Lärosätet definierar kvalitet i utbildning enligt kvalitetspolicyn utifrån fyra olika perspektiv: innehållskvalitet, resultatkvalitet, marknadskvalitet och systemkvalitet. De spänner från att utbildningarna och studenterna når önskvärda mål, de färdiga studenterna är anställningsbara och eftertraktade, utbildningarna är eftertraktade, till att utbildningarna gör ständiga förbättringar av innehålls-, resultat- och marknadskvaliteten. Tanken enligt kvalitetspolicyn är att alla medarbetare vid lärosätet ska bidra med kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring ur dessa perspektiv, men med olika fokus.

Kvalitetssystemet har två huvudprocesser enligt självvärderingen: kvalitetsutveckling genom kollegial granskning och tematisk kvalitetsutveckling. Det finns tretton kvalitetsaspekter definierade i kvalitetspolicyn för kvalitet i utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt lika många något anpassade sådana för kvalitet i utbildning på forskarnivå. För varje kvalitetsaspekt finns ett antal strävansmål tydligt angivna, för att möjliggöra mätning, uppföljning och kontinuerliga förbättringar. De tre första kvalitetsaspekterna – Måluppfyllelse, Forskningsanknytning och Tillämpbarhet – står i fokus vid kollegial granskning, medan de tio kvarvarande kvalitetsaspekterna som till exempel Internationalisering, Rättssäkerhet och Studentcentrerat lärande är grupperade i fem teman som i stället aktualiseras i samband med tematisk kvalitetsutveckling. Utbildningsprogrammen och forskarutbildningsämnena granskas löpande vart sjätte år genom kollegial granskning med extern medverkan. Inom ramen för akademiernas och EVL:s verksamhetsplaneringsprocesser väljer man varje år ett tema för den tematiska kvalitetsutvecklingen, samt planerar aktiviteter, mål och uppföljning.

Styrelsen har fastställt två övergripande verksamhetsmål för 2021–2030: Lärosätets kompletta akademiska miljöer har internationell lyskraft och lärosätet ska vara ett utmaningsdrivet lärosäte som skapar lokal och global samhällsnytta. För att nå dessa övergripande verksamhetsmål har lärosätet fastställt sex strategier som spänner från skapande av kompletta akademiska miljöer, tvärdisciplinära strategiska forskningsområden, internationellt inriktad utbildning och forskning, samverkan och strategiska partnerskap, nätbaserat lärande och innovativt lärande till ett gott ledarskap som främjar medarbetares delaktighet, kollegialt ansvarstagande och studenters inflytande. De tre kvalitetsaspekterna som sammantagna är föremål för kollegial granskning samt de fem ovan nämnda temana avspeglar tillsammans lärosätets sex strategier. Det finns alltså enligt självvärderingen en koppling mellan lärosätets strategier och kvalitetssystemet. Förhoppningen är att kopplingen stärker kvaliteten i utvecklingsarbetet och underlättar uppföljning av kvaliteten. Bedömargruppen anser också att den beskrivna kopplingen mellan kvalitetssystemet och lärosätets strategier stärker utvecklings- och uppföljningsarbetet.

Det är enligt självvärderingen akademicheferna, förvaltningschefen samt utbildnings- och forskningsnämndens ordförande som väljer tema för tematisk kvalitetsutveckling samt planerar, målsätter och samordnar det tematiska arbetet i verksamhetsplanerna. Planeringen är sådan att varje tema blir föremål för kvalitetsutveckling en gång vart femte år. De kollegiala granskningarna å andra sidan organiseras av utbildnings- och forskningsnämnden och akademiråden, samt integreras i verksamhetsplaneringsprocessen med avsikten att varje utbildning ska granskas vart sjätte år. Självvärderingen gör gällande att den här verksamhetsplaneringscykeln medför att kvalitetsarbetet möter det strategiska arbetet. Föreslagna aktiviteter till följd av resultatet från tidigare granskningar är tänkta att planeras i kommande verksamhetsplaner och beslutas av styrelsen, rektorn, akademichefen/förvaltningschefen beroende på om verksamhetsplanen är lärosätes-, enhets- eller avdelningsövergripande.

Enligt självvärderingen integreras kvalitetsarbetet i verksamhetsplaneringen. En cykel utgörs av planeringsfasen (föregående verksamhetsår), genomförandefasen (verksamhetsåret), samt uppföljnings- och kommunikationsfasen (efterföljande verksamhetsår). Eftersom genomförandefasen för varje kvalitetscykel görs under verksamhetsåret resulterar detta i att de olika faserna överlappar varandra, men med avseende på olika verksamhetsår och kvalitetscyklar. Bedömargruppen ser detta som en utmaning, speciellt som systemet är nytt och ett stort antal av lärosätets anställda är inblandade i processerna och kan ha svårt att förstå till vilket verksamhetsår en fas tillhör. Därför föreslår bedömargruppen att lärosätet förtydligar processerna ännu mer kommunikativt, samt att möjligheterna att förkorta faserna tidsmässigt ses över, för att minska överlappningarna mellan de olika verksamhetsåren.

I självvärderingen och vid intervjuerna med lärosätet framgår det tydligt att det nuvarande kvalitetssystemet är nytt och i full gång, men att det ännu inte har hunnit igenom en hel cykel. Det har sitt ursprung i tidigare kvalitetssystem och erfarenheterna från piloten som till största delen genomfördes under 2019. Erfarenheterna från piloten är flera, enligt vad som framkom vid platsbesöken, exempelvis att det anses mer fördelaktigt att dela upp kvalitetsprocesserna i två processer – kollegial granskning och tematisk kvalitetsutveckling – än att genomföra kvalitetsgranskning av samtliga kvalitetsaspekter varje år i samma process. De främsta orsakerna uppgavs vid platsbesöken vara den höga arbetsbelastningen och en önskan att möjliggöra en bättre belysning av enskilda kvalitetsaspekter när alla aspekterna inte behöver genomlysas vid varje cykel.

Både skriftliga underlag och information som gavs vid platsbesöken visar dock att kvalitetssystemet fortfarande är resurskrävande, framför allt den kollegiala granskningen. Granskningarna inom kvalitetssystemet innebär alltjämt en hög arbetsbelastning och det finns även risk för bristfällig genomlysning av enskilda kvalitetsaspekter, kanske särskilt vad avser sådana kvalitetsaspekter som är tänkta att behandlas inom ramen för tematisk kvalitetsutveckling. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att göra en analys efter den första cykeln för att justera processerna, med avsikt att hitta rätt balans mellan insats och resultat. Det framkom även vid platsbesöken att det finns flera kvalitetsliknande system vid lärosätet som har relevans för kvaliteten i utbildningen men verkar ha svag koppling sinsemellan, förutom det som framgår av självvärderingen. Ett exempel är det systematiska arbetsmiljöarbetet, där studenterna och deras lärandemiljöer är viktiga. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att tydligt föra ihop det nuvarande kvalitetssystemet inom utbildning till en helhet. Helheten kan ändå innehålla flera processer, inklusive det systematiska arbetsmiljöarbetet.

1.2 Lärosätet har en kvalitetssäkringspolicy, eller motsvarande, som är offentlig och en del av den strategiska styrningen.

Uppfylld

Lärosätet visar klart att de har en kvalitetspolicy som är offentlig och en del av den strategiska styrningen.

Kvalitetspolicyn är beslutad av utbildnings- och forskningsnämnden, omfattar hela lärosätet och beskriver övergripande lärosätets förhållningssätt till kvalitet och hur lärosätet definierar kvalitet. Den anger mål för kollegiets, linjeorganisationens och stödverksamhetens kvalitetsutvecklingsarbete, vilka även är bedömningsgrunder vid både kollegiala granskningar och tematisk kvalitetsutveckling. Den strategiska styrningen på lärosätet sker enligt självvärderingen, och som framgick vid intervjuerna med lärosätet, främst genom verksamhetsplaner och budgetar.

Lärosätet delar in kvalitet i tre dimensioner enligt kvalitetspolicyn: förutsättningar, processer och resultat. Alla dimensionerna måste enligt kvalitetspolicyn hålla hög kvalitet för att utbildningsmiljön ska hålla hög kvalitet. Kvalitetspolicyn ger också tre principer för lärosätets identifiering av kvalitetsarbete: trovärdighet, kontinuerlig kvalitetsutveckling samt kollegialt ansvar och inflytande. Dessutom ger kvalitetspolicyn fyra innebörder av begreppet kvalitet i utbildningssammanhang: innehållslig kvalitet, resultatkvalitet, marknadskvalitet och systemkvalitet. Dessa innebörder kan enligt kvalitetspolicyn delas upp i ett antal kvalitetsaspekter, som sägs avgränsa begreppets omfång och ange vad som ska kvalitetssäkras. Till varje kvalitetsaspekt finns sedan uppsatta mål för det kontinuerliga kvalitetsutvecklingsarbetet. De olika kvalitetsaspekterna indelas också som nämnts på ett sådant sätt att vissa av dem tas upp till behandling i samband med kollegiala granskningar, medan de andra aspekterna ingår i lärosätets tematiska kvalitetsutvecklingsarbete.

1.3 Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

Inte uppfylld

Det finns en skillnad mellan självvärderingen och kvalitetspolicyn i beskrivningarna av linjechefernas respektive kollegiets ansvar för dels förutsättningarna för att bedriva hög utbildningskvalitet, dels processerna eller genomförandet av utbildningen samt resultaten. Bedömargruppen anser också att uppdelningen i självvärderingen mellan ledningsfunktionerna som ansvariga för förutsättningar och kollegiet som ansvarigt för processer och resultat är alltför förenklad. Dessutom anser bedömargruppen att den indelning av de olika funktionernas ansvarsområden som anges i självvärderingen är otydlig och tillsynes överlappande. Allas ansvar blir lätt ingens ansvar. Bedömargruppens uppfattning är därmed att lärosätet inte har en tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

I kvalitetspolicyn anger lärosätet att kvalitet i utbildning och forskning kan förstås utifrån tre dimensioner: förutsättningar, processer och resultat. Enligt självvärderingen är det ledningsfunktionerna som är ansvariga för den förstnämnda dimensionen, det vill säga förutsättningarna för att bedriva utbildning av hög kvalitet. Kollegiet är enligt självvärderingen å andra sidan ansvarigt för de två andra dimensionerna: processer och resultat. I kvalitetspolicyn tillkännages däremot att kollegiet, stödverksamheten och linjecheferna tillsammans ansvarar för att säkra och höja kvaliteten i utbildningens processer. Den här diskrepansen skulle möjligen kunna komma sig av en felskrivning i självvärderingen, men om så inte är fallet anser bedömargruppen att denna bör arbetas bort genom att förtydliga att just kvalitetspolicyn gäller i den frågan.

