Student- och doktorandperspektiv

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet beskriver i självvärderingen att de har en väl utvecklad struktur för att möjliggöra att studenter och doktorander har inflytande över utbildningen och sin studiesituation. Utifrån underlag och platsbesök delar bedömargruppen uppfattningen att strukturen i stort är välutvecklad och möjliggör ett gott studentinflytande.

Bedömargruppen har identifierat följande huvudsakliga styrkor:

• Lärosätets styrdokument har en tydlig struktur för studentinflytande.
• Lärosätet fångar systematiskt upp problemområden och bedriver fortlöpande utvecklingsarbete när det gäller möjligheter till inflytande.
• Ett gott exempel som bedömargruppen vill framhålla är den av rektor inrättade studiesociala arbetsgruppen som bland annat har uppdraget att samordna hälso- och arbetsmiljöinsatser för studenter och följa upp utbildning av studentrepresentanter. Strukturen verkar för bedömargruppen lovvärd för att lärosätet på central nivå följer upp de olika fakultetsstyrelsernas arbete med frågorna.

Bedömargruppen har identifierat följande huvudsakliga utvecklingsområden:

• Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att förbättra återkopplingen om åtgärderna som har gjorts till följd av kvalitetssystemets kontinuerliga och periodiska granskningar.
• Lärosätet uppmanas att mer aktivt hämta in åsikter från studenter och doktorander om studiesituationen.

Bedömning av bedömningsgrunden:

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Uppfylld

Lärosätet beskriver i självvärderingen att det finns tydliga strukturer för hur studentinflytande ska ske på lärosätet, vilket också bekräftas av studentinlagor och platsbesök. Det framgår också för bedömargruppen att studentperspektivet ses som en central del i kvalitetsarbetet. Studentperspektivet lyfts exempelvis fram i styrningen av de olika processerna som ingår i lärosätets kvalitetsarbete, och olika styrdokument ger grundläggande och viktiga förutsättningar för studentinflytande på lärosätet. Ett exempel på styrdokument är Handläggningsordning för inrättande och avvecklande av utbildningsprogram och huvudområden, där fakultetsstyrelsen till utbildningsnämnden inför inrättandet av en ny utbildning ska redogöra för hur studenterna får inflytande i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen, genom till exempel kursvärderingar, studentdialoger, programvärderingar och alumnundersökningar.

Lärosätet ger i självvärderingen olika exempel på hur området har utvecklats över tid genom systematisk utvärdering. Utöver detta har lärosätet också lyft fram olika utvecklingsområden. Ett utvecklingsområde som lärosätet har identifierat utifrån resultat av utbildningsutvärdering med extern bedömning är kommunikationen av resultatet från kursvärderingar. Lärosätet beskriver vidare att detta leder till åtgärder både inom ramen för aktuella utbildningar och lärosätesövergripande, vilket bekräftades för bedömargruppen vid platsbesöken.

Bedömargruppen ser ett gott exempel i den av rektor inrättade studiesociala arbetsgruppen sedan 2018 som bland annat har uppdraget att samordna hälso- och arbetsmiljöinsatser för studenter och följa upp utbildning av studentrepresentanter. Den strukturen verkar för bedömargruppen lovvärd för att lärosätets på central nivå följer upp de olika fakultetsstyrelsernas arbete, se även bedömningsgrund 1.1.

Lärosätet är stort och har enligt självvärderingen aktivt valt att ha en decentraliserad struktur, vilket bedömargruppen ser som en utmaning för studentinflytandet. Förutsättningarna ser inte lika ut överallt på lärosätet och det är svårt att bedöma hur det ser ut som helhet, även om strukturen från lärosätets ledning ger en bra grund. Bedömargruppens övergripande intryck är ändå att lärosätet har ett välfungerande system när det gäller det organiserade studentinflytandet med studentrepresentanter.

Strukturerna för att möjliggöra inflytandet för den enskilda studenten och doktoranden är inte lika tydliga och tycks enligt bedömargruppens intryck från platsbesöken bero på det personliga engagemanget hos exempelvis kurslärare. Bedömargruppen menar att lärosätet kan utveckla systematiken i hur studenterna uppmuntras till att vara delaktiga i utvecklingen av sin utbildning och sin studiesituation. Detta kan också kopplas samman med hur lärosätets olika institutioner återkopplar till studenter om de synpunkter som har lämnats in, eftersom det för bedömargruppen verkar vara återkommande att studenter inte alltid upplever att deras deltagande har någon påverkan. Att utveckla återkopplingen av kursvärderingar har lärosätet redan identifierat, se bedömningsgrund 3.6, och det ser bedömargruppen som positivt.

Utifrån självvärderingen, studentinlagorna och platsbesöken framgår att lärosätet har ett gott samarbete med studentkårerna. En stor del av kvalitetsutvecklingen utifrån studenternas perspektiv bygger på att studenterna tar upp frågor till lärosätet på olika sätt. Det är bra att åsikterna tas till vara, men bedömargruppen ser trots det en farhåga med att lärosätet inte alltid agerar proaktivt för att identifiera problem och utvecklingsområden. Ett exempel är arbetet med studenternas studiesituation och då frågor som specifikt rör deras arbetsmiljö. Bedömargruppen har efter platsbesöket intrycket av att detta till stor del bygger på att det finns ett studentarbetsmiljöombud som kan förmedla studenternas bild av studiesituationen. Bedömargruppen menar att detta upplägg är sårbart eftersom det vilar på endast en person. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utveckla tydligare sätt att hämta in synpunkter från studenterna och doktoranderna om deras respektive studiesituation, så att lärosätet är mindre beroende av att uppdraget som studentrepresentant är bemannat.

Av studentinlagan framgick det att ett hinder för att kunna ha verkligt inflytande i beslut och beredning, särskilt för doktorander, är språkbarriären för de som inte kan svenska. Detta är något som bedömargruppen anser bör kunna fångas upp och bemötas, i synnerhet eftersom lärosätet strävar efter att ha en internationell profil.

Studenternas perspektiv tas till stor del tillvara genom ett tätt samarbete med studentkårerna vid lärosätet samt kårernas samarbetsorgan. En utmaning som framkommit under platsbesöken är att en av studentkårerna står utanför samarbetsorganet, och att det leder till en viss informationsskugga för kåren när det gäller den centrala nivån, där kåren inte alltid är representerad. Problemet tycks vara att studentkåren inte alltid är informerad om vad som händer centralt på lärosätet, vilket kan komma att påverka de studenter som kåren representerar. Bedömargruppens farhåga är att lärosätet inte lägger stor vikt vid studentrepresentanters kårtillhörighet och därmed inte uppfattar problemet på ett tydligt sätt. Bedömargruppen rekommenderar en fortsatt dialog om hur lärosätet kan samarbeta med studentorganisationerna för att motverka problemet.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet trots de angivna utvecklingsområdena systematiskt säkerställer studenternas och doktorandernas möjlighet att utöva inflytande över sin utbildning och studiesituation.