Styrning och organisation

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet har ett väl utvecklat kvalitetssäkringssystem som har utvecklats över lång tid med god förankring i organisationen och med ett kontinuerligt och systematiskt fokus på utveckling. Utifrån självvärderingen, dokumentationen och platsbesöken anser bedömargruppen att styrningen och organisationen av kvalitetsarbetet är ändamålsenlig och har en god struktur med tydlig ansvarsfördelning. Systemet stöder sig också på dialog genom träffar mellan ledningen på alla nivåer i organisationen och med hög grad av skriftlig rapportering uppåt i systemet. Platsbesöken visade att lärosätet har ett aktivt och levande kvalitetssystem med stor vikt på utveckling, och man arbetar med att stimulera kvalitetskultur på alla nivåer i organisationen. Ledningen på alla nivåer kommunicerar också tydligt vilka roller de själva och medarbetarna har för ansvar och uppgifter i systemet.

Samtidigt framstår systemet som resurskrävande när det gäller rapporteringen och arbetsintensivt när många personer är involverade i uppföljningen. Uppföljningen av systemet är delegerat till fakulteterna och institutionerna med målet att bevara professionell variation och kultur på lärosätet. Ett särskilt stort ansvar är genom delegationsfullmakten delegerat till prefekten, som i sin tur i hög grad har delegerat uppföljningen av utbildningens kvalitet till viceprefekten för utbildning.

Bedömargruppen anser att delegationsrätten till fakulteterna kunde vara något bättre specificerad när det gäller uppgifter och förväntningar på uppföljningen mellan fakulteterna, för att säkerställa en högre grad av likvärdighet i förhållningssättet över hela lärosätet. Platsbesöken visar att dagens uppföljning är god och systematisk på alla ledningsnivåer, men samtidigt till viss del påverkad av de personer som har de olika funktionerna samt deras motivation och kompetens. Baserat på dokumentation och platsbesök har det varit svårt att få klarhet i hur den enskilda läraren upplever sin roll i kvalitetssystemet samt i vilken grad var och en får information och blir involverad i kvalitetsarbetet.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor i kvalitetssystemet:

• Lärosätet har ett kvalitetssystem som aktivt följs upp på alla ledningsnivåer, särskilt gäller det de periodiska utbildningsutvärderingarna med extern bedömning.
• Systemet kombinerar skriftlig uppföljning med muntlig dialog mellan ledningsnivåerna genom att utveckla handlingsplaner och rapporter, vilket säkerställer en systematiskt organiserad kommunikation.
• Studenterna verkar vara väl integrerade och involverade i de organ som ingår i kvalitetssystemet.

Bedömargruppen har identifierat följande huvudsakliga utvecklingsområden:

• Lärosätet rekommenderas att utarbeta tydligare uppdragsbeskrivningar för rollerna som prefekt och viceprefekt för utbildning, för att öka transparensen och skapa ännu bättre förutsättningar för erfarenhetsutbyte inom och mellan fakulteterna.

• Lärosätet rekommenderas att utveckla systematiken för kommunikationen till studenter och lärare om resultaten från lokal kontinuerlig uppföljning (process 1), utbildningsutvärdering med extern bedömning (process 2) samt uppföljningen av dem.
• Bedömargruppen föreslår att lärosätet går igenom alla parallella processer och dokument som varje institution och fakultet måste förhålla sig till i uppföljningen av process 1 och 2 samt värderar behovet av samordning och förenkling för att skapa förutsättningar för ett mer resurseffektivt arbete.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

1.1 Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Uppfylld

Lärosätet har sitt ursprung i Göteborgs högskola, som bildades 1891, och fick universitetsstatus 1954. Det är ett universitet med en stor disciplinär bredd. Verksamheten för utbildning, forskning och samverkan, som bedrivs vid sammanlagt 38 institutioner och cirka 30 centrumbildningar, är fördelade mellan 8 fakulteter. Fakulteterna är Handelshögskolan, Humanistiska fakulteten, IT-fakulteten, Konstnärliga fakulteten, Naturvetenskapliga fakulteten, Sahlgrenska akademin, Samhällsvetenskapliga fakulteten och Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Utbildning bedrivs i form av över 200 utbildningsprogram och ett stort antal fristående kurser.