Utöver dessa har lärosätet enligt självvärderingen olika funktioner och organ med särskilda ansvarsområden:

Utbildnings- och forskningsnämnden är lärosätets centrala kvalitetsorgan och ansvarig för kvalitetssystemet. Andra funktioner med särskilda ansvarsområden är akademiråden, akademicheferna, förvaltningschefen, avdelningscheferna, de ämnesansvariga, utbildningsledarna, kvalitetssamordnarna samt vice rektorn för kvalitet och hållbarhet. Förvaltningschefen och avdelningscheferna inom förvaltningschefens enhet har ett särskilt ansvar för att lärosätet följer lagar, förordningar och andra regelsystem satta av externa och interna parter. Akademiråden har ansvaret för utbildningens och forskningens processer och resultat vid den egna akademin. Ämnesansvariga är ansvariga för innehållslig kvalitet i utbildning och forskning samt myndighetsutövning som kräver ämneskompetens. Utbildningsledarnas uppdrag är att leda arbetet med utbildningsprogrammets kvalitetsutveckling. Studierektorn för utbildning på forskarnivå har ett administrativt kvalitetssäkringsansvar för frågor som rör forskarutbildningen. Kvalitetssamordnaren har ett generellt samordnaruppdrag för kvalitetsfrågor vid akademierna. Vid ledningskansliet finns en central kvalitetssamordnare som har en samordnande roll både för lärosätets interna kvalitetssystem och vid externa granskningar. Akademicheferna har det strategiska och operativa ansvaret för de respektive akademierna, medan avdelningscheferna har det operativa ansvaret för avdelningarna. Förvaltningschefen har det strategiska och operativa ansvaret för EVL. Avdelningen för utbildningsstöd har ett generellt ansvar för regeltillämpningen och kvalitetssäkringen av densamma med avseende på studieadministration. Avdelningen för kommunikation och externa relationer har ett generellt ansvar för delar av utbildningarnas marknadskvalitet. Till sist har avdelningen för infrastruktur och service ett generellt ansvar för delar av utbildningarnas förutsättningar.

Anställningsnämnden är enligt självvärderingen en kollegialt sammansatt nämnd som ansvarar för att kvalitetssäkra anställningar, befordringar och meriteringar av lärare genom kollegial sakkunniggranskning.

Vicerektorn för kvalitet och hållbarhet har enligt självvärderingen ett övergripande ansvar för ledningssystemen kvalitet samt miljö och hållbarhet.

Bedömargruppen anser att gränsdragningen mellan de olika funktionernas ansvarsområden är otydlig och verkar överlappa varandra. Exempelvis kan nämnas kvalitetsansvaret hos vicerektorn för kvalitet och hållbarhet, utbildnings- och forskningsnämnden respektive kvalitetssamordnarna. Det är svårt att utifrån underlagens beskrivning utläsa skillnaderna mellan de här funktionernas specifika kvalitetsansvar. En annan funktion är utbildningsledarna som har ett uppdrag att leda arbetet med utbildningsprogrammens kvalitetsutveckling, vilket överlappar med de flesta av de övriga funktionernas ansvarsområden.

Bedömargruppen anser att allas ansvar lätt blir ingens ansvar. Därför rekommenderar bedömargruppen att ansvarsområdena görs mindre överlappande för de olika funktionerna, samt att vissa funktioner med fördel kan beskrivas utifrån arbetsuppgifter i stället för ansvarsområden. Detta gäller särskilt om det finns andra funktioner i organisationen som är mer lämpade att ansvara för dessa områden även om de inte direkt utför dessa arbetsuppgifter. Avslutningsvis anser bedömargruppen att uppdelningen enligt självvärderingen mellan ledningsfunktionerna som ansvariga för förutsättningar och kollegiet som ansvarigt för processer och resultat är alltför förenklad. Den slutsatsen drog även de intervjuade vid platsbesöken. Även inom högskolesektorn fördelar och leder linjechefer arbetet.

1.4 Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Uppfylld

Lärosätet har kollegial granskning, tematisk kvalitetsutveckling och andra systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander. Bedömargruppen rekommenderar att även inkludera verksamhets- och ledningsstödet vid de kollegiala granskningarna och även som föremål för de kollegiala granskningarna.

Enligt självvärderingen är kvalitetssystemets två huvudprocesser instrumenten för att engagera lärare och övrig personal i kvalitetsarbetet och uppmuntra dem till delaktighet i detta arbete. Inte minst anses den kollegiala granskningen engagera flera anställda, genom de olika nödvändiga arbetsprocesserna. Det tillsätts arbetsgrupper som består av ämnesansvariga, utbildningsledare och andra lärare från utbildnings- och forskningsmiljöerna samt bedömargrupper med lärare från olika akademier, studentrepresentanter och externa bedömare. Bedömargruppen vill särskilt framhålla dialogerna mellan arbets- och bedömargrupperna samt hur de skapar delaktighet och engagemang. Detta bekräftades också vid platsbesöken och kan även utläsas från de protokoll som sändes in inför det andra platsbesöket.

Bedömargruppens uppfattning är att också den tematiska kvalitetsutvecklingen uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar, eftersom flera olika medarbetare då arbetar med samma tema. Även personal från EVL engageras. Andra exempel på inrättningar eller processer som enligt självvärderingen skapar delaktighet, engagemang och ansvarstagande är kvalitets- och utbildningsdagar, examinatorkurs, doktoranddagar, handledarkollegium, utbildningsråd och kursvärderingar. Bedömargruppen vill framhålla som ett föredöme de nyinrättade Canvas-kurserna för samtliga medarbetare som handlar om kvalitetssystemet och som det informerades om vid platsbesöken.

En rekommendation från bedömargruppen är att även inkludera relevanta delar av verksamhets- och ledningsstöd vid de kollegiala granskningarna och även som föremål för de kollegiala granskningarna, i stället för att de som nu enbart engageras i samband med tematisk kvalitetsutveckling. Det skulle rimma väl med en modern syn på lärosätets uppgift, där forskning och undervisning är sammanflätade och där även verksamhets- och ledningsstödet är integrerat. En sådan integrering ökar kvaliteten hos verksamheten eftersom olika medarbetare får en bättre förståelse för varandras uppdrag, vilket medför en gemensam och ömsesidig utveckling mot allt högre kvalitet.

1.5 Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Inte uppfylld

Bedömargruppen konstaterar att det nuvarande kvalitetssystemet är så nytt att en full cyklisk process ännu inte har genomgåtts. Det är därför svårt för bedömargruppen att hitta belägg för att de resultat och slutsatser som genereras av att kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen. Det framgår även i självvärderingen och vid platsbesöken att avvikelsehanteringssystemet måste utvecklas. Likaså är det oklart hur detaljer från kvalitetssystemets resultat och slutsatser förs vidare in i verksamheterna, eftersom verksamhetsplanerna är mer generella. Slutligen konstaterar bedömargruppen att den tematiska kvalitetsutvecklingen inte resulterar i en rapport. Därmed försvåras uppföljning och eventuella nödvändiga åtgärder för sådant som inte direkt tas med i den kommande verksamhetsplanen. Bedömargruppen anser alltså att resultaten från kvalitetsarbetet inte tas tillvara i tillräcklig omfattning i kvalitetsarbetet eller i den strategiska styrningen.

Kvalitetssystemet har bara varit i full drift sedan 2020, och det är därför svårt för bedömargruppen att hitta belägg för att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen och i kvalitetsarbetet.

Kvalitetssystemet självt är enligt självvärderingen tänkt att utvärderas och kontinuerligt förbättras genom lärosätets avvikelsehanteringssystem, verksamhetsdialogerna, de egna granskningarna av utbildning och forskning samt genom Universitetskanslersämbetets utvärdering av lärosätets kvalitetssystem. Förutom att det nuvarande kvalitetssystemet är för ungt för att ha genomgått en cykel med efterföljande utvärdering ser bedömningsgruppen en utvecklingspotential i lärosätets avvikelsehanteringssystem. Att avvikelsehanteringssystemet måste utvecklas framgår av information som gavs vid platsbesöken och de protokoll som sändes in inför det andra platsbesöket. Bedömargruppen anser också att processerna inte är klara samt att det är oklart vem som är mottagare, vad som händer efter anmälan och vilken koppling som avvikelsehanteringssystemet har till studenternas nya anmälningssystem Aj Oj Halloj. Det är också oklart för bedömargruppen hur kopplingen mellan studenternas nya anmälningssystem och kvalitetssystemet ser ut. En positiv iakttagelse bedömargruppen gör är att det nuvarande kvalitetssystemet arbetades fram till stora delar från piloten. Pilotens utvärdering resulterade i att det skulle vara mer fördelaktigt att dela upp kvalitetsgranskningen i två processer – kollegial granskning och tematisk kvalitetsutveckling – än att genomföra kvalitetsgranskning av samtliga kvalitetsaspekter varje år i en och samma process.

När det gäller verksamhetsplaneringens cykliska process, så är tanken enligt självvärderingen att kvalitetssystemets resultat och slutsatser ska integreras i kommande verksamhetsplaner. Resultaten och slutsatserna från pilotomgången av kvalitetssystemet inom industridesign var många – både detaljerade sådana och mer generella, vilket framgår av information som gavs vid platsbesöken, i verksamhetsplaner och i protokollen. Ändå var den efterföljande verksamhetsplanen betydligt mer sparsam när det gäller integrering av sådana åtgärder som föreslogs utifrån kvalitetssystemets resultat och slutsatser. Bedömargruppen inser att verksamhetsplanerna måste vara förhållandevis generella, men då måste detaljerna för kvalitetsförbättring återges i andra styrdokument för verksamheten om kvalitetssäkringen ska kunna bilda en cyklisk process.

Från de pågående kollegiala granskningarna inom energisystem och rättsvetenskap framgår det också att bedömargruppernas återkoppling tycks vara ojämn när det gäller kvaliteten hos resultaten och slutsatserna. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att arbeta för att säkerställa en jämn och hög kvalitet i återkopplingarna från de tillsatta bedömargrupperna vid kollegial granskning. Dessutom framgick det vid platsbesöken att den tematiska kvalitetsutvecklingen inte resulterar i en rapport. Bedömargruppen ser en möjlig problematik i detta eftersom det försvårar en uppföljning. Risken är stor att resultat och slutsatser från den tematiska kvalitetsutvecklingen som inte tas med i kommande verksamhetsplan – eftersom en rapportering från den granskningen saknas – försvinner i det fortsatta kvalitetsarbetet. Rekommendationen från bedömargruppen är att skriva en rapport eller på annat sätt dokumentera resultat och slutsatser också från den tematiska kvalitetsutvecklingen.

1.6 Lärosätet säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen.

Inte uppfylld

Lärosätet förlitar sig i stor utsträckning på att information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt genom arbetet med kvalitetssystemets huvudprocesser, genom verksamhetsplanerna eller via kommunikation mellan dem som ingår i organ som får protokoll från andra organ inom lärosätet. Bedömargruppen anser inte att detta är ett tillräckligt säkerställande av ändamålsenlig kommunikation, speciellt till en vidare mottagarskara som exempelvis avnämare eller presumtiva studenter. Det är alltså bedömargruppens uppfattning att det inte finns någon strategi för hur information från kvalitetssystemet kommuniceras till relevanta intressenter.

Enligt självvärderingen är ett stort antal funktioner involverade i kvalitetssystemets huvudprocesser under verksamhetsåret och kommer i detta arbete att nås av dess innehåll, inklusive resultat och slutsatser. Verksamhetsplanerna diskuteras enligt självvärderingen i dialogmöten mellan rektorn och akademiledningarna, i styrelsen, i akademiråden och i möten med kollegiet. I flera av dessa organ finns studentrepresentanter. Protokoll från utbildnings- och forskningsnämnden och från akademirådens sammanträden sänds dessutom enligt självvärderingen för kännedom till varandras organ. Kursvärderingarnas sammanställningar skickas dessutom till studenterna som just gått kurserna, samt till studenterna i nästkommande kursomgång tillsammans med information om förändringar i kursen som skett till följd av resultaten från kursvärderingarna i föregående kursomgång. Även akademiråden får enligt självvärderingen kursvärderingarnas sammanställningar.

