Förutsättningar

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

De samlade underlagen bekräftar för bedömargruppen att utbildningsutvärderingarna med extern bedömning granskar lärarnas vetenskapliga och konstnärliga kompetens samt förankring i forskning. Utbildningarnas innehåll och förutsättningar genomlyses alltså utförligt i relation till lärarnas ämnesmässiga kompetens. Lärarnas formella högskolepedagogiska kompetens uppmärksammas i handläggningsordningar för att inrätta nya utbildningar och inom ramen för lokal kontinuerlig uppföljning och utveckling av utbildningar, där behov av ett mer tematiskt eller riktat kompetensutvecklingsbehov identifieras.

Vidare framgår av de samlade underlagen hur det vid varje institution finns utbildningsansvariga, med ansvar för att skapa miljöer och forum som gynnar högskolepedagogiskt utvecklingsarbete. De ska även engagera medarbetare att delta i diskussioner och erfarenhetsutbyte inom lärarkollegiet. Den gemensamma kunskapsinfrastrukturen i enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) erbjuder goda förutsättningar för den undervisande personalens pedagogiska kompetensutveckling på kort och lång sikt. Bedömargruppen vill särskilt framhålla möjligheten till att meritera sig till excellent lärare som ett gott exempel på en process som uppmärksammar den enskilda lärarens kompetensutveckling och gynnar högskolepedagogiskt utvecklingsarbete.

Bedömargruppen finner utifrån de samlade underlagen stöd för att lärosätet i sitt kvalitetsarbete säkerställer att det finns förutsättningar för utbildningarnas genomförande och studenternas och doktorandernas lärande. Lärosätet följer upp, genomför åtgärder och utvecklar systematiska förutsättningar. Bedömargruppen konstaterar samtidigt att lärosätets kvalitetssystem har identifierat studenternas arbetsmiljö som ett utvecklingsområde. Det finns en studiesocial arbetsgrupp som rektor har inrättat, med uppdrag att samordna insatser för studenthälsa och utveckla kartläggningar av studenternas arbetsmiljö, samt organisera och följa upp utbildningen av studentrepresentanter. Vid platsbesöket framgick det för bedömargruppen att det finns behov av att ytterligare utveckla systematiken för kartläggningen av studenternas och doktorandernas arbetsmiljö, en fråga som blivit allt viktigare under pandemin.

Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander får goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid. För doktorandernas del har lärosätets webbaserade system för individuella studieplaner förbättrat doktorandernas förutsättningar att genomföra utbildningen inom den planerade tiden, anser bedömargruppen.

Bedömargruppen har identifierat följande huvudsakliga styrkor:

• Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar genomför lärosätet åtgärder för att följa upp, åtgärda och utveckla systematiska förutsättningar för utbildningarnas genomförande och studenternas lärande.
• Genom lärosätets arbete och uppföljning inom ramen för kvalitetspolicyns process 1 (lokal kontinuerlig uppföljning) och process 2 (periodisk utbildningsutvärdering med extern bedömning) uppmärksammas återkommande om den existerande vetenskapliga/konstnärliga, pedagogiska och professionsanknutna kompetensen behöver förstärkas.
• Lärosätet har en ändamålsenlig gemensam kunskapsinfrastruktur i form av exempelvis PIL och erbjuder goda förutsättningar för den undervisande personalens kompetensutveckling på kort och lång sikt.
• Bedömargruppen vill särskilt framhålla möjligheten att meritera sig till excellent lärare och anser att det är ett gott exempel på en stimulerande åtgärd där den enskilda lärarens kompetensutveckling erkänns på ett sätt som gynnar det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet.

Bedömargruppen har identifierat följande huvudsakliga utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver förbättra systematiken för hur den tillgängliga tiden för forskning och kompetensutveckling används av undervisande personal, för att utveckla den pedagogiska och ämnesmässiga kompetensen och säkerställa framtida kompetensbehov.
• Bedömargruppen vill uppmuntra lärosätet att ytterligare utveckla systematiken för kartläggningen av studenternas och doktorandernas arbetsmiljö.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