Kvalitetssystemet vid lärosätet är väl dokumenterat och har använts i olika versioner sedan 1995 och i dess nuvarande form sedan 2016. Kvalitetssystemet bygger på de kvalitetskriterier som SUHF:s expertgrupp för kvalitet har utarbetat baserat på European Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG) och som återfinns i SUHF:s rapport från 2014, Om lärosätens rätt att ansvara för utbildningsutvärderingarna i ett nationellt kvalitetssystem. Kvalitetssystemet utgår från lärosätets övergripande strategi, Vision 2020, och är utformat enligt en gemensam kvalitetspolicy, Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Göteborgs universitet, där de centrala delarna består av olika kollegiala granskningar med intern och extern medverkan. I självvärderingen beskriver lärosätet utförligt ett kvalitetssystem som kombinerar det decentraliserade kvalitetsarbetet med en centralt samordnad uppföljning och säkerställande via beredningsorganen på de olika nivåerna. Lärosätet redogör för ett kvalitetssäkringssystem där fakultetsstyrelserna har en central roll som beslutande organ för mål och strategier för fakultetens kärnverksamhet samt dess uppföljning, kvalitetssäkring och utveckling. Utbildningsnämnden (UN) leds av vicerektor för utbildningsfrågor och driver tillsammans med UN:s kvalitetsutskott (KU) kvalitetsarbetet på den universitetsgemensamma nivån. Ett forskarutbildningsutskott (FU) bereder frågor om kvalitetsutveckling inom sitt område.

När den nuvarande kvalitetspolicyn infördes, uppmanades fakultetsstyrelserna att lämna in en sexårsplan för periodiska utbildningsutvärderingar med extern bedömning. Den första sexårscykeln pågår under perioden 2017–2023.

Bedömargruppen delar lärosätets beskrivning att åtgärder och utveckling sker på alla nivåer i organisationen, med tonvikt på en decentraliserad struktur för anpassning till lokala behov och variationer. Bedömargruppens intryck är att systemet är aktivt genom att åtgärder fortlöpande beslutas och genomförs. För att nämna ett exempel, har rektor nyligen beslutat om reviderade regler för kursvärderingar, framför allt en reviderad presentation av kursvärderingarnas resultat, eftersom återkopplingen från organisationen och studenterna har visat på behov av förändring. Ett annat exempel är den studiesociala arbetsgruppen som rektor inrättade 2018 och som har haft i uppdrag att samordna insatser för studenthälsa och studenters arbetsmiljö samt följa upp utbildning av studentrepresentanter. Gruppen har rapporterat till centrala arbetsmiljökommittén (CAMK). Enligt självvärderingen utvärderades gruppens arbetsformer under våren 2020, och en slutsats var att kopplingen mellan studenters arbetsmiljö, hälsa och utbildning samt pedagogik behöver tydliggöras. En första åtgärd är att den studiesociala gruppens arbete och slutsatser rapporteras och diskuteras i utbildningsnämnden (UN) två gånger per år.

Forskarutbildningen regleras av universitetets kvalitetspolicy och bygger på processerna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, men har specifika utvärderingsområden för forskarutbildningsnivån. Av självvärderingen framgår det att forskarutbildningen har haft en särskilt framträdande plats i lärosätets kombinerade modell av intern och extern "benchmarking" genom sex olika projekt. Dessa följs upp i särskilda sammanställningar, i diskussioner om utlåtandena och i åtgärdsplanerna från utbildningsutvärderingarna med extern bedömning i forskarutbildningsutskottet två gånger per år.

Uppbyggnaden och delarna i kvalitetssystemet har en tydlig anknytning till strategi. Systemet verkar genomtänkt och framstår som systematiskt i form av tre processer:

• Process 1 i kvalitetspolicyn tar upp den lokala kontinuerliga kvalitetsutvecklingen på fakultets- och institutionsnivå i linje med centrala utvecklingsbeslut, uppföljning av handlingsplaner samt genomförande och uppföljning av kursvärderingar.
• Process 2 inkluderar utbildningsutvärderingarna med extern bedömning som genomförs vart sjätte år utifrån åtta kriterier som universitetet har tagit fram.
• Process 3 är den centrala kontinuerliga uppföljningen av process 1 och 2 genom handlingsplaner som fakulteterna har utvecklat och kvalitetsutskottet diskuterar och utvärderar.