Ovanstående processer bedöms dock inte tillräckliga av bedömargruppen, för att säkerställa att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en tillräcklig spridning inom organisationen. Exempelvis framgick det vid platsbesöken att strategin för hur informationen kommer att kommuniceras till en vidare mottagarskara framstår som förhållandevis okänd. Bedömargruppen har inte kunnat få några tydliga upplysningar om hur strategin är tänkt att vara. Det är för bedömargruppen oklart hur externa intressenter, som avnämare eller presumtiva studenter, informeras om resultat från kvalitetssystemet. Lärosätets kommunikationspolicy ger heller inte någon vägledning, annat än det generella som säger att kommunikation av granskningsresultat ska finnas med i verksamhetsplaneringen. Dessutom blev det tydligt vid platsbesöken att resultaten från kursvärderingar i verkligheten inte återkopplas fullt ut som det är tänkt, vilket även tas upp i självvärderingen. Detta lärosäte är inte ensamt om att inte lyckas helt med den återkopplingen.

Bedömningsområde: Förutsättningar

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet har väl dokumenterade regler och rutiner för rekrytering av undervisande personal. Akademierna upprättar varje år kompetensförsörjningsplaner för det kommande året, som del av sin verksamhetsplanering, som ligger till grund för rekryteringsplanering på kort sikt.

Lärosätets arbete med kontinuerlig kompetensutveckling stöds av individuella utvecklingsplaner som baseras på utvecklingssamtal, och majoriteten av lärarna har enligt arbetstidsavtal avsatt tid för kompetensutveckling. Lärosätet erbjuder en främjande miljö för pedagogiskt utvecklingsarbete, där lärarna får adekvata möjligheter till högskolepedagogisk kompetensutveckling. En styrka är att det finns meriteringsmöjligheter baserade på pedagogisk kompetens (meriterad och excellent lärare).

Genom sitt arbete med att skapa kompletta akademiska miljöer arbetar lärosätet långsiktigt för att ge all akademisk personal möjlighet till vetenskaplig kompetensutveckling, även om detta i realiteten kan vara svårt att uppnå inom alla områden.

Lärosätet gör från och med 2021 årliga kollegiala utbildningsgranskningar. Dessa identifierar behov av kompetens och utveckling i lärarlag och andra grupperingar. För att de ska resultera i faktiska åtgärder behöver arbetet med kompetensförsörjningsplaner utvecklas och bli mer långsiktigt. De kollegiala granskningarna kan även ge tillfälle till ämnesmässig utveckling, när självvärderingar ska tas fram i lärargrupper kopplade till ett program eller ämne. Ett utvecklingsområde för att de kollegiala granskningarna ska få den effekten är att utveckla stödet för att ta fram nödvändiga faktaunderlag till arbetsgrupperna.

Lärosätet har tillfredsställande resurser för undervisningen i form av infrastruktur, studentstöd och läranderesurser, men processerna för att ge underlag för bedömning av behoven är ännu inte fullt utvecklade. Uppföljning och långsiktig planering av infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ett område som bedömargruppen anser måste utvecklas, speciellt med fokus på olika studentgrupper, som internationella studenter och doktorander. Motsvarande gäller stödet till lärarna, där det också bör finnas en tydlig process för uppföljning och planering.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet har arbetstidsavtal för lärare med tid för kompetensutveckling.
• Det finns möjligheter för lärare att meritera sig på pedagogiska grunder som meriterad eller excellent lärare.
• Lärosätet har infört seminarieserien "Alltid på en tisdag", vilket är ett exempel på att återkoppling om att stödjande åtgärder inte nått alla studentgrupper har lett till utveckling.
• Lärosätets doktorander har rätt till två timmars handledning per vecka, vilket följs upp i det årliga uppföljningssamtalet.
• Det finns välfungerande processer för att identifiera eventuella problem och stötta doktoranderna på individnivå.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet bör göra en uppföljning av om kravet på högskolepedagogisk utbildning uppfylls två år efter anställning för ny lärarpersonal.
• Lärosätet bör göra en regelbunden uppföljning av den befintliga lärarpersonalens högskolepedagogiska utbildning.
• Lärosätet bör göra en central meritvärdering vid anställning av adjunkter.
• Lärosätet bör upprätta mer långsiktiga kompetensförsörjningsplaner, med prioriteringar bland annat utifrån resultaten från de kollegiala granskningarna.
• Lärosätet bör förtydliga lärarnas och administrationens generella roller och arbetsuppgifter, särskilt när det gäller framtagande av de faktaunderlag som behövs vid kollegial granskning.
• Lärosätet bör göra en transparent process för regelbunden uppföljning av om infrastruktur och studentstöd är ändamålsenligt för alla studenter – även internationella studenter och doktorander. Detta bör resultera i handlingsplaner.
• Lärosätet bör inrätta systematiska processer för uppföljning av hur de delar som utförs av enheten för verksamhets och ledningsstöd (EVL) ingår i de beskrivna kvalitetssäkringsprocesserna.
• Lärosätet bör komplettera de välfungerande uppföljningsprocesserna på individnivå för doktoranderna med lika systematiska processer på lärosätesnivå.

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

Lärosätet säkerställer den undervisande personalens kompetens genom tydliga processer vid anställning inklusive krav på pedagogisk kompetens, samt goda möjligheter till vidare pedagogisk kompetensutveckling. Anställningskraven bör dock följas upp systematiskt, vilket är ett utvecklingsområde. Långsiktigare kompetensförsörjningsplaner är ett ytterligare utvecklingsområde som kan göra att de behov som identifieras i de kollegiala granskningarna bättre kan tas om hand.

Av självvärderingen framgår att lärosätet har väl dokumenterade regler och rutiner för rekrytering av undervisande personal. Vid anställning fastställer lärosätets anställningsnämnd att den sökande har nödvändig kompetens för den sökta tjänsten. Nämnden har också ett docentutskott och ett pedagogiskt meriteringsutskott. Utskottens uppgift är att bereda ärenden och handlägga sakkunnigutlåtanden när en lärare ansöker om att bli prövad som docent och när en lärare ansöker om att bli prövad som pedagogiskt meriterad eller excellent lärare. Vid intervjuer verifierades att anställningsnämnden inte är inblandad när universitetsadjunkter anställs, utan då hanteras hela anställningsprocessen vid respektive akademi. Bedömargruppen anser att det vore önskvärt att även anställning av universitetsadjunkter hanteras via anställningsnämnden, eller på något annat gemensamt sätt, eftersom adjunkter är den största lärargruppen vid lärosätet.

Lärosätet anger i självvärderingen att meriteringssystemen är ett viktigt instrument för att se till att den undervisande personalen uppfyller utbildningens behov. Bedömargruppen ser det som positivt att lärosätet även har en process som tar tillvara dem som vill utveckla sitt pedagogiska kunnande. Det finns ett krav vid en läraranställning att den som anställs skall ha 10 veckors högskolepedagogisk utbildning. Dock kan man ändå få en tjänst under förutsättning att läraren under en två-årsperiod uppfyller kraven. Det är inte tydligt för bedömargruppen om två-årskravet följs upp systematiskt. Av fördjupningsmaterial framgår också att kravet på högskolepedagogisk utbildning, bara gäller nyanställd personal, varför det kan dröja tills alla lärare har högskolepedagogisk utbildning.

Av självvärderingen och fördjupningsmaterialet framgår att lärosätets enheter upprättar en årlig kompetensförsörjningsplan, samt att man i de kollegiala granskningarna kan identifiera behov av kompetensutveckling eller nya tjänster. Dock har bedömargruppen inte kunnat se hur de inkomna förslagen på programnivå aggregeras och hur lärosätet prioriterar mellan de förslag som kommer fram vid kollegial granskning, eftersom systemet med kollegial granskning är nytt och den första ordinarie omgången pågår under 2021. Vid platsbesöken framkom att en av akademierna arbetar med treåriga kompetensförsörjningsplaner, vilket bedömargruppen anser är ett gott exempel.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

De flesta lärare har mycket goda möjligheter till pedagogisk och ämnesmässig kompetensutveckling genom arbetstidsavtal. Ett utvecklingsområde är tydlighet i stödet till lärarna generellt och särskilt till arbetsgrupperna inom de kollegiala granskningarna, så att de kan möjliggöra mer reflektion och lärande för deltagarna.

Enligt självvärderingen erbjuder lärosätet ett stort antal pedagogiska kurser för sina lärare. I arbetstidsavtalet har adjunkter och lektorer 10 procent respektive 20 procent kompetensutvecklingstid i tjänsten. I samband med medarbetarsamtalen planerar avdelningschefen och medarbetarna vilka strategiska överväganden som ska ligga till grund för hur den enskilda medarbetarens kompetensutvecklingsutrymme ska användas. Den plan som görs upp följs upp vid nästkommande medarbetarsamtal. Detta förfarande bekräftades vid intervjuerna.

Lärosätet arbetar enligt utbildnings- och forskningsstrategin aktivt med att säkerställa att alla utbildningar har en så kallad komplett akademisk miljö runt sig. Detta har varit ett prioriterat område i de senaste årens verksamhetsplaner. Sådana miljöer möjliggör ämnesmässig utveckling för lärare, speciellt för lärare som inte har en forskarexamen. Dessutom framhåller lärosätet att de kollegiala granskningarna, när ett utbildningsprogram eller ett forskarutbildningsämne granskas, ger tillfälle till ämnesmässig utveckling för lärare som ingår i de arbetsgrupper som utarbetar självvärderingarna som är underlag för granskningarna.

Vid intervjuerna framkom att arbetet i arbetsgrupperna upplevdes som huvudsakligen faktainriktat; mer tid för reflektion skulle ge mer utveckling och individuellt lärande, även ämnesmässigt. Bedömargruppen anser att en sådan förändring är ett viktigt utvecklingsområde.

Det framgår också i självvärderingen att stödfunktionen inom lärosätet är centraliserad, vilket ibland innebär utmaningar för lärarna att få sådant stöd som de efterfrågar. Enligt självvärderingen är lärosätet i behov av en översyn av rolltydlighet när det gäller vilka administrativa uppgifter som ska utföras av lärare och vilka som ska utföras av administrativ personal. Bedömargruppen anser att en sådan utveckling är positiv och vill understryka detta behov i relation till de kollegiala granskningarna, så att inte faktasammanställning helt dominerar arbetsgruppernas arbete. Vid intervjuerna framgick att många underlag tas fram av biblioteket och andra avdelningar inom enheten för verksamhets- och ledningsstöd, men att det ännu inte finns någon automatik i att och hur detta sker. Bedömargruppen ser stödet som ett prioriterat utvecklingsområde.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Inte uppfylld

Lärosätet har ett utbud av olika läranderesurser som verkar relevant, men eftersom det är oklart hur behovsinformationen efter insamling systematiskt dokumenteras och analyseras och hur planerade åtgärder följs upp är slutsatsen att lärosätet i dagsläget inte säkerställer att läranderesurserna är ändamålsenliga.

Av självvärderingen framgår att lärosätet tillgängliggör olika slags läranderesurser i form av introduktionsprogram, skrivarverkstad, studieteknikstöd etc. Vid intervjuerna framkom att information om dessa resurser, och annat matnyttigt för studenterna, samlats i den virtuella lunchseminarieserien "Alltid på en tisdag" som är tillgänglig för alla studenter, även de som studerar på distans, vilket bedömargruppen anser är ett gott exempel.