Lärosätet redogör i självvärderingen att det formella ansvaret för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling för utbildningsverksamheten ligger på fakultetsstyrelserna, vilket regleras i lärosätets arbetsordning. I planeringen inför inrättandet av nya utbildningar eller forskarutbildningar inventerar fakultetsstyrelsen enligt handläggningsordningar för inrättande av ny utbildning eller forskarutbildning tillgången på och behovet av lärare, doktorander och annan personal som behövs i utbildningen. Lärarnas vetenskapliga eller konstnärliga meritering, högskolepedagogiska kompetens och forskningsprofil i relation till utbildningens innehåll bedöms av fakultetsstyrelsen och är underlag för det samråd som sker i utbildningsnämnden (UN). När nya forskarutbildningsämnen ska inrättas kontrolleras även tillgången till disputerade handledare med docent- och professorskompetens och vilka av dem som har genomgått handledarutbildning, eftersom minst en av handledarna måste uppfylla dessa krav. Bedömargruppen noterar, utifrån både skriftligt underlag och platsbesök, att en hög andel bedömarutlåtanden från utbildningsutvärderingarna med extern bedömning framhåller lärarnas vetenskapliga eller konstnärliga kompetens och förankring i forskning som styrkor. Bedömargruppen anser att utbildningarnas innehåll och förutsättningar genomlyses tillfredsställande i relation till lärarnas ämnesmässiga kompetens.

Platsbesöken bekräftade för bedömargruppen att den gemensamma kunskapsinfrastrukturen enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) erbjuder goda förutsättningar för den undervisande personalens pedagogiska kompetensutveckling på både kort och lång sikt. Vid platsbesöken framkom även att PIL kan erbjuda kurser med utgångspunkt i behov som har uppmärksammats i samband med kursvärderingar och utbildningsutvärdering med extern bedömning.

Vid platsbesöken förtydligades institutionernas arbete med kompetensförsörjningsplanerna och arbetet inom lärosätets lärarförslagsnämnder, vilket bekräftade för bedömargruppen att lärosätet systematiskt arbetar med att säkerställa att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att alla lärare vid universitetet har rätt att ägna minst 10 procent av arbetstiden åt forskning och kompetensutveckling inom det egna ämnesområdet eller annan kompetensutveckling av betydelse för arbetet. Bedömargruppen noterade vid platsbesöken att inriktningen på eller valet av kompetensutveckling i många fall avgjordes av lärarna själva, utifrån meriteringskraven om exempelvis genomförda kurser i högskolepedagogik. Bedömargruppen vill därför framhålla att lärosätet kan behöva utveckla systematiken för hur utbildningarnas identifierade behov av kompetens ytterligare kan styra innehållet i den tillgängliga kompetensutvecklingstiden, för att främja att utbildningarnas behov tillgodoses. Kompetensförsörjnings- och kompetensutvecklingsplanerna och uppföljningen av dem är därför ett utvecklingsområde, menar bedömargruppen.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet utvärderar och säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Av självvärderingen och andra underlag framgår att det är prefekten vid institutionen som ansvarar för förutsättningarna så att lärare får möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. Vid varje institution finns även en utbildningsansvarig som förväntas skapa miljöer och forum som gynnar högskolepedagogiskt utvecklingsarbete, där medarbetare deltar i diskussioner och erfarenhetsutbyte. Bedömargruppen befarade inledningsvis att det ansvar som läggs på prefekten i kvalitetssystemet är väl omfattande för att vara ändamålsenligt. Platsbesöken klargjorde för bedömargruppen prefektens roll i kvalitetssystemet när det gäller rapportering till dekanen samt återkopplingen till anställda och studenter. Platsbesöken bekräftade också att en del av arbetet delegeras till viceprefekt eller motsvarande. Bedömargruppen anser att lärosätet säkerställer att den undervisande personalens möjligheter att utveckla sin kompetens följs upp inom fakultetens institutioner, men platsbesöken visade att det är stora variationer inom och mellan fakulteterna på hur systematisk uppföljningen av genomförd kompetensutveckling är.

Lärosätet redovisar i självvärderingen att det finns en gemensam kunskapsinfrastruktur och främjande miljöer, som universitetsbiblioteket (UB) och enheten för pedagogisk utveckling och digitalt lärande (PIL). De erbjuder enligt lärosätet goda förutsättningar för den undervisande personalens kompetensutveckling på kort och lång sikt. Under åren har universitetsbiblioteket förändrats för att bättre kunna tillgodose behoven av digitalt tillgängligt material, vilket lärosätet framhåller har betydelse för undervisande lärares kompetensutveckling. Bedömargruppen anser sammantaget utifrån skriftligt underlag och platsbesök att lärosätet tillhandahåller en främjande miljö för systematisk kompetensutveckling.