Dessutom följs resultaten från process 1 och 2 upp varje år genom verksamhetsdialoger mellan rektor och fakultetsledningen. Den skriftliga beskrivningen av systemet är ibland svår att följa, med tanke på att samma process och dokument utvärderas på flera nivåer i systemet och pilarna mellan nivåerna går i båda riktningarna. Platsbesöken gav däremot bedömargruppen nödvändiga förklaringar av till exempel rollfördelningen mellan utbildningsnämnden (UN) och kvalitetsutskottet (KU) samt mellan prefekten och viceprefekten.

Självvärderingen betonar i hög grad kvalitetsutveckling, och den systematiska fokuseringen på kvalitetsutveckling blev uppenbar för bedömargruppen under platsbesöken. Det är bedömargruppens intryck att systemet får mycket uppmärksamhet från ledningen och bidrar till deras engagemang för systematisk och kontinuerlig utveckling. Ledningen på olika nivåer har en tydlig bild av sin roll, men bedömargruppens erfarenhet under platsbesöken var att den bilden ibland varierar ganska mycket både inom och mellan fakulteterna.

Platsbesöken bekräftade för bedömargruppen att det finns en god koppling och integrering av utvärderingarna som görs i process 1 och 2, där återkopplingen och uppföljningen från process 1 lägger grunden för process 2, och där återkopplingen från process 2 följs upp i utveckling av ämnen och studieprogram samt ytterligare utveckling och utvärdering i process 1. Kvalitetssäkringen är också tydligt integrerad i process 2. Platsbesöken visade mer än systembeskrivningen en god koppling mellan nivåerna i organisationen och med systematisk utveckling genom åtgärder efter uppföljning av resultat och observationer från processerna och bedömargruppen anser att systemet är funktionellt och tillfredsställande.

Bedömargruppens uppfattning är att kvalitetssystemet identifierar vilka utvärderingsområden som ska ingå i lärosätets kvalitetsarbete. De samlade underlagen visar att processerna leder till många åtgärder och rapporter uppåt i systemet. Det var inte uttalat så vid platsbesöken, men en samlad reflektion från bedömargruppen är att det över tid kan riskera att uppstå en rapport- och åtgärdströtthet och därför ser bedömargruppen att lärosätet exempelvis kan betona prioriteringen av vissa åtgärder och göra en uppföljning av dem. Studenterna verkar uppleva en varierande grad av delaktighet i systemet, framför allt i tillgången till resultatet från processerna. Det är också oklart i vilken grad samtliga lärare involveras i utvecklingsarbetet. Ett utvecklingsområde är därför att lärosätet i ännu högre grad säkerställer att kvalitetssystemet når ut till alla lärare och studenter.

Bedömargruppen anser sammanfattningsvis att kvalitetssystemet är ändamålsenligt och uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna, eftersom det ställer tydliga krav på kontinuerlig och periodisk uppföljning, inkluderar beslutande organ på fakultetsnivå enligt lärosätets delegationsordning och arbetsordning, samt bidrar till utveckling av verksamheten genom kvalitetsdialoger och avstämningar på relevanta nivåer. Kvalitetssystemet relaterar även till de övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

1.2 Lärosätet har en kvalitetssäkringspolicy, eller motsvarande, som är offentlig och en del av den strategiska styrningen.

Uppfylld

Lärosätet har en gemensam kvalitetspolicy, Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning, som beskriver de tre processerna i kvalitetssystemet med ansvarsfördelning mellan institutionerna, fakulteterna och universitetsledningen. Kvalitetspolicyn är offentlig och fastställd av rektor. I den aktuella policyn är åtgärder och uppföljning av process 1 och 2 delegerat till fakulteterna och institutionerna. Som ett stöd för fakulteter och institutioner i det kontinuerliga uppföljnings- och utvecklingsarbetet (process 1) finns Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet och Verktyg för inventering och utveckling av forskarutbildningskvalitet. De finns tillsammans med kvalitetspolicyn publicerade på lärosätets webbplats. Där finns även Vägledning för utbildningsutvärdering med extern bedömning och Vägledning för forskarutbildningsutvärdering med extern bedömning.