I självvärderingen framgår att de delar som rör infrastruktur, studentstöd och läranderesurser huvudsakligen utförs av avdelningarna inom enheten för verksamhets- och ledningsstöd. De delarna planeras och kvalitetssäkras genom lärosätets verksamhetsplanerings- och budgetprocess. I självvärderingen betonar lärosätet att genom den planeringsprocessen ingår infrastruktur, studentstöd och läranderesurser i kvalitetssystemet. Vid intervjuerna framkom dock att systematik i uppföljning och analyser av ändamålsenlighet och effektivitet i verksamheten inom enheten för verksamhets- och ledningsstöd ännu inte är utvecklade, utan är ett utvecklingsområde. Bedömargruppen delar den uppfattningen.

Lärosätet har en viss andel internationella studenter och doktorander, och det framgår inte av underlagen hur lärosätet på en övergripande nivå ger dem lika goda förutsättningar som övriga. Vid platsbesöken framkom till exempel att det finns vissa brister i vilket material som finns tillgängligt på engelska för båda dessa studentgrupper. Dessutom framkom i fördjupningsmaterialet att det finns ett behov av ökad information till internationella doktorander om sådant som rör deras speciella situation i Sverige. Bedömargruppen ser detta som ett viktigt utvecklingsområde.

Som en kanal för att få in studenternas synpunkter på behov av infrastruktur och studentstöd pekar lärosätet i självvärderingen på den studentenkät, med fokus på arbetsmiljöfrågor, som genomförs vartannat år. Av fördjupningsmaterialet framgår att resultaten från enkäten sammanställs med fokus på arbetsmiljö- och likabehandlingsfrågor, samt att svarsfrekvensen är något över tio procent, vilket bedömargruppen anser vara lågt. Studentenkäten har alltså efter hand utökats med frågor som också anknyter till studiemiljö i en bredare mening. Enligt självvärderingen ligger enkätresultaten till grund för handlingsplaner på alla nivåer om lärandemiljöer etc. För bedömargruppen är det dock oklart om nedbrytning av resultaten sker under akademinivå (till exempel till programnivå) och därmed om enkätresultaten kan användas för att få kunskap om enskilda gruppers stödbehov och behov i lärandemiljön uppfyllts. Vid intervjuerna framhölls att studentenkäten inte ingår i kvalitetssystemet, eftersom den ingår i ett annat ledningssystem. Bedömargruppen anser att den låga svarsfrekvensen och otydligheten i studentenkäten är en allvarlig brist. Att öka svarsfrekvensen och tydliggöra arbetet med handlingsplaner och uppföljningen av dem utifrån studentenkätens resultat är därför ett viktigt utvecklingsområde.

I självvärderingen framgår också att en doktorandenkät görs varje år, men det framgår inte heller tydligt hur resultaten av enkäten tas om hand och hur resultaten leder till handlingsplaner som också inbegriper det centrala stödet för doktorander.

Lärosätet har ett avvikelsehanteringssystem för rapportering av kvalitetsavvikelser enligt självvärderingen. Detta system är dock ännu inte känt av studenterna, eftersom det inte varit tillgängligt för dem sedan tidigare, utan bara för de anställda. Vid intervjuerna framgick att informationsinsatser genomförs för att öka kännedomen, vilket bedömargruppen ser som positivt. Men användandet har trots detta ännu inte kommit i gång i någon större grad, vilket framkom vid platsbesök.

Bedömargruppen menar att de olika läranderesurserna som erbjuds förefaller relevanta, men noterar att det från underlagen inte tydligt framgår hur behovsinformationen efter insamling systematiskt dokumenteras och analyseras eller hur åtgärder följs upp. Därför är slutsatsen att lärosätet inte säkerställer att läranderesurserna är ändamålsenliga.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Lärosätet har ett relevant utbud av stöd och resurser för studenter generellt, och det finns goda exempel på programnivå av att utveckla programprogression för att stötta studenternas förutsättningar att fullfölja utbildningen. Doktoranderna får ett gott stöd på individnivå, bland annat genom att den fastställda handledningstiden följs upp varje år. Ett utvecklingsområde är att koppla det som framkommer på individnivå till eventuella förändringar på lärosätesnivå och att involvera EVL i den processen.

Av självvärderingen framgår att det stöd och de resurser som lärosätet erbjuder är desamma som avses när det gäller studenter på grundnivå och avancerad nivå, när det gäller att säkerställa att studenterna får goda förutsättningar att fullfölja studierna. Av fördjupningsmaterial och vid intervjuer framgår att på program- och kursnivå, särskilt i samband med kollegial granskning, men även annars, granskar programledare och examinatorer genomströmningsdata och avhoppsdata för att förstå och undanröja de hinder som kan finnas för studenter att fullfölja sina studier. Ett gott exempel på sådant arbete är det systematiska arbetet med progressionen i och stödet för det akademiska skrivandet på kandidatprogrammet i rättsvetenskap.

När det gäller doktorander, framgår det vidare i självvärderingen att de har rätt till två timmars handledning per vecka. Varje doktorand stödjs också genom en årlig revidering av den individuella studieplanen och ett årligt strukturerat handledarsamtal med huvudhandledaren enligt en fastställd mall. Detta bekräftades också vid intervjuerna. Också två samtal med studierektorn ingår i den ordinarie processen. Bedömargruppens bild är att det på individnivå finns strukturer på plats för att följa doktorandens utveckling och gripa in med extra stöd, när det behövs på individuell nivå. På lärosätet finns ett antal doktorander som bedriver sina forskarstudier inskrivna vid andra lärosäten. Vid platsbesöken bekräftades att doktoranderna också har goda förutsättningar för att genomföra utbildningen som planerat. Dock är det oklart för bedömargruppen hur lärosätet på högre nivå i organisationen tar reda på om det som framkommer på individnivå skulle föranleda några förändringar av doktorandutbildningen och doktorandernas förutsättningar att genomföra utbildningen.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Lärosätets kvalitetssystem är i sin linda och det saknas tillräckligt med belägg för att visa att förbättringscykelns alla delar fungerar. Det finns ännu ingen etablerad arbetsform när det gäller hur resultaten från de periodiska granskningarna – kollegiala granskningar och tematisk kvalitetsutveckling – kommer till användning praktiskt i exempelvis verksamhetsplanerna och bidrar till kvalitetsutveckling av utbildningarna, eftersom resultaten från de kollegiala granskningarna inarbetas i verksamhetsplanen först 2022. Bedömargruppen anser också att det är en svaghet i systemet att det finns flera exempel på bristande information till studenterna, till exempel gällande deras deltagande i råd och lärarnas återkoppling på kursvärderingar. Inte minst under coronapandemin har också ändringar av examinationsformer kort före examinationstillfället behövt ske, men bedömargruppen vill framhålla betydelsen av att studenterna informeras om alla slags förändringar i så god tid som möjligt.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet har följande styrkor inom bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat:

• Det finns en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar.
• Det är positivt att sambandet mellan forskning och utbildning är en kvalitetsaspekt som ingår i de kollegiala granskningarna, där det är fokus på att säkerställa att lärarna är forskningsaktiva och disputerade.
• Lärosätets modell för att mäta utbildningens forskningsanknytning är ett bra verktyg för att värdera utbildningens forskningsanknytning.
• Det är positivt att lärosätet arbetar aktivt med att säkra förutsättningarna för examinatorerna, bland annat genom att genomföra examinatorsutbildningar och seminarieserier.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet bör säkerställa att rutiner där läraren presenterar resultaten från föregående kursvärdering för studenterna tillsammans med de förändringar som gjorts och övriga reflektioner som följt av resultaten från kursvärderingen genomförs på alla kurser, vilket inte är fallet i dag. Låg svarsprocent på kursvärderingarna gör att lärarna bör ha fokus på att berätta om vad kursvärderingarna används till, så att studenterna kan se vilka förändringar som utvärderingarna leder till.
• Lärosätet bör samla in kursvärderingar på forskarutbildningskurser systematiskt.
• Lärosätet bör säkerställa att information alltid når studenterna i god tid, bland annat om deras deltagande i råd och om ändringar av examinationsformer.
• Lärosätet bör säkerställa att sambandet mellan forskning och utbildning är tydligt för ämnesansvariga, kursansvariga och lärare.
• Lärosätet bör säkerställa att den tematiska kvalitetsutvecklingen blir en integrerad del av lärosätets budget och verksamhetsplaneringsprocess.

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för inrättande, utformning, utveckling och nedläggning av utbildningar.

Av självvärderingen framgår det att lärosätet har en rutin för inrättande och avveckling av utbildningsprogram. Arbetet inleds med att akademin som är värd för det blivande utbildningsprogrammet ansöker hos rektorsfunktionen om att få inrätta programmet. Syftet med detta är att lärosätets centrala ledning ska ta ställning till om programmet ligger i linje med lärosätets strategier och långsiktiga verksamhetsmål.

Lärosätet har en process där utbildningarnas utbildningsplan och kursplaner utvecklas lokalt i ämnesgrupperna på akademierna, varpå utbildnings- och forskningsnämnden bland annat värderar om programmet lever upp till den målmatris som lärosätet har för att säkerställa att programmets kurser och de tillhörande lärandemålen leder till att studenterna når sina examensmål.

Utbildnings- och forskningsnämndens (UFN) genomgång av ansökningar om att inrätta nya utbildningar genomförs som en kollegial granskning av nämndens ledningsmöten, där det också värderas om det finns behov av en ytterligare värdering av externa bedömare. Bedömargruppen anser att den processen är positiv. Det är också positivt att lärosätet gör en grundlig beskrivning av vad som ska redogöras för i ansökningen till rektorns ledningsgrupp samt utbildnings- och forskningsnämnden, vilket framgår av styrdokumentet Rutin för inrättade, revidering och avveckling av utbildningsprogram från april 2019. Bedömargruppen anser att det är en god rutin för att kvalitetssäkra nya utbildningar, genom att det säkerställer en lokal facklig förankring i ämnesgrupperna, samtidigt som det är en strategisk prioritering och värdering från rektors ledningsgrupp och utbildnings- och forskningsnämnden.

Av självvärderingen framgår att lärosätet har en liknande rutin för nedläggning av utbildningsprogram. Vid platsbesöket framkom att processerna för upprättande och nedläggning av utbildningar är välfungerande rutiner som lärosätet har haft en längre tid.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har en rutin som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i inlärningsprocesserna. Lärosätet har fokus på att säkerställa att studenterna har en aktiv roll i utbildningsprogrammens utbildningsråd och uppföljningen av kursvärderingarna. Bedömargruppen anser att det är två områden där det är viktigt att studenterna har en central roll i kvalitetsarbetet.

Av självvärderingen framgår det att kursvärderingarna är ett instrument för kontinuerlig kvalitetsutveckling på kursnivå. Kursvärderingarna sammanställs, och sammanställningen skickas till de studenter som har gått kursen. I början av nästkommande tillfälle som kursen ges, presenterar också läraren resultaten från föregående kursvärdering för studenterna tillsammans med de förändringar som gjorts och övriga reflektioner som följt av resultaten från värderingen. Lärosätet skriver i självvärderingen: "Den här återkopplingen till studenterna är ett exempel på hur kvalitetssystemets resultat kommuniceras till studenter. Det ska emellertid nämnas att systematiken i hur ofta studenterna på nästkommande kurser faktiskt får denna återkoppling inte följs upp."

Bedömargruppen anser att lärosätets ambitioner att kursvärderingar ska vara ett instrument för kontinuerlig kvalitetsutveckling på kursnivå är riktig. Bedömargruppen anser att kursvärderingarna är ett utvecklingsområde mot bakgrund av självvärderingen och platsbesöken, vilket lärosätet också pekar på i självvärderingen. Det är fortsatt en uppgift att säkerställa att lärare på alla kurser följer upp kursvärderingarna med studenterna.