Självvärderingen beskriver att behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning om tio veckor är ett minimikrav för lärare. Lärare som har högskolepedagogisk utbildning från andra lärosäten eller skaffade sig utbildningen för länge sedan, alternativt har högskolepedagogisk kompetens på annat sätt, kan ansöka om att få dessa meriter prövade och erkända. Av studieplaner på forskarnivå från olika fakulteter framgår att det för doktorander är obligatoriskt att läsa 5 högskolepoäng högskolepedagogik. Internutbildningar erbjuds i form av tre obligatoriska kurser. Dessutom finns en kurs som ger behörighet att handleda doktorander samt en påbyggnadskurs för erfarna handledare med syfte att stimulera erfarenhetsutbyte kring rollen som handledare. Kurserna organiseras och genomförs av PIL, som också erbjuder andra kurser om till exempel bedömning och examination samt digitala undervisningsformer. I samband med platsbesöken fick bedömargruppen intrycket att kurserna blivit allt mer utnyttjade av den undervisande personalen, eftersom de i högre grad skräddarsys efter identifierade behov. Vid rektors verksamhetsdialoger med fakultetsledningarna har statistik om den formella högskolepedagogiska kompetensen återkommande uppmärksammats för att stimulera till ytterligare åtgärder, och vid utnämning till professor säkerställer rektor att kravet på formell högskolepedagogisk utbildning är uppfyllt.

Bedömargruppen vill särskilt framhålla möjligheten att meritera sig till excellent lärare. Prövningen regleras i lärosätets Ordning för prövning av excellent lärare vid Göteborgs universitet och i handläggningsordningar på fakultetsnivå. Bedömargruppen anser att möjligheten är ett gott exempel på en stimulerande åtgärd där den enskilda lärarens kompetensutveckling erkänns, vilket också gynnar det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet. Lärosätet anger att excellenta lärare ofta används inom fakulteterna i utvecklingsprojekt och som kollegialt stöd, vilket bekräftades för bedömargruppen vid platsbesöken.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att alla lärare vid universitetet har rätt att ägna minst 10 procent av arbetstiden åt forskning eller kompetensutveckling inom det egna ämnesområdet eller annan kompetensutveckling av vikt för arbetet. Hur den tiden ska disponeras påverkas av övergripande kompetensbehov som har identifierats vid institutionerna i uppföljningsarbetet av utbildningarna. Utifrån platsbesök och skriftliga underlag som rör lärosätets gemensamma eller institutionernas riktlinjer för medarbetar- och utvecklingssamtal samt lönekriterier, framkom att dialogen om hur den tiden ska disponeras förs i samband med utvecklingssamtal. Lärosätet påpekar i självvärderingen att ämnesmässig kompetensutveckling på individuell nivå är en stark drivkraft som gynnas av tydliga befordringsvägar. Det framkom tydligt för bedömargruppen vid platsbesöken att meriteringskraven för befordran har bidragit till ett ökat intresse för de obligatoriska pedagogiska kurserna. Bedömargruppen noterade då också att inriktningen på kompetensutvecklingen ofta avgörs av lärarna själva, utifrån meriteringskraven om exempelvis genomförda kurser i högskolepedagogik, se bedömningsgrund 1.3. Bedömargruppen menar att systematiken för hur den undervisande personalen använder sin tid för kompetensutveckling kan förbättras och anser att planerna för kompetensförsörjning och kompetensutveckling samt uppföljningen av dem är ett utvecklingsområde för lärosätet.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet erbjuder en miljö som genom olika rutiner och processer ger undervisande personal möjlighet att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt och möjlighet till kompetensutveckling. Genom rutiner och processer i lokal kontinuerlig uppföljning och utbildningsutvärdering med extern bedömning utvecklas förutsättningarna för den undervisande personalens pedagogiska och vetenskapliga kompetens samt ämneskompetens.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Lärosätet redogör i självvärderingen för flera system och plattformar som ger stöd i infrastruktur, studentstöd och läranderesurser. Vid platsbesöken nämndes exempel som rörde lärplattformen Canvas, som utnyttjas för information och kommunikation för all utbildning vid lärosätet och som under det senaste året har spelat en större roll i samband med distansundervisningen. Andra exempel som togs upp var Studentportalen på lärosätets webbplats och Doktorandportalen som hänvisar till lärosätets gemensamma kurskatalog för forskarutbildningskurser, FUBAS. Platsbesöken och de skriftliga underlag som bedömargruppen har tagit del av bekräftar att infrastruktur, studentstöd och lärarresurser omfattas av de kontinuerliga och periodiska granskningarna som genomförs inom ramen för lärosätets kvalitetssystem.