Av platsbesöken framgick att policyn är omsatt i konkreta aktiviteter på de tre ledningsnivåerna. Bedömargruppens intryck är att processen med utbildningsutvärderingar med extern bedömning fungerar mer likartat på fakulteterna och institutionerna än processen som är knuten till kursvärderingarna. Det beror troligen på att policyn definierar åtta bedömningsområden som ska utvärderas i utbildningsutvärderingarna med extern bedömning. För processer som är knutna till kursvärderingar har lärosätet utvecklat ett styrdokument, som nyligen har reviderats. Platsbesöken visade att det nya formatet inte helt har fått fotfäste i organisationen. Studenterna upplever ibland en bristfällig återkoppling på resultaten av utvärderingen som de har deltagit i och konkret uppföljning av framför allt process 1, vilket även framgår av lärosätets egen självvärdering. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att värdera och detaljbeskriva processerna i policyn ytterligare, för att säkerställa att väsentliga delar följs upp, särskilt i den lokala kontinuerliga uppföljningen (process 1). Rektorns beslut från november 2020 om ett reviderat styrdokument för kursvärdering framstår som en viktig reaktion, och tyder på att kvalitetssystemet fångar upp behov av ändringar på ett tillfredsställande sätt anser bedömargruppen.

Utbytet av erfarenheter betonas i systemet och platsbesöken visade att det sker på alla nivåer i organisationen samt att praxis ändras och utvecklas som en följd av det. Systemet skulle enligt bedömargruppen ändå tjäna på en tydligare uppdragsbeskrivning för rollerna som prefekt och viceprefekt för utbildning, eftersom platsbesöken visade att uppföljningen varierar stort, särskilt mellan institutionerna.

Ledningen på alla nivåer visade tydligt förståelse och engagemang för policyns strategiska utvecklingsfunktion. Det är mindre tydligt vilken roll styrelsen har i det strategiska uppföljningsarbetet, och bedömargruppen menar att kvalitetssystemet skulle tjäna på att tydliggöra styrelsens roll. Bedömargruppen noterar att många omfattande och viktiga beslut fattas av rektor och inte av styrelsen. En stark förankring av beslut i styrelsen kan stärka signalen ut i organisationen och i nästa steg resurstilldelningen för att säkerställa prioritering och uppföljning av åtgärderna.

Sammanfattningsvis är bedömargruppens övergripande intryck att lärosätet har en tydlig kvalitetspolicy, som betonar både säkerställande och utveckling av utbildningskvaliteten. Det verkar finnas en god koppling mellan de tre processerna i kvalitetspolicyn. Bedömargruppen noterar även att lärosätet betonar värdet av en strategisk uppföljning av kvalitetspolicyn.

1.3 Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

Uppfylld

Av självvärderingen framgår att lärosätet har en övergripande och tydlig beskrivning av ansvarsfördelningen som är reglerad i lärosätets arbetsordning, Arbetsordning vid Göteborgs universitet, och i lärosätets delegationsordning, Delegationsordning vid Göteborgs universitet. Genom dem framgår det att rektor följer upp fakulteternas kvalitetsarbete i verksamhetsdialogerna. Utbildningsnämnden (UN), som är ett beredande och rådgivande organ till rektor, leds av vicerektor för utbildning. UN ansvarar för att utveckla universitetsgemensamma ramar för utbildning, samt initiera och stödja åtgärder som syftar till kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av universitetets utbildningar. Fakultetsstyrelserna har det formella kvalitetssäkrings- och kvalitetsutvecklings­ansvaret för utbildningsverksamheten på den enskilda fakulteten, vilket är reglerat i universitetets arbetsordning.

Av de skriftliga underlagen och platsbesöken framgår att etableringen av mål och arbetsprocesser för lokal kontinuerlig uppföljning, enligt process 1, och utbildningsutvärdering med extern bedömning, benämnd process 2, är delegerat till dekanen vid fakultetsstyrelsen. Dekanen delegerar i hög utsträckning det ansvaret vidare till prefekten.

Enligt självvärderingen är prefektens ansvar att leda "det dagliga övergripande arbetet och ansvara för verksamheten vid institutionen och för att främja institutionens utveckling. Prefekten ansvarar också för att universitets- och fakultetsgemensamma beslut, regler och policyer följs inom institutionen." Utöver den beskrivningen är prefektens roll otillräckligt beskriven, menar bedömargruppen, medan studentkårerna framhåller att ansvarsfördelningens ändamålsenlighet kan utvecklas.