Vid platsbesöken framkom att lärosätet varje termin har värderingsmöten, där den kursansvariga, studenterna och utbildningsledaren träffas och diskuterar utvärderingarna. Utbildningsråden diskuterar också huvudresultatet från kursvärderingarna och konkreta åtgärder. Platsbesöken visade att delar av lärosätet har blivit bättre på att ha en dialog med studenterna om kursvärderingarna, men att det fungerar olika och på några ställen bättre än andra. Bristen på engagemang från studenterna har diskuterats i ledningsgruppen, som har tagit initiativ till en dialog med Gefle Studentkår om hur de kan arbeta vidare med detta. Det framgick inte av platsbesöken vad dialogen konkret har resulterat i.

Av kvalitetspolicyn framgår att lärosätets utbildningsmiljöer ska kännetecknas av ett studentperspektiv, där "studentcentrerat lärande" kommer till uttryck i utbildningens upplägg och genomförande. Detta ska ge studenterna förutsättningar att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket ska återspeglas i bedömningen av studenterna. Av självvärderingen framgår att studentinflytandet och studentcentrerat lärande är två kvalitetskriterier för utbildning. Det manifesteras bland annat i genomförandet och omhändertagandet av kursvärderingar. Kvalitetskriterierna blir också föremål för en tematisk kvalitetsutveckling, när det årliga temat är studentperspektiv.

Bedömargruppen anser att det är ett utvecklingsområde för lärosätet att få fler studenter att besvara de elektroniska kursvärderingarna, eftersom det är låg svarsprocent på kursvärderingarna vid flera program. Det kommer att ge ett bättre underlag för att utvärdera om utbildningsmiljöerna kännetecknas av det önskade studentperspektivet. De kursvärderingar som bedömargruppen har tagit del av visar att dessa ger relevant kunskap om hur studenterna värderar kopplingen mellan kursens undervisning och examinationsformer, om lärarna är lyhörda för studenternas synpunkter på kursens utformning och innehåll samt studenternas egen arbetsprestation. Resultatet ger viktig kunskap om ifall undervisningen organiseras så att den stödjer studenterna att ta en aktiv roll i sina lärandeprocesser och att det avspeglar sig i examen.

Vid platsbesöken framkom goda exempel på att studenterna och doktoranderna är engagerade i utformningen av kvalitetssystemet och frågorna till kursvärderingarna genom att de deltar i utbildningsråden. Det finns ingen doktorandkår på lärosätet men tre doktorandkollegier, vilket betyder att lärosätet inte har något samlat organ för doktoranderna. Doktoranderna upplever dock att de är engagerade i uppbyggnaden av kvalitetssystemet. Ett exempel som studenterna gav var att de hade varit med om att ändra formatet på en zoom-examen under den period när studenterna studerade hemma på grund av coronapandemin.

Dialogen som förs mellan studenterna, ledningen och personalen i regi av UFN upplevs som god. Ett annat exempel som kom fram vid platsbesöken är att rektorn regelbundet har träffat ordföranden för studentkåren som ett led i att stärka studentinflytandet. Under träffarna har de diskuterat hur de kan arbeta med studentengagemanget.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Bedömargruppen anser mot bakgrund av dokumentationen för de genomförda kollegiala granskningarna och intervjuerna under platsbesöken att lärosätet har rutiner som säkerställer att det finns en nära koppling mellan forskning och utbildning. Det är dock otydligt för bedömargruppen hur kopplingen mellan forskning och utbildning i det dagliga arbetet ska säkerställas och vem som ansvarar för det.

Av självvärderingen framgår att lärosätet har goda ambitioner att skapa en nära koppling mellan utbildning och forskning. Det är positivt att sambandet mellan forskning och utbildning ingår som en kvalitetsaspekt i de kollegiala granskningarna. Av mötesanteckningar från dialogmöten framgår att modellen för utbildningens forskningsanknytning används aktivt både i utbildningarnas självvärderingar och av bedömargruppen för kollegial granskning. Att lärosätet aktivt använder modellen för utbildningens forskningsanknytning anser bedömargruppen är ett positivt uttryck för att den är en del av en välfungerande rutin.

Av självvärderingen framgår det att "varje huvudområde/forskarutbildningsämne har en ämnesansvarig vars uppdrag det är att leda arbetet med huvudområdets/forskarutbildningsämnets ämnesutveckling". Bedömargruppen anser att de ämnesansvariga har en viktig roll för att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning. Platsbesöken visade att det är de som i första hand ansvarar för forskarutbildningskurserna. Men det var otydligt för bedömargruppen hur detta samband säkerställs i ett samarbete mellan utbildningsledare, kursansvariga och ämnesansvariga.

Bedömargruppen anser därmed att det är ett utvecklingsområde för lärosätet att förtydliga fördelningen av roller och ansvar för hur kopplingen mellan forskning och utbildning i det dagliga arbetet ska säkerställas och vem som ansvarar för det i det dagliga arbetet. Av de samlade underlagen framstår arbetsfördelningen mellan ämnesansvariga, kursansvariga och utbildningsledare som otydlig för bedömargruppen, när det handlar om att säkerställa kopplingen mellan forskning och utbildning.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har goda processer för att säkerställa att det finns en tydlig koppling mellan målen för utbildningsprogrammen, lärandeaktiviteterna och examinationerna samt ett gott stöd från examinatorerna. De exempel på kursvärderingar som ingått i underlaget visar att lärosätet får veta studenternas åsikter om ifall de tycker att de har uppnått kursens lärandemål och ifall det finns en röd tråd i kursen mellan lärandemålen, undervisningen och examinationen. Detta ser bedömargruppen positivt på.

Av självvärderingen framgår att lärosätet har en tydlig process och organisation av arbetet med att säkerställa kopplingen mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

UFN och akademirådens beredningsgrupper har en viktig roll i arbetet med programrevideringar. När lärosätet gör omfattande revideringar av utbildningsplanen, som lärosätet jämställer med en ny utbildning, sätter man igång en granskning där också målmatrisen kommer till användning, enligt självvärderingen. Det anser bedömargruppen är en god organisatorisk struktur, eftersom det säkerställer en förankring i akademirådens beredningsgrupper samtidigt som det är en utvärdering från utbildnings- och forskningsnämnden.

Bedömargruppen anser att det är positivt att lärosätet arbetar aktivt med att säkerställa förutsättningarna för examinatorerna, bland annat genom att ha examinatorsutbildningar och seminarieserier, säkerställa tillräckligt med tid för examinatorerna i tjänsteplaneringarna och reglera hur lärosätet utser examinatorer på ett ändamålsenligt sätt. Av självvärderingen framgår det att examinatorerna utses av akademichefen. Det framgår också att examensmålen listas och systematiskt följs upp i den individuella studieplanen samt att det säkerställs att alla examensmål faktiskt blir uppfyllda när doktoranden avlägger examen. Akademiråden spelar här en viktig roll, eftersom de går igenom de individuella studieplanerna för att säkerställa kopplingen mellan läraktiviteter, prov och examensmål innan akademichefen slutligen godkänner dem. Detta framgår av självvärderingen och de exempel på individuella studieplaner som bedömargruppen har tagit del av. Doktoranderna och studierektorerna diskuterar lärandemålen för doktorsexamen en gång om året vid planerings- eller uppföljningssamtal, vilket bekräftades vid platsbesöken.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Inte uppfylld

Bedömargruppen anser inte att kriteriet är uppfyllt, eftersom det ännu inte finns ett inarbetat tillvägagångssätt när det gäller hur resultaten från de periodiska granskningarna – kollegiala granskningar och tematisk kvalitetsutveckling – används praktiskt i exempelvis verksamhetsplanerna och bidrar till kvalitetsutveckling av utbildningarna. Kursvärderingarna används i arbetet med att utveckla utbildningarna, vilket är en tydlig rutin på grundnivå och avancerad nivå. Det är oklart för bedömargruppen om det sker systematiska insamlingar av kursvärderingar på forskarutbildningskurser. Av dokumentationen från fördjupningsspår framgår att vissa kursansvariga inte redovisar någon rapport, medan andra kursansvariga samlar in kursvärderingar. Bedömargruppen anser att även detta är ett utvecklingsområde för lärosätet.

Av självvärderingen framgår att kvalitetssystemet har två huvudprocesser med syftet att ständigt förbättra kvaliteten i utbildningarna (på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå) och i forskningen:

1. Kvalitetsutveckling genom kollegial granskning, med en bedömargrupp som består av lärare från olika akademier, en studentrepresentant och en doktorandrepresentant och en extern bedömare. Med utgångspunkt i en kortare självvärdering om det utbildningsprogram, huvudområde eller forskarutbildningsämne som är föremål för granskningen, är bedömargruppens huvudsakliga uppgift att genom dialog med arbetsgruppen identifiera kvalitetshöjande insatser och möjligheter till kvalitetsförbättringar.

2. Tematisk kvalitetsutveckling innebär att alla enheter, alltså både akademierna samt enheterna för verksamhets- och ledningsstöd, väljer samma tema för kvalitetsutveckling inför varje verksamhetsår. Valet står mellan följande teman:

• Infrastruktur och lärarkompetens (tema: Förutsättningar)
• Studentcentrerat lärande och studentinflytande (tema: Studentperspektiv)
• Samverkan, internationalisering, hållbarhet (tema: Samhällsrelevans/användbarhet)
• Jämställdhet, jämlikhet och brett deltagande (tema: Jämställdhet)
• Rättssäkerhet och akademisk integritet (tema: Redlighet).

Båda huvudprocesserna planeras, samordnas, målsätts och följs upp i lärosätets budget- och verksamhetsplaneringsprocess. Inför varje verksamhetsår väljer lärosätet ut ett antal utbildningsprogram, huvudområden eller forskarutbildningsämnen som blir föremål för kollegial granskning.

Bedömargruppen anser att kollegial granskning är ett starkt kvalitetsverktyg när det blir helt infört som rutin, eftersom de granskningsprotokoll som bedömargruppen har betraktat som dokumentation till fördjupningsspåren ser ut att lyckas fånga de viktiga aspekterna av utbildningskvaliteten. Vid platsbesöken fick bedömargruppen intrycket att processerna för den tematiska kvalitetsutvecklingen inte har en lika framträdande plats som den kollegiala granskningen. Det kom fram att det inte finns någon skriftlig avrapportering av den tematiska kvalitetsutvecklingen. Bedömargruppen fick intrycket att den tematiska kvalitetsutvecklingen kommer att genomföras som workshoppar utan någon plan för avrapportering. Det ger intryck av att den tematiska kvalitetsutvecklingen inte är en integrerad del av lärosätets budget- och verksamhetsplaneringsprocess som beskrevs i självvärderingen.

Platsbesöken visade att de två huvudprocesserna är nya i kvalitetssystemet. Kvalitetsutveckling genom kollegial granskning infördes som pilot 2019 och började genomföras 2020, vilket betyder att få utbildningar har granskats. Hur resultaten och problemformuleringarna hanteras blir klart först från och med 2022, eftersom de ännu inte är en del av den systematiska processen med verksamhetsplanerna, enligt dokumentationen från platsbesöken.