Lärosätet beskriver hur studie- och lärmiljöerna vid lärosätet har präglats av fysiska rum för lärande som har begränsat valet av undervisningsformer. Den digitala utvecklingen samt om- och nybyggnationer har förändrat förutsättningarna. På grund av lärosätets breda utbildningsutbud finns en rad olika specialiserade lokaler, som laboratorier, verkstäder, ateljéer, arkeologiska utgrävningar, fältstationer, marina forskningsfartyg, teatrar och botaniska trädgårdar. Av självvärderingen framgår att utbildningsnämnden (UN) initierade en studie där enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) kartlade förutsättningar och framtida behov som sammanfattades i rapporten Studie- och lärmiljöer vid Göteborgs universitet. PIL har i uppdrag att fortsatt bevaka dessa frågor, vilket bedömargruppen ser positivt på.

Lärosätet framhåller universitetsbibliotekets centrala roll med en infrastruktur för stöd till studenterna i deras lärande. Här finns kurslitteratur och databaser samt tillgång till undervisning i informationssökning. Universitetsbiblioteket ger utbildningar anpassade till olika utbildningars innehåll. Det finns utbildningsmoduler i Canvas och vid flera fakulteter ingår dessa i obligatoriska kurser på forskarnivå och som strimmor i utbildningsprogram. Universitetsbiblioteket erbjuder också studenterna olika studie- och lärmiljöer, vilket bidrar till en ändamålsenlig infrastruktur menar bedömargruppen.

Vid platsbesöken framkom att rektor har inrättat en studiesocial arbetsgrupp som har i uppdrag att samordna insatser för studenthälsa och arbetsmiljö för studenter, samordna och utveckla kartläggningar av studenternas arbetsmiljö, analysera rapporter samt organisera och följa upp utbildning av studentrepresentanter. Bedömargruppen anser efter platsbesöken att det finns behov av att lärosätet fortsätter att utveckla systematiken för uppföljningar och åtgärder för att ytterligare uppmärksamma och främja studenternas och doktorandernas arbetsmiljö. Frågan har under pandemin uppmärksammats av både lärosätets personal, studenter samt doktorander, och blivit allt viktigare menar bedömargruppen. Bedömargruppen anser att det finns utvecklingspotential för lärosätet att stärka och synliggöra kopplingarna med hur studenthälsa inkluderas i kvalitetssystemet för att utveckla studentstödet ytterligare till förmån för studenternas och doktorandernas lärande.

Sammanfattningsvis säkerställer lärosätet trots angiva utvecklingsområden att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Av självvärderingen framgår att lärosätesförvaltningens ekonomienhet tar fram underlag om exempelvis söktryck och genomströmning, som sedan kommuniceras inom lärosätet. Underlagen tas upp vid rektorns ledningsråd och i verksamhetsdialogerna. I samband med en ny form av dialog, med fokus på respektive fakultets utbildningsutbud, finns också tid att fördjupa diskussionen om söktryck och genomströmning vid lärosätet.

I utbildningsutvärderingarna med extern bedömning fångas styrkor och svagheter i studenternas studie- och lärmiljöer upp, anser bedömargruppen, utifrån flera exempel vid platsbesöken och dokumentationen som rör process 2. Tydlig och ändamålsenlig information till studenter är ett återkommande uppmärksammat förbättringsbehov som har resulterat i genomförda åtgärder för att förbättra kvaliteten i kursguiderna. Ett annat exempel är återkommande förbättringsbehov som handlar om transparent informationsspridning via lärosätets webbplats. Vid platsbesöken framkom för bedömargruppen exempelvis behovet av ett utökat stöd i akademiskt skrivande till studenter, samt att det behövs mer systematisk uppföljning och analys av orsakerna till studenters avhopp.

Både från självvärderingen och platsbesöken får bedömargruppen intrycket att lärosätets webbaserade system för individuella studieplaner (ISP) ger handledare och doktorander god möjlighet att följa progressionen i utbildningen och planera in vilka aktiviteter som behöver göras för att doktoranden ska kunna slutföra sin utbildning inom den planerade studietiden. Ett exempel som underlättar för parterna är att handledaren får påminnelser i systemet om aktiviteterna i doktorandens utbildning och uppföljning. Där kan handledaren och examinatorn följa doktorandernas progression genom planering och uppföljning av halvtids- och slutseminarier. Platsbesöken bekräftade för bedömargruppen att ISP-systemet bidrar till doktorandernas förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid. Systemet har förenklat och förbättrat förutsättningarna för att båda parter kan fullfölja sina respektive uppdrag, konstaterar bedömargruppen.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander får goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.