Av platsbesöken kunde bedömargruppen utläsa att det råder ganska stora variationer både mellan fakulteterna och mellan institutionerna när det gäller rollfördelning och hur funktioner benämns. Detta behöver inte vara ett problem i sig, men det skulle kunna bidra till större transparens och effektivitet om prefektens och viceprefektens roller och uppdrag var beskrivna mer detaljerat, menar bedömargruppen. Även om det existerar en tydlig delegationsordning, anser bedömargruppen att lärosätet bör utarbeta en tydligare beskrivning av det förväntade uppföljningsarbetet på institutionsnivå för att säkerställa att delegationsfullmakten fungerar ändamålsenligt.

Protokoll och annan skriftlig dokumentation samt platsbesöken visar att prefekterna och viceprefekterna tolkar och utför sitt uppdrag något olika, och att det kan förklaras av olikheter mellan institutionerna i kultur och tradition. Även om utvecklingsarbetet alltid måste ta sin utgångspunkt i den rådande kulturen, kan det också enligt bedömargruppen bidra till att skapa stora skillnader i uppföljningen av utmaningar som rör kvalitet inom och mellan fakulteterna. Bedömargruppen noterade främst två områden som visade särskilt stor variation mellan institutionerna och fakulteterna:

• Några institutioner har klara förväntningar och en tydlig uppföljning av lärarnas pedagogiska kompetensutveckling, medan andra institutioner uttryckte att det var upp till lärarna själva att välja om de ville genomföra pedagogisk kompetensutveckling utöver den grundläggande utbildningen i högskolepedagogik (se bedömningsområde 2).
• Det verkade vara stor variation i hur mycket det förväntades alternativt ställdes obligatoriska krav på att lärarna skulle delta i möten som diskuterade uppföljningen av kurs- och programutvärderingar samt seminarier om utvecklingen av utbildningskvaliteten.

Bedömargruppen anser därför att följande två frågor har relevans för utvecklingsarbetet: På vilka grunder och med vilka processer känner sig ledningen och dekanen trygga med att allt följs upp? Hur ser ansvaret ut i förhållande till befogenheter?

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att kvalitetssystemet har en tydlig ansvarsfördelning med delegationsfullmakt till fakulteterna, som i sin tur delegerar till institutionen att följa upp kvalitetsarbetet. Systemet bidrar till ett stort engagemang för uppföljning hos alla som har ett identifierat ansvar och fungerar därmed ändamålsenligt enligt bedömargruppen.

1.4 Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Uppfylld

Av självvärderingen framgår det att systemet beskriver tydliga förväntningar på att både studenter, doktorander, lärare och övrig personal ska delta i processerna för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring. Det gäller både genom informella forum, som seminarier och möten, genom representation i råd och kommittéer, samt framför allt i processerna för utbildningsutvärdering. Dokumentation från fördjupningsspåren och information från platsbesöken visar att det existerar en rad nätverk och arenor för lärare när det gäller kvalitetsutveckling både för individerna och hela gruppen. Platsbesöken visade också tydligt för bedömargruppen att det finns en levande utvecklingskultur på alla nivåer i organisationen som lärare kan delta i. Dekanerna och prefekterna var särskilt uppmärksamma på att lärarna blev engagerade i utvecklingsarbetet. Samtliga institutioner som bedömargruppen träffade under platsbesöken bjöd in lärarna minst en gång i halvåret för att diskutera utbildningskvalitet eller erbjuda kompetensutveckling genom att låta resurspersoner från enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) delta i seminariet. Ett annat exempel som framkom vid platsbesöken var att lärarlag från fakulteten eller institutionen själva kontaktar PIL.