Vid lärosätet används kursvärderingar systematiskt på grundnivå och avancerad nivå, men bedömargruppens intryck är att kursvärderingar på forskarutbildningskurser inte har blivit i lika hög utsträckning etablerade som uppföljningsverktyg. Det är också bedömargruppens uppfattning utifrån underlaget att återkopplingen av kursvärderingsresultat kunde vara mer systematisk än vad som i dagsläget är fallet

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Inte uppfylld

Bedömargruppen anser inte att kriteriet är uppfyllt, eftersom det ännu inte finns en etablerad praxis för hur resultaten från bland annat de periodiska granskningarna – kollegiala granskningar och tematisk kvalitetsutveckling – görs tillgängliga för den breda gruppen av medarbetare, studenter och andra intressenter. Bedömargruppen anser också att det är en svaghet i systemet att det finns brister i informationen till studenterna om deltagande i råd och annat, vilket är ett problem som framgår av studentinlagan och vid platsbesöken. Bedömargruppen anser att det är positivt att lärosätet har fokus på studentengagemang och kommunikation med studenterna i arbetet med att införa det nya kvalitetssystemet.

Av självvärderingen framgår att lärosätets kvalitetssystem genererar en mängd olika resultat som bland annat avrapporteras i lärosätets årsredovisning som är offentlig. Utbildnings- och forskningsnämnden formulerar en kvalitetsrapport baserad på resultatet av den kollegiala granskningen, och kommunicerar den till rektorns ledningsgrupp. Resultaten blir underlag för aktiviteter och mål i nästkommande verksamhetsplaner.

Av självvärderingen framgår att kursvärderingar återrapporteras till de studenter som gått kursen och diarieförs. Resultaten från tidigare kursutvärderingar ska också rapporteras till den nya grupp av studenter som läser kursen nästa gång den ges tillsammans med eventuella förändringar som har gjorts utifrån kursutvärderingarna. Av självvärderingen och platsbesöken framkom det dock att den här rutinen inte är välfungerande och systematisk på alla utbildningar.

Det är bedömargruppens intryck att det saknas ett system för publicering av data och rapporter som används i de kollegiala granskningarna, men också ett gemensamt system där relevanta nyckeltal eller resultat från kursvärderingar finns tillgängliga. På platsbesöken framkom det att det arbetas med en Power BI-lösning där utbildningarna kan få tillgång till data, men lösningen är ännu inte fullt ut genomförd.

Av studentinlagan framgår det att informationen till studenterna om deltagande i råd och annat har brister. Platsbesöken visade att studenterna ser det som ett aktuellt ämne, eftersom flera studentrepresentanter vid olika program menar att det saknas studentrepresentanter i flera organ som exempelvis utbildningsråden – något som har försämrats under coronapandemin 2020. Problemet togs upp på ett chefsmöte med akademicheferna. Situationen har påverkats av coronapandemin och bedömargruppen räknar med att lärosätet får ordning på den under mer normala förhållanden, eftersom bedömargruppen upplever att lärosätet vill involvera och ha en dialog med studenterna.

Vid platsbesöken kom det fram att lärosätets arbete med det nya kvalitetssystemet har fokuserat på att gå igenom systemet för att systematisera bland annat studentengagemang och processerna för kommunikation med studenterna. Platsbesöken visade att systemet är mycket nytt och studenterna är därför osäkra på hur resultaten kommuniceras, men de har stora förväntningar på det nya systemet.

Lärosätets styrelse är nöjd med det sätt på vilket information om relevanta nyckeltal sker, men framhöll även att kvalitetssystemet i dagsläget är förhållandevis nyinrättat.

Bedömningsområde: Jämställdhet

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Bedömargruppen har identifierat flera goda exempel på ett välintegrerat jämställdhetsarbete vid lärosätet. Lärosätet har en hög ambitionsnivå och förefaller vilja arbeta för att höja kunskapsnivån om jämställdhet och genus bland sina medarbetare. Bedömargruppen har dock även konstaterat att det saknas systematik och att det inte finns en färdig struktur för jämställdhetsarbetet. Lärosätet har inte lyckats visa att dess systematiska kvalitetsarbete säkerställer att jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll i tillräcklig utsträckning för att bedömningsområdet ska kunna anses vara tillfredsställande. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utarbeta en sådan tydlig process i kvalitetssystemet och ser en utvecklingspotential när det gäller alternativa vägar för att utvärdera i vilken utsträckning som jämställdhet i utbildningarna beaktas.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet ser till att alla chefer och specialistfunktioner, som jurister, styrekonomer och nämndsordförande genomgår en obligatorisk kurs i genus och jämställdhet i organisationer som motsvarar fyra högskolepoäng.
• Lärosätet har i de högskolepedagogiska kurserna, vilka är obligatoriska för alla nyanställda lärare, infört moment om normmedveten pedagogik, studentbemötande och tillgänglighetsfrågor med diskrimineringslagstiftningen som grund.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver utveckla en tydlig process för uppföljning av jämställdhet i utbildningarna som är knuten till kvalitetssystemet.
• Lärosätet bör integrera den medarbetar och studentenkät om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som genomförs vartannat år i lärosätets kvalitetssystem.
• Lärosätet bör skapa ett system för lärande och erfarenhetsbyte om olika förbättringsinsatser på de olika akademierna, med tanke på att den mycket ojämna könsfördelningen bland studenter på enskilda utbildningar framhålls i självvärderingen som ett utvecklingsområde.

4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Inte uppfylld

Utifrån de olika underlagen konstaterar bedömargruppen att lärosätet saknar ett regelbundet och strukturerat arbete med att se över kursers och programs innehåll ur ett jämställdhetsperspektiv.

I självvärderingen skriver lärosätet att kvalitetsaspekten Jämställdhet, jämlikhet och brett deltagande är ett av temana vid tematisk kvalitetsutveckling och att den kvalitetsaspekten därmed får fullt fokus på alla lärosätets verksamheter vart femte år. Där framgår också att det främjande och förebyggande arbetet för lika villkor inom lärosätet är systematiskt och integrerat i den ordinarie styr- och ledningsprocessen, vilket innebär att arbetet med lika villkor följer en given struktur. Lärosätet ger exempel på hur granskningen av de tematiska områdena kan genomföras och vad verksamheterna kan titta närmare på i dokumentet Rutin för kvalitetsutveckling genom tematisk granskning. Av underlagen framgår dock inte någon färdig struktur för hur arbetet ska genomföras eller vad det konkret ska innehålla. Proceduren för hur resultaten ska tas om hand framstår även som något bristfällig och någon utvecklad plan för avrapportering verkar inte finnas. Enligt bedömargruppen blir det därför svårt att jämföra den kvalitetsaspekten likvärdigt över lärosätets olika verksamheter, och därmed försämras också möjligheterna att lära av varandra.

Det tematiska kvalitetsutvecklingsarbetet beskrivs i självvärderingen och ovan nämnda dokument som att lärosätet där kan göra genomlysningar och utvecklingsinsatser med avseende på jämställdhet i utbildningarnas innehåll, vid de tillfällen då Jämställdhet, jämlikhet och brett deltagande har valts som tema. Bedömargruppen anser dock att upplägget för den tematiska kvalitetsutvecklingen inte i tillräcklig utsträckning garanterar att det sker ett systematiskt arbete med just detta. Om lärosätet inte skulle välja ett sådant fokus när Jämställdhet, jämlikhet och brett deltagande är årets tema, skulle det kunna gå tio år mellan de tillfällen när jämställdhet i utbildningarnas innehåll behandlas.

Merparten av texten i självvärderingen fokuserar på andra aspekter av arbetet med jämställdhet än innehållet i utbildningarna. Bedömningen är därför att det inte i tillräcklig utsträckning sker ett systematiskt säkerställande av att jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Det finns dock ett antal goda exempel och vid platsbesöken framkom att jämställdhet är en tydlig och naturlig del i exempelvis lärarutbildningen och i ämnena socialt arbete och religion, medan det i princip saknas helt i andra utbildningar.

Lärosätet har arbetat med jämställdhetsintegrering och anger i självvärderingen att behovsanalyser i lärosätets olika verksamheter är viktiga för jämställdhetsarbetet samt ingår i verksamhetsplaneringen och riskbedömningar. Jämställdhetsintegreringen följs upp varje år i samband med årsredovisningen och övrig verksamhetsuppföljning. Av de verksamhetsplaner som har ingått i underlaget framgår att så sker, men bedömargruppen har svårt att se någon tydlig systematik i arbetet. Det har heller inte i det skriftliga underlaget eller vid platsbesöken framkommit att det finns en regelbunden och strukturerad uppföljning av utbildningarnas innehåll när det gäller jämställdhet.

I självvärderingen beskriver lärosätet arbetet med jämställdhet i studenternas och doktorandernas arbetsmiljö. En medarbetarenkät och en studentenkät om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön genomförs vartannat år. Resultaten från dessa enkäter analyseras i arbetsmiljögrupper och åtgärder integreras i arbetsmiljöplanen. Bedömargruppen ser här en tydlig kvalitetssäkringscykel, men den ingår inte i lärosätets kvalitetssystem. Här finns ett utvecklingsområde.

Lärosätet skriver i självvärderingen att det sker ett strategiskt arbete för inkludering, jämställdhet och tillgänglighet och att detta har som övergripande mål att alla som studerar eller arbetar på lärosätet ska ha lika villkor och möjligheter. Det framgår i självvärderingen att detta arbete tydligt återspeglas i utbildnings- och forskningsstrategin, i arbetsmiljömål och i verksamhetsplaner. Som exempel ges att alla chefer och specialistfunktioner, som jurister, styrekonomer och nämndsordförande, genomgår en obligatorisk kurs i genus och jämställdhet i organisationer som motsvarar fyra högskolepoäng. Detta är enligt bedömargruppen positivt. Det är också lovvärt att det i de högskolepedagogiska kurserna –som är obligatoriska för alla nyanställda lärare – ingår moment om normmedveten pedagogik, studentbemötande och tillgänglighetsfrågor med diskrimineringslagstiftningen som grund.

Vid lärosätet finns det en samordnare för lika villkor som delar sin tjänst mellan HR-avdelningen och avdelningen för utbildningsstöd. Samordnaren arbetar nära studenterna, vilket upplevs som positivt.

I underlagen framgår att bara 30 procent av professorerna är kvinnor. Det framgår dock inte om lärosätet arbetar på ett systematiskt sätt för att öka antalet kvinnliga professorer. Vid platsbesöken framkom att akademierna på olika sätt arbetar med den frågan, bland annat genom gästprofessurer, samt att jämställdhet regelbundet diskuteras utifrån antal manliga och kvinnliga lärare och studenter.

Lärosätet arbetar förtjänstfullt på olika sätt för att säkerställa jämställdheten, men arbetet är inte heltäckande. Ett utvecklingsområde som lärosätet lyfter fram i självvärderingen är den mycket ojämna könsfördelningen bland studenter på enskilda utbildningar. Bedömargruppen är enig med lärosätet om detta.

En viktig del av ett lärosätes jämställdhetsarbete är att se till att utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande är kvalitetssäkrade. Utifrån de skriftliga underlagen och platsbesöken konstaterar bedömargruppen dock att lärosätet saknar ett kontinuerligt arbete med att se över kursers och programs innehåll ur ett jämställdhetsperspektiv. I några utbildningar ingår frågor om jämställdhet som en naturlig del eftersom sådana frågor ligger inom ramen för själva ämnesområdet, medan det i andra utbildningar saknas helt. Det framkom även vid platsbesöken att det inte i alla utbildningar görs någon regelbunden genomgång av kursinnehållet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det är därför bedömningsgruppens starka rekommendation att lärosätet skapar en tydlig process och struktur för detta, samt att den på ett tydligt sätt knyts till lärosätets årliga kvalitetssystem. Lärosätet skulle också kunna förfina sin uppföljning inom den tematiska kvalitetsutvecklingen, så att det utbildningsspecifika får större genomslag och så att resultaten från denna tas om hand på ett mer fullödigt sätt i kvalitetssystemet än vad som enligt underlaget verkar vara fallet.

Bedömningsområde: Student- och doktorandperspektiv

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet har på ett tillfredsställande sätt visat att man säkerställer att studenter och doktorander har ett inflytande över både sin utbildning och den allmänna studiesituationen. Det finns ett fungerande och systematiskt samarbete mellan studentkåren och ledningen på central nivå, liksom mellan studenter och personal på kurs- och utbildningsnivå. Lärosätet har kunnat visa flera goda exempel på när studentinflytandet fått betydelse för dess arbete i praktiken. Vid platsbesök framkom konkreta förändringar av dels kursupplägget på utbildningsnivå, dels kvalitetssystemet där studenternas inflytande haft en betydande påverkan. Mentorssystemet för doktorander är ett annat positivt exempel som stärker de forskarstuderandes möjligheter att påverka sin utbildning och studiesituation. Samtidigt anser bedömargruppen att det finns ett utvecklingsområde för lärosätets kommunikation av kursvärderingarnas resultat till presumtiva studenter. Ett annat utvecklingsområde är enligt bedömargruppen att delar av lärosätets kvalitetsgranskningsarbete som berör studenternas studiesituation sker utan sammankoppling med verksamhetsplaneringen vid enheten för verksamhets- och ledningsstöd (EVL). Trots detta anser bedömargruppen att lärosätet lyckats visa att man på ett tillfredsställande sätt säkerställer både studenternas och doktorandernas möjligheter att utöva inflytande över utbildningen.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet säkerställer systematiskt möjligheter till student och doktorandinflytande genom att representanter bereds plats i samtliga beredande och beslutande organ.
• Studentkåren har ett nära samarbete med lärosätet och får regelbundet tillfälle att uttrycka sina åsikter på både formell och informell väg.
• Det finns flera goda exempel på tillfällen när studentinflytandet har fått en viktig betydelse i praktiken vid lärosätet, i synnerhet för utformandet av utbildning och kursvärderingarna.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver säkerställa att resultaten från kursvärderingarna systematiskt kommuniceras till relevanta aktörer, bland annat presumtiva studenter.
• Lärosätet behöver systematiskt säkerställa att de viktigaste dokumenten som rör kvalitetssäkringsarbetet tillgängliggörs för engelskspråkiga studenter och doktorander.
• Lärosätet behöver säkerställa att resultaten från enkäten som rör studenternas studiesituation systematiskt tas om hand i EVL:s verksamhetsplanering och uppföljning.

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Uppfylld

Lärosätet har visat att det finns ett systematiskt arbete för att främja student- och doktorandinflytande på både central och lokal nivå. Studentrepresentanter bereds plats i beslutande och beredande organ och det finns en regelbunden och formaliserad dialog mellan ledningen och studentkåren. Under platsbesöken framkom flera goda exempel på hur student- och doktorandinflytandet haft en stor betydelse i praktiken. Samtidigt finns det flera utvecklingsområden vid lärosätet såsom att resultaten från kursvärderingarna behöver systematiskt kommuniceras till alla relevanta aktörer, däribland presumtiva studenter.

I lärosätets kvalitetspolicy beskrivs att utbildningsmiljön vid lärosätet ska präglas av ett studentperspektiv och i synnerhet studentinflytande. Studentperspektivet finns med som ett av sex teman i lärosätets tematiska kvalitetsutveckling där dels processer för kurs- och programutvärderingar, dels studentinflytandet i utbildningsråden granskas. Student- och doktorandrepresentation finns i de beslutande organen vid lärosätet och lyfts fram som en styrka i lärosätets självvärdering.

Under platsbesöken framkom både i intervjuer med lärosätesledningen och med kårrepresentanter att det finns ett välfungerande samarbete för att öka studentengagemanget vid lärosätet. Detta för att till exempel motarbeta vakanta studentrepresentantuppdrag. Också detta tyder på att det finns goda rutiner vid lärosätet för att fånga upp brister i studentinflytandet och hitta åtgärder i samråd med studentkåren. Studentrepresentanter finns även representerade i lärosätets ledningsgrupp.

Det finns också goda exempel på doktorandernas möjligheter till att påverka sin utbildning vid lärosätet. De senaste åren har ett nytt mentorssystem införts för att möjliggöra för doktorander att lyfta fram frågor som rör studiesituationen med ytterligare en person förutom handledaren. Under platsbesök framgick att detta är ett uppskattat system trots att det är relativt nyligen införts och ännu inte omfattar alla lärosätets doktorander. Bedömargruppen anser att detta är ett gott exempel eftersom det kan möjliggöra för uppkomsten av fler sätt för doktoranderna att utöva inflytande över sina utbildningar.

Det finns flera goda exempel på när student- och doktorandinflytandet fått en viktig betydelse i lärosätets kvalitetssäkringsarbete. Vid platsbesöken framkom att utbildnings- och forskningsnämnden (UFN) på studentrepresentanternas initiativ inlett ett arbete med att uppdatera lärosätets kursvärderingar. Detta tyder enligt bedömargruppen på att studentinflytandet också i praktiken har en viktig betydelse för att upptäcka och åtgärda brister i lärosätets kvalitetssäkringsarbete. Av självvärderingen framgår att svarsfrekvensen i kursvärderingarna är låg och att detta är önskvärt att höja. Bedömargruppen delar den uppfattningen.

Ett annat exempel på när studentinflytandet haft en viktig betydelse är den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Under det första platsbesöket framgick att lärosätet förändrat sina rutiner. Detta skedde som en reaktion på att studenterna i olika samverkansforum berättade att många har svårt att klara utbildningen på heltid. Det togs då fram en plan för att förlänga utbildningen, vilket också genomfördes.

Ett utvecklingsområde för lärosätets arbete med kursvärderingar är enligt bedömargruppen hur resultaten kommuniceras till relevanta aktörer. I lärosätets självvärdering framgår att resultaten från kursvärderingarna kommuniceras till studentrepresentanterna i UFN och i akademiråden. Samtidigt har lärosätet inte visat att resultaten från kursvärderingarna tillgängliggörs för de studenter som är intresserade att söka kursen vid ett senare kurstillfälle. Bedömargruppen anser att hur en kurs tagits emot av studenterna är relevant information inte bara för de studenter som gått kursen utan också för de kommande studenterna. Det är viktigt att studenterna får se att deras åsikter har betydelse för vidareutvecklingen av utbildningen för att de ska utnyttja sitt inflytande.

Ett annat utvecklingsområde för lärosätet är tillgången av dokumentation på engelska. Vid ett platsbesök framkom att dokumentation och delar av läroplattformen Canvas bara är tillgängliga på svenska. Detta är särskilt relevant för lärosätets inte obetydliga andel engelskspråkiga studenter och doktorander. Eftersom tillgängligheten av relevanta dokument är nödvändigt för att alla lärosätets studenter och doktorander ska kunna utöva sitt studentinflytande, anser bedömargruppen att detta är ett utvecklingsområde.

Ett tredje utvecklingsområde är att delar av lärosätets arbete för att säkerställa kvaliteten på studenternas studiesituation inte är en del av det kvalitetssäkringssystemet. Vartannat år skickas en enkät ut till studenterna om deras allmänna studiesituation. Trots att enkäten är en viktig del i kvalitetssäkringen av studenternas studiesituation och bland annat innehåller frågor som rör digital infrastruktur, är den inte en tydlig del av lärosätets beskrivna kvalitetssäkringssystem. Bedömargruppen anser att resultaten från enkäten tydligare bör ingå i EVL:s verksamhetsplanering och uppföljning. Bedömargruppen anser också att enkäten bör ingå i kvalitetssäkringssystemet, exempelvis inom ramen för den tematiska kvalitetsutvecklingen under antingen Studentperspektiv eller Förutsättningar.

Bedömningsområde: Arbetsliv och samverkan

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet har rutiner som säkerställer att studenter och doktorander utvecklar beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Lärosätet har både en mycket bra strategi och praktiskt arbete med samverkan och arbetsliv samt dess anknytning till utbildningen. Samverkansperspektivet finns i både styrdokument och kvalitetssystem. Utveckling, uppföljning och utvärdering av samverkan finns tydligt med som parameter i kvalitetssäkringssystemet och följs upp inom ramen för verksamhetsplaneringen. Det lärosätet kan förbättra är att dokumentera, tydliggöra och synliggöra de olika samverkansprocesserna, så att de tydligare knyter an till kvalitetssystemet.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet har en väl fungerande samverkan med sina samverkansparter.
• Lärosätet arbetar aktivt på att ytterligare fördjupa och förbättra samverkan med sina samverkansparter.
• Samverkansparterna menar att utbildningarna har hög samhällsrelevans.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Samverkan fungerar väl, men lärosätet behöver utveckla och tydliggöra en process och systematik för samverkan som på ett tydligt sätt knyter an till kvalitetssystemet.
• Alumnverksamheten bör i enlighet med lärosätets analys utvecklas och systematiseras för att möjliggöra bidrag till att förbättra utbildningarna och kvalitetsarbetet i stort.

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld

Lärosätet har både en mycket bra strategi och praktiskt arbete med samverkan och arbetsliv samt dess anknytning till utbildningen, vilket framkommer i lärosätets underlag och från lärosätets externa parter. Däremot har lärosätet ett behov av att systematisera kvalitetssäkringssystemet bättre, framför allt hur samverkan sker i praktiken, för att säkerställa att de synpunkter som lämnas in och de åtgärder som genomförs kommuniceras med externa intressenter.

Lärosätet lyfter tydligt fram samverkansperspektivet i sin vision, verksamhetsidé, mål och kärnvärden. I sin självvärdering skriver lärosätet att samverkan är en integrerad del av utbildning och forskning. Samverkansperspektivet finns också i styrdokument och kvalitetssystem. Dessutom har lärosätet en särskild samverkansstrategi upprättad 2020, där lärosätet har ett specifikt fokus på att utbildningarna ska arbeta för återkommande och systematiserade samverkansmoment i utbildningarna.

Utveckling, uppföljning och utvärdering av samverkan finns tydligt med som parameter i kvalitetssäkringssystemet och följs upp inom ramen för verksamhetsplaneringen. Genom kollegial granskning granskas utbildningsprogram med avseende på kvalitetsaspekten Tillämpbarhet och anställningsbarhet genom ett antal olika parametrar. Vid inrättande av ny kurs eller nytt forskarutbildningsämne ska uppgifter om kursens eller ämnets betydelse för samhället och näringslivet tas upp, vilket är mycket positivt. Även i den tematiska kvalitetsutvecklingen står samverkan i centrum när temat är samhällsavtryck och användbarhet. I självvärderingen anges att inom ramen för det tematiska kvalitetsutvärderingsarbetet "planeras aktiviteter och mål för utveckling av utbildningarnas arbetslivsanknytning" och att detta ska ske på akademinivå. Bedömargruppen ser en viss risk för att det kan bli rörigt när dessa aspekter ska vara med i både kollegial granskning och tematisk kvalitetsutveckling.

Vid platsbesök framkommer att lärosätets ledning anser att lärosätet karakteriseras utifrån hög samhällsrelevans, eftersom de utbildar utifrån det nära samhällets behov. Aspekter på arbetsliv och samverkan kommer in när ledningen gör bedömningar om deras utbildningar är relevanta. Lärosätet har många yrkesutbildningar med verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Dessutom arbetar lärosätet enligt självvärderingen med CO OP-utbildningar, "knowledge transfer partnership" och med några olika så kallade företagsforskarskolor, något som även kom fram vid platsbesök. Detta anser bedömargruppen visar på ett bra helhetstänk om arbetsliv och samverkan.

Lärosätet nämner i självvärderingen utbildningsråden för utbildningsprogrammen som de organ där återkoppling från både studenterna och arbetslivet ges, men nämner inte på vilket sätt de externa parterna är involverade. Bedömargruppen har, vare sig i skrivet underlag eller vid platsbesök, fått information om hur externa samverkansparter får återrapportering om eventuella förändringar som gjorts utifrån dialogerna i utbildningsråden. Dessutom råder ingen kvalitetssäkrad rutin för utbildningsrådens möten som säkerställer en strukturerar dialog.

I både självvärderingen och vid platsbesöket framkommer att lärosätet lägger stort fokus på att ge studenterna möjlighet att skapa kontakter och arbetslivserfarenhet med det omgivande samhället. Bland annat arrangerar lärosätet arbetsmarknadsdagar, samverkansdagar och samhällsplanerardagen, vilket bedömarna vid platsbesöken upplevde var mycket positivt. Dessutom arbetar lärosätet med förberedelser för ett föränderligt arbetsliv genom att studenterna i alla utbildningsprogram genomför projekt ute i samhället eller i näringslivet.

Vid platsbesök framkom att de externa parterna känner till lärosätets kvalitetssäkringsarbete i de delar som är intressant för deras respektive verksamheter. De externa parterna menar att en strategi för utbildning och samverkan finns och parterna upplever att de är delaktiga i dess utveckling. Det gäller både utbildning, forskarutbildning och doktorandarbeten samt dialog om angelägna forskningsområden. Parterna ger flera exempel på konkret medverkan som har bidragit till nya eller förändrade utbildningar. Det sker både genom partneravtalsmöten och via utbildningsråden. De med partneravtal får även utvärderingar från akademierna. Dessutom har några av de större parterna arbetat fram gemensamma strategier, till exempel specialiseringsstrategin (regionen). Vissa externa parter har upprättade partnerskapsavtal med lärosätet. Parterna har kontinuerliga och regelbundna möten med ledningen om vad som är viktigt för lärosätet. Årliga uppföljningsmöten finns. De externa parterna upplever att deras inspel tas om hand. Det finns även gemensamma kampanjer tillsammans med lärosätet för att locka studenter till relevanta utbildningar.

Vid platsbesöket gavs en rad konkreta exempel så samverkan mellan lärosätet och de externa parterna. Lantmäterimyndigheten deltog till exempel i ansökan om införandet av lantmäteriutbildningen och Gävle energi deltog i dialog om behovet av energiingenjörer och deras kompetenser. Ett annat exempel handlar om när lärosätet funderade på att dra ner antalet utbildningsplatser för fastighetsmäklarbranschen och fick en snabb reaktion från Fastighetsmäklarförbundet, varpå lärosätet drog tillbaka sitt beslut. Regionen har ett strategiskt samarbete via avtal fram till 2060 och har tillsammans med lärosätet identifierat behov av specialistsjuksköterskor och vid behov ändrat inriktningen på den utbildningen Dessutom har lärosätet inrättat gemensamma doktorander inom vårdyrken (bristyrken). De externa parter som har VFU-utbildningar inom sin verksamhet har en särskild dialog om dem och får information vid uppföljning av utbildningarna. Sammantaget menar de externa parterna att det goda samverkansklimatet borgar för hög anställningsbarhet för lärosätets studenter.

Slutligen anser lärosätet själv att alumnverksamheten bör utvecklas. I dag finns inget systematiskt arbete med att involvera alumnerna i lärosätets utbildningar. Alltså är detta ett utvecklingsområde för lärosätet, vilket även bedömargruppen instämmer i.

Sammantaget har lärosätet ett bra strategiskt och praktiskt arbete om samverkan och arbetsliv samt dess anknytning till utbildningen. Men lärosätet har ett behov av att systematisera kvalitetssäkringssystemet bättre när det gäller hur samverkan sker i praktiken, för att säkerställa att de synpunkter som lämnas in och de åtgärder som genomförs kommuniceras med externa intressenter.

Samlat omdöme: Godkänt kvalitetssäkringsarbete med förbehåll

Motivering:

Sammantaget visar underlagen på att kvalitetssäkringsarbetet endast kan godkännas med förbehåll. Bedömningsområdena Styrning och organisation, Utformning, genomförande och resultat samt Jämställdhet bedöms inte vara tillfredsställande. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet kan åtgärda bristerna inom två år.

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet Styrning och organisation inte kan anses vara tillfredsställande. Kvalitetssystemet har endast varit i full drift sedan 2020 och det är därför svårt för bedömargruppen att hitta belägg för att kvalitetssystemet är välfungerande och effektivt, samt att utbildningarna utvecklas systematiskt utifrån den information som genereras inom kvalitetssystemet. Formen av det nuvarande kvalitetssystemet utvecklades som ett resultat av pilotstudien 2019 och består av två huvudprocesser: kvalitetsutveckling genom kollegial granskning och tematisk kvalitetsutveckling. Det framkom vid platsbesök att medarbetarna genomgående är positiva till dessa processer, eftersom de karakteriseras av ett inkluderande arbetssätt. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att även inkludera verksamhets- och ledningsstödet mer vid de kollegiala granskningarna och att detta också blir föremål för de kollegiala granskningarna, vilket det inte är i dagsläget. Likaså anser bedömargruppen att lärosätet bör tydligt föra ihop det nuvarande kvalitetssystemet inom utbildning till en helhet som kan innehålla flera av de processer som finns. Dessutom bör lärosätet förtydliga gränsdragningen mellan de olika funktionerna och göra ansvarsområdena mindre överlappande, samt beskriva vissa funktioner utifrån arbetsuppgifter i stället för ansvarsområden. Slutligen bör lärosätet skriva en rapport eller på annat sätt dokumentera resultat och slutsatser från den tematiska kvalitetsutvecklingen.

Den sammanvägda bedömningen av bedömningsområdet Förutsättningar är att detta kan anses vara tillfredsställande. Lärosätet har väl dokumenterade regler och rutiner för rekrytering av undervisande personal. Akademierna upprättar varje år kompetensförsörjningsplaner för det kommande året som del av sin verksamhetsplanering, vilken ligger till grund för rekryteringsplanering på kort sikt. Lärosätets arbete med kontinuerlig kompetensutveckling stöds av individuella utvecklingsplaner som baseras på utvecklingssamtal och majoriteten av lärarna har enligt arbetstidsavtal avsatt tid för kompetensutveckling. Lärosätet erbjuder en främjande miljö för pedagogiskt utvecklingsarbete, där lärarna får adekvata möjligheter till högskolepedagogisk kompetensutveckling. Bedömargruppen rekommenderar dock lärosätet att utveckla stödet för att ta fram nödvändiga faktaunderlag till arbetsgrupperna i de kollegiala granskningarna. Lärosätet har tillfredsställande resurser för undervisningen i form av infrastruktur, studentstöd och läranderesurser. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet utvecklar en transparent process för regelbunden uppföljning av huruvida infrastruktur och studentstöd är ändamålsenliga för alla studenter – även internationella studenter och doktorander. Slutligen rekommenderar bedömargruppen att lärosätet utvecklar en central meritvärdering vid anställning av adjunkter.

Bedömargruppens uppfattning är att bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat inte är tillfredsställande. Lärosätets kvalitetssystem är nyligen inrättat och under utveckling, varför det saknas tillräckligt med belägg för att visa att förbättringscykelns alla delar fungerar. Det finns ännu ingen etablerad arbetsform när det gäller hur resultaten från de periodiska granskningarna – kollegiala granskningar och tematisk kvalitetsutveckling – kommer till användning praktiskt i exempelvis verksamhetsplanerna och bidrar till kvalitetsutveckling av utbildningarna, eftersom resultaten från de kollegiala granskningarna inarbetas i verksamhetsplanen först 2022. Bedömargruppen anser också att det är en svaghet i systemet att det finns flera exempel på bristande information till studenterna gällande bland annat deras deltagande i råd, ändringar i examensformer kort före examen och lärarnas återkoppling på kursvärderingar. Bedömargruppen ser emellertid även flera styrkor. Exempelvis finns det en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar. Lärosätets modell för att mäta utbildningens forskningsanknytning är också förtjänstfullt utformad.

Den sammanvägda bedömningen av bedömningsområdet Jämställdhet är Inte tillfredsställande. Bedömargruppen har identifierat flera goda exempel på ett välintegrerat jämställdhetsarbete vid lärosätet. Lärosätet har en hög ambitionsnivå och förefaller vilja arbeta för att höja kunskapsnivån om jämställdhet och genus bland sina medarbetare. Bedömargruppen har dock även konstaterat att det saknas systematik och att det inte finns en färdig struktur för jämställdhetsarbetet. Lärosätet har inte lyckats visa att dess systematiska kvalitetsarbete säkerställer att jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll i tillräcklig utsträckning för att bedömningsområdet ska kunna anses vara tillfredsställande. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utarbeta en sådan tydlig process i kvalitetssystemet och ser en utvecklingspotential när det gäller alternativa vägar för att utvärdera i vilken utsträckning som jämställdhet i utbildningarna beaktas.

Bedömargruppen gör den sammanvägda bedömningen av bedömningsområdet Student- och doktorandperspektiv att detta är tillfredsställande. Lärosätet har på ett tillfredsställande sätt visat att studenters och doktoranders inflytande över både sin utbildning och den allmänna studiesituationen säkerställs. Det finns ett fungerande och systematiskt samarbete mellan studentkåren och ledningen på central nivå, liksom mellan studenter och personal på kurs- och utbildningsnivå. Lärosätet har kunnat visa flera goda exempel på när studentinflytandet har fått betydelse för dess arbete i praktiken. Vid platsbesök framkom konkreta förändringar av dels kursupplägget på utbildningsnivå, dels kvalitetssystemet där studenternas inflytande haft en betydande påverkan. Mentorssystemet för doktorander är ett annat positivt exempel som stärker de forskarstuderandes möjligheter att påverka sin utbildning och studiesituation. Samtidigt anser bedömargruppen att lärosätets kommunikation av kursvärderingarnas resultat till presumtiva studenter är ett utvecklingsområde. Ett annat utvecklingsområde är enligt bedömargruppen att delar av lärosätets kvalitetsgranskningsarbete som berör studenternas studiesituation sker utan sammankoppling med verksamhetsplaneringen vid enheten för verksamhets- och ledningsstöd. Trots detta anser bedömargruppen att lärosätet har lyckats visa att det på ett tillfredsställande sätt säkerställs att både studenter och doktorander har möjligheter att utöva inflytande över utbildningen.

Den sammanvägda bedömningen av bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan är Tillfredsställande. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet har rutiner som säkerställer att studenter och doktorander utvecklar beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Lärosätet har både en mycket bra strategi och praktiskt arbete med samverkan och arbetsliv samt dess anknytning till utbildningen. Samverkansperspektivet finns i både styrdokument och kvalitetssystem. Utveckling, uppföljning och utvärdering av samverkan finns tydligt med som parameter i kvalitetssäkringssystemet och följs upp inom ramen för verksamhetsplaneringen. Det lärosätet kan förbättra är att dokumentera, tydliggöra och synliggöra de olika samverkansprocesserna på ett sådant sätt att de tydligare knyter an till kvalitetssystemet.