Utifrån iakttagelserna under platsbesöken anser bedömargruppen att deltagandet i nätverk och utvecklingsprocesser inom och mellan fakulteter i hög grad förutsätter initiativ från den enskilda läraren. Några institutioner kräver att lärarna deltar i möten som diskuterar utvecklingen av utbildningskvaliteten, medan andra inte gör det. En sådan variation i praxis ger en hög grad av olikhet i uppföljningen av kvalitetsarbetet vid institutioner och fakulteter. På det området vill bedömargruppen uppmana lärosätet att värdera processer som säkerställer en mer systematisk uppföljning i kompetenspolicy och utvecklingsarbete (se även bedömningsområde 2). I det arbetet är medarbetarsamtal en relevant metod. Bedömargruppen vill framhålla att en mer systematisk inkludering av lärare i kvalitetsutvecklingsarbetet kan stimuleras genom erfarenhetsutbyte om tillvägagångssätt vid de olika institutionerna och fakulteterna, samt en tydligare kompetenspolicy för den enskilda läraren.

Det är bedömargruppens intryck från platsbesöken och studentinlagorna att studenterna vill integreras tydligare i utvecklingsarbetet på kursnivå. Här verkar det vara en skillnad mellan studenternas roller i råd och kommittéer, där studenterna blir inkluderade och lyssnade till, och inkluderingen av den enskilda studentens röst som kommer fram i kursvärderingar och som bekräftas i samband med återkopplingen till studenterna. Bedömargruppens intryck från studentinlagor och platsbesök är att det finns vissa brister i återkopplingen och uppföljningen av utvärderingar på kursnivå under tiden som studenterna genomför en kurs. Bedömargruppen anser därför att det är ett utvecklingsområde att följa upp kursvärderingarna mer systematiskt. Särskilt vill bedömargruppen framhålla betydelsen av systematik i hur kursvärderingarna följs upp, både genom direkt återkoppling till studenterna som har deltagit i kursvärderingen och till studenterna som går kursen nästföljande termin, se bedömningsgrund 3.6. Genom att utveckla systematiken i återkopplingen av resultat till studenterna och genom detta uppfylla studenternas möjlighet till delaktighet, främjar lärosätet också den delen som handlar om studenternas deltagande i kursvärderingarna, se bedömningsgrund 5.1. Rektors beslut från november 2020 om att revidera arbetet med kursvärderingarna är i linje med de utmaningar som bedömargruppen har observerat.

Situationen för doktoranderna anser bedömargruppen är mer oklar. Precis som för studenterna kan det uppfattas som att doktorandperspektivet bäst tas tillvara genom råd och kommittéer, medan det varierar på individ- och gruppnivå. Särskilt visar studentkårernas utvärderingar att doktoranderna upplever en stressad arbetssituation och en arbetsmiljö som inte inkluderar dem tillräckligt. Här vill bedömargruppen uppmana lärosätet att i högre grad utreda och beskriva behoven av uppföljning för att ytterligare främja doktorandernas arbetsmiljö.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att det för både lärare, doktorander och studenter finns goda möjligheter att delta i systematiska processer genom dialogerna i råd och kommittéer. För lärare finns flera arenor för nätverk och utbyte av erfarenheter att delta i, under förutsättning att den enskilda läraren själv tar initiativ till att delta.

1.5 Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Uppfylld

Av självvärderingen framgår att lärosätet har en systematisk uppföljning av kvalitetsutvecklingen genom målformuleringar och strategier som ska konkretiseras i handlings- och verksamhetsplaner på universitets- och fakultetsnivå (från och med 2021 som treåriga verksamhetsstrategier och årliga verksamhetsplaner). Fakulteterna skriver varje år en kvalitetsrapport som behandlas i fakultetsstyrelsen och följs upp i verksamhetsdialogen med rektor. Lärosätet beskriver också att kvalitetsutskottet hanterar utbildningsutvärderingarna med extern bedömning och fakulteternas efterföljande åtgärdsplaner. På universitetsnivå utvecklas kvalitetspolicyn löpande utifrån information om resultatet från de olika processerna och dialogerna. Kvalitetsutskottet genomför intervjuer med externa bedömare och studenter som har deltagit i utbildningsutvärdering med extern bedömning, för att lära av deras perspektiv och värderingar. Självvärderingen hänvisar också till systematisk uppföljning av det delegerade fakultetsansvaret, där lärosätet genomförde två cykler av fakultetsutvärderingar under perioden 2005–2010 samt perioden 2013–2016 vid samtliga åtta fakulteter samt för lärarutbildningen, universitetsbiblioteket och den gemensamma förvaltningen. Utifrån resultaten och det nya nationella kvalitetssäkringssystemet har rektor föreslagit ändringar i den reviderade kvalitetspolicyn från 2016.

Av fördjupningsspårens dokumentation och självvärderingen framgår att åtgärdsplanerna efter utbildningsutvärderingarna med extern bedömning behandlas både på fakultetsnivå och i kvalitetsutskottet, med gemensamt erfarenhetsutbyte mellan fakulteterna. Dokumenten som bedömargruppen har tagit del av visar en hög grad av systematik genom analyser, identifiering av åtgärder och placering av ansvar för uppföljning. Bedömargruppen noterar det systematiska uppföljningsarbetet genom handlings- och verksamhetsplaner på institutions- och fakultetsnivå. Av dokumentationen och självvärderingen framgår att det på fakultetsnivå också rapporteras via åtgärdsplanerna till fakultetsstyrelsen. Platsbesöken visade dock att olika och oklar uppföljning överförs i rapporteringen året därpå. Det framstår oklart för bedömargruppen hur många uppföljningsplaner som den enskilda institutionen respektive fakulteten ska hantera, och om det är praktiskt med så detaljerade rutiner för rapportering uppåt i systemet. Bedömargruppen uppfattar utformningen och uppföljningen av åtgärder som systematisk och grundlig, men vill samtidigt uttrycka en oro om att rapporteringsformatet kan leda till en rapport- och åtgärdströtthet. Bedömargruppen hyser en farhåga att det läggs för mycket tid på rapportering på bekostnad av att genomföra åtgärder. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att jämföra den nuvarande resursanvändningen för rapportering med resursanvändningen och resursbehovet för att genomföra åtgärder för att eventuellt överväga en enklare åtgärdsrapportering.

Sammanfattningsvis vill bedömargruppen framhålla att lärosätet har en systematisk och omfattande uppföljning av utvärderingarnas resultat i åtgärdsplaner och en tydlig placering av ansvar för uppföljning och åtgärder. Processen utgör stommen i lärosätets kvalitetssäkringssystem och fakulteterna tar varje år fram handlingsplaner som de rapporterar till universitetsledningen. De skriftliga handlingsplanerna och rapporteringen om dem får stöd av dialogmöten på alla nivåer i organisationen, vilket bedömargruppen ser som stöd för att resultat och slutsatser tas tillvara på ett systematiskt sätt i kvalitetssystemet.

1.6 Lärosätet säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen

Uppfylld

Lärosätet har en webbplats där man publicerar resultat från utvärderingar tillsammans med policydokument. Fakulteterna har också egna webbsidor där resultaten från utbildningsutvärderingar med extern bedömning publiceras. Bedömargruppen har intrycket att webbplatsen inte är en tillfredsställande kanal för att kommunicera resultatet från kurs- och programvärderingar till studenter och lärare. Av självvärderingen framgår att lärosätet är uppmärksam på att man inte levde upp till en tydlig målformulering när det gäller att kommunicera resultat från kursvärderingar tillbaka till studenterna. Rektor beslutade därför om reviderade regler gällande bland annat kommunikationen av kursvärderingar i november 2020. Bedömargruppen anser att det är ett viktigt initiativ från rektor.

Informationen kommuniceras däremot systematiskt till relevanta råd och kommittéer för diskussion och uppföljning på alla nivåer vid universitetet (institutions-, fakultets- och lärosätesnivå). Styrdokument och protokoll från möten i beredande och beslutande organ finns tillgängliga för intressenterna på webbplatsen. Kvalitetssystemet har avslöjat utmaningar med kommunikationen av utvärderingsresultat till studenterna och kanske även till lärarna. Rektors fullmakt att ta initiativ till viktiga åtgärder är en bra metod för att möta utmaningarna. Styrelsen informeras också om de övergripande resultaten. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att i det fortsatta utvecklingsarbetet av att kommunicera utvärderingsresultat inkludera nuvarande studenter, anställda, framtida studenter och andra intressenter, och ser en intressentanalys som ett möjligt och användbart verktyg i det arbetet. Bedömargruppen ser positivt på det projekt som rektor startade i november 2020 och som kan inkludera metoder för att ytterligare nå ut till studenter och lärare med den information som kommer fram av kvalitetssystemet.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet trots det angivna utvecklingsområdet säkerställer att informationen som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt.