Utformning, genomförande och resultat

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning och etablerade ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar på alla nivåer. Det framstår för bedömargruppen som att det finns en balans mellan de decentraliserade delarna och de centraliserade delarna, även om det finns en viss variation i kvalitetssystemets detaljer mellan lärosätets fakulteter och institutioner. Utbildningarna utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna. Lärosätet säkerställer också att utbildningarna utformas och genomförs utifrån konstruktiv länkning på ett adekvat sätt. Utifrån kontinuerliga uppföljningar och regelbundna granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra utbildningarna. Lärosätet bedöms säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning, även om det finns en viss variation mellan institutionerna och därför kan sambandet ytterligare stärkas, menar bedömargruppen. Lärosätet bedöms säkerställa att granskningsresultat publiceras men däremot inte att de når ut till studenterna med information om resultat och uppföljning av kursvärderingar eller med information om åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna. Det är också oklart i vilken grad den enskilda läraren i ett ämne får direkt information om resultat och ingår i uppföljningen av dem och av dessa anledningar bedöms bedömningsgrund 3.6 som inte uppfylld.

Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att kontinuerligt bevaka och utveckla gränsytan mellan den centrala och den lokala decentraliserade delen av kvalitetssystemet, för att säkerställa lärande och erfarenhetsutbyte mellan de olika delarna av organisationen så att informationen som kvalitetssystemet genererar sprids inom lärosätets alla delar. Det gäller både de resultat och åtgärdsplaner som beslutas som resultat av utvärderingarna och uppföljningarna av åtgärdsplanerna.

Bedömargruppen identifierar därmed ett utvecklingsområde för lärosätet som handlar om att öka precisionen i hur resultaten från kvalitetssystemet sprids och hur information om åtgärder och uppföljningar sprids i organisationen. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att använda sig av verktyg som exempelvis en intressentanalys, som kan vara användbar för att identifiera organisationens olika grupper av mottagare av information och samtidigt uppmärksamma former för informationsdelningssystem som kan anpassas till respektive mottagargrupps behov, förutsättningar och syften.

Bedömargruppen har identifierat följande huvudsakliga styrkor:

• Lärosätet har en samlad beskrivning av kvalitetssystemets delar och syfte samt övergripande riktlinjer i Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Utöver detta finns det specifika riktlinjer för grundutbildningen i Vägledning för utbildningsutvärdering med extern bedömare samt för forskarutbildningen i Vägledning för forskarutbildningsutvärdering med extern bedömning, vilket gör dem lättillgängliga.
• Lärosätet har ett väl utvecklat system och arbetssätt i form av examensmålmatriser, för att säkerställa att utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå utformas med tydlig koppling till mål på alla nivåer och att dessa mål examineras.
• Lärosätet integrerar åtgärderna från kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar i den operativa verksamheten genom att de införs som en del av de handlings- och verksamhetsplaner som man arbetar med och blir del av den löpande verksamheten.

Bedömargruppen har identifierat följande huvudsakliga utvecklingsområden:

• Lärosätet rekommenderas att arbeta för att ytterligare förbättra systematiken för sambandet mellan forskning och utbildning i verksamheten, för att skapa synergier mellan dessa till nytta för både utbildning och forskning.
• Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att tydligare identifiera och utveckla gränsytorna mellan de centraliserade och decentraliserade delarna av kvalitetssystemet för att dra nytta av det centrala stödet i kvalitetssystemet på institutions- och ämnesnivå.
• Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att se över hur reglerna för studenternas deltagande i utbildningsutvärdering med extern bedömning tolkas för att säkerställa att lika möjligheter råder för studentinflytandet vid olika institutioner och fakulteter.
• Lärosätet uppmuntras att utveckla arbetet med hur man kommunicerar resultat från granskningar och utvärderingar, det vill säga den information som genereras av kvalitetssystemet, så att det blir ändamålsenligt och lättillgängligt för både potentiella studenter och allmänhet. Det gäller både resultatet från lokal kontinuerlig uppföljning (process 1), utbildningsutvärdering med extern bedömning (process 2) samt uppföljningen av dem.
• Lärosätet rekommenderas att på ett mer ändamålsenligt sätt förmedla även åtgärderna som planeras eller genomförs som en följd av kvalitetssystemets resultat.

Bedömargruppen anser att det är av största vikt att lärosätet fortsätter det påbörjade arbetet med att utveckla system för kursvärderingar och i högre grad analyserar hur resultaten från dessa kommuniceras.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Lärosätet är en stor enhet med omfattande verksamhet som bedrivs vid 8 fakulteter och totalt 38 institutioner där några delar har en viss grad av autonomi. Lärosätets överordnade organ för kvalitetssäkring av utbildning är den lärosätesgemensamma utbildningsnämnden (UN) som under sig har ett kvalitetsutskott (KU) som ansvarar för kvalitetssystemet och ett forskarutbildningsutskott som arbetar med kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskarutbildning. Av självvärderingen och platsbesöken framgår att KU får uppföljningsrapporterna som genererats av kvalitetssystemets lokala kontinuerliga uppföljningar (process 1) efter att den berörda fakultetsstyrelsen har fattat beslut om uppföljning av ett utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå. Även bedömningen från utbildningsutvärdering med extern bedömning (process 2) lämnas till KU och en rapport sammanställs till rektor som del av den centrala uppföljningen (process 3).

Bedömargruppen noterar att lärosätets process for utbildningsutvärdering med extern bedömning (process 2), som den beskrivs i kvalitetspolicyn, fastställer att fakultetsstyrelsen ansvarar för att åtgärder genomförs baserat på de utvärderingar som görs, inklusive avveckling av utbildningar. Inrättande och avveckling av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå, som regleras i styrdokumentet Handläggningsordning för inrättande och avvecklande av utbildningsprogram och huvudområden, görs i samråd med UN och för utbildningar på forskarnivå i samråd med FU.

Av självvärderingen framgår att rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar finns både på en centraliserad och decentraliserad nivå i kvalitetssystemet, vilket kräver god integration mellan dessa delar. Bedömargruppen har intrycket att prefektens roll i kvalitetssystemet varierar, eftersom den i hög grad definieras lokalt av den decentraliserade processen. Det kan medföra lokala varianter av kvalitetssäkring, vilket inte behöver vara ett problem men kan vara en utmaning om det gör att lärosätet inte kan förmedla lärdomar vidare mellan fakulteter eller institutioner. En studentinlaga tar upp mindre brister i balansen mellan de decentraliserade och centraliserade rutinerna och processerna, vilket bedömargruppen menar kan påverka kvalitetssystemets träffsäkerhet. Bedömargruppens fick även i viss utsträckning det intrycket vid platsbesöken. Detta kan påverka hur lärosätet identifierar utbildningar som är i behov av utveckling och hur lärosätet säkerställer att ett sådant arbete verkligen äger rum. Bedömargruppen menar att lärosätet ytterligare behöver säkerställa att de centraliserade och de decentraliserade delarna av kvalitetssystemet samverkar på ett effektivt sätt. Bedömargruppen vill framhålla att det finns behov av att lärosätet ytterligare utvecklar gränssnittet mellan lokal kontinuerlig uppföljning och den centrala uppföljningen för att förbättra systematiken och integrationen av dessa delar.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att det trots det angivna utvecklingsområdet vid lärosätet finns en tydlig ansvarsfördelning med etablerade processer och rutiner för utformning, utveckling, inrättning och nedläggning av utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Pedagogiken är ett av de viktigaste verktygen för att möjliggöra för studenterna att ta en aktiv roll i lärandeprocessen. I självvärderingen beskrivs lärosätets arbete med studentcentrerat lärande i Det pedagogiska idéprogrammet (PIP) som knyter an till riktlinjerna i European Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG). I PIP redovisar lärosätet ett gemensamt pedagogiskt förhållningssätt som bedömargruppen uppfattar är av stor betydelse och har hög relevans för arbetet med studenternas lärande. Av självvärderingen framgår det att studenterna har representation i de centrala organ som ingår i kvalitetssystemet. Exempelvis får studenterna möjlighet till delaktighet i utbildningsutvärdering med extern bedömning (process 2) genom att kommentera granskningens underlag och intervjuas vid platsbesök. Vid vissa fakulteter har detta tolkats som att studentkåren får möjligheten att lämna in en studentinlaga, men det är inte systematiskt så vid alla fakulteter. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att arbeta med att skapa en systematik i studentinvolveringen i den centrala uppföljningen (process 3) över hela lärosätet på ett sätt som motsvarar det som vissa delar av lärosätet infört vid utbildningsutvärdering med extern bedömning (process 2).

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet trots det angiva utvecklingsområdet säkerställer att utbildningarna utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna samt att det återspeglas i examinationen.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Av självvärderingen framgår att lärosätet har som ambition att utveckla kompletta akademiska miljöer där man kan skapa en växelverkan mellan forskning, utbildning och samverkan. Lärosätets framhåller att de bedriver framstående forskning inom flera områden och att detta möjliggör att de har förutsättningar att erbjuda utbildning på avancerad nivå. Ett exempel på styrdokument där lärosätet systematiskt hanterar området är Handläggningsordning för inrättande och avvecklande av utbildningsprogram och huvudområden, där den berörda fakultetsstyrelsen inför inrättandet av ett nytt utbildningsprogram till utbildningsnämnden (UN) måste redovisa konkreta exempel på hur utbildningens innehåll och form vilar på vetenskaplig och konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet. Denna definition av ’nära samband’ mellan forskning och utbildning tolkar bedömargruppen som att utbildningens påverkan på och integration i forskningen är lika viktig som forskningens påverkan på och integration i utbildningen.

Även om lärosätet har utformat system för att säkerställa ett nära samband mellan utbildning och forskning, är lärosätet betjänta av att ytterligare tydliggöra systematiken i det arbetet, menar bedömargruppen. Vid platsbesöken framkom det att graden av närhet mellan pågående forskning och de kurser som ges vid en viss institution kan variera. Bedömargruppens intryck är att vissa fakulteters forskningsanknytning är framträdande. Ett exempel är Handelshögskolan, som framstår som en fakultet med hög grad av samverkan och med väl utvecklade rutiner och processer för hur samverkan mellan forskning och utbildning kan åstadkommas. Även om en viss variation måste tillåtas vid ett stort och heterogent lärosäte, är det bedömargruppens uppfattning att utbildningens forskningsanknytning på många håll är mer systematisk än forskningens utbildningsanknytning. Bedömargruppen rekommenderar därför lärosätet att systematiskt utveckla kopplingen mellan forskning och utbildning i utbildningarna, för att säkerställa att forskningens utbildningsanknytning ökar vid respektive institution.

Lärosätet rekommenderar att mer systematiskt förstärka balansen i interaktionen mellan forskning och utbildning. För närvarande framstår det för bedömargruppen som om utbildningen stärks av forskningen, men det är oklart om och i så fall på vilket sätt som forskningen stärks av utbildningen. Av underlagen framgår det inte tydligt för bedömargruppen hur exempelvis masterstudenter och andra utbildningsgrupper deltar i forskningen, eller om det finns referensgrupper av organisationer knutna till utbildningarna som man också har forskningssamarbete med.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen trots angivna utvecklingsområden att lärosätet säkerställer ett tillräckligt nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten för att bedömningsgrunden skall anses vara uppfylld.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Av självvärderingen framgår att lärosätet har ett väl utvecklat system och arbetssätt för att säkerställa att utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå utformas med en tydlig koppling till mål på alla nivåer, att dessa mål examineras och att studenterna undervisas med fokus på målen. Lärosätet framhåller att ett viktigt verktyg för detta är examensmålmatriserna som används och som introducerades i samband med arbetet med lärarutbildningarna. Bedömargruppens noterar bland annat ett exempel för hur examensmålen för grundlärarprogrammet utvärderas och kvalitetssäkras i samband med kontinuerlig lokal uppföljning, vilket lärosätet har beskrivit i Programrapport grundlärarprogrammet 2019–2020.

Av studentinlagorna framgår det att studenterna uttrycker en viss oro över den konstruktiva länkningen inom vissa kurser och program. Bedömargruppen vill uppmuntra lärosätet att hörsamma den oron och genomföra ytterligare åtgärder för att på ett tydligare sätt säkerställa den konstruktiva länkningen från programmål, via kursmål, till examinationsformer och examinationer samt betygskriterier.

På forskarutbildningsnivå sker motsvarande kvalitetssäkring genom de individuella studieplanerna (ISP). I ISP anges de aktiviteter som leder till att doktoranden vid disputation uppfyller målen. Vid platsbesöken framkom exempel på sådana aktiviteter, och bedömargruppen noterade hur representanter från olika fakulteter berättade om att de numera digitala ISP under de senaste åren har påverkat uppföljningen av doktorandernas måluppfyllelse positivt.

Enligt självvärderingen säkerställs den konstruktiva länkningen i den lokala kontinuerliga uppföljningen av utbildningar (process 1) där kurs- och programvärderingar ingår. Vid platsbesöken framkom det att lärosätet har universitetsgemensamma regler för kursplaner och examination, vilket för bedömargruppen antyder att detta är en av gränsytorna mellan de centrala och de lokala delarna av kvalitetssystemet. Bedömargruppen vill uppmana lärosätet att identifiera dessa gränsytor systematiskt och säkerställa att interaktionen mellan de centrala och de decentraliserade delarna av kvalitetssystemet fungerar optimalt. Se även bedömningsgrund 3.5 och 3.6.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet trots föreslagna utvecklingsområden säkerställer att utbildningarna utformas och genomförs med koppling till examensmål och att dessa är kopplade till program och kursmål på ett adekvat sätt och tillräckligt för att bedömningsgrunden bedöms vara uppfylld.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Uppfylld

Lärosätets kvalitetssystem består av tre processer som sammantaget syftar till att säkerställa att de behov som uppmärksammats vid kontinuerlig uppföljning och utbildningsutvärdering med extern bedömning resulterar i genomförda åtgärder. Lärosätet beskriver kvalitetssystemet i Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling och sammanfattar det genom de tre processerna för lokal kontinuerlig uppföljning och utveckling, utbildningsvärdering med extern bedömning, samt central kontinuerlig uppföljning och utveckling.

I självvärderingen beskriver lärosätet att många av åtgärderna som identifieras i kvalitetssystemets processer förs in i verksamheten via lärosätets handlingsplaner (HP) och verksamhetsplaner (VP). För bedömargruppen framstår detta som ett adekvat sätt att hantera åtgärder eftersom de inkluderas i den operativa verksamheten där resultaten redovisas i löpande uppföljningar.

Bedömargruppen anser att lärosätet uppvisar ett väl fungerande arbete med att identifiera och systematiskt åtgärda uppmärksammade utvecklingsområden. Trots detta är det bedömargruppens uppfattning att det finns potential att utveckla gränsytorna mellan de decentraliserade och de centraliserade delarna av kvalitetssystemet. Bedömargruppen menar att lärosätet skulle nå ännu längre i sitt kvalitetsarbete genom att säkerställa att dessa delar stödjer varandra och driver kvalitetsutvecklingsarbetet framåt.

Av självvärderingen och platsbesöken framgår det att gränsytan består av framför allt arbetet i kvalitetsutskottet (KU), fakultetsstyrelserna och institutionsledningarna. Lärosätet uppmuntras att i högre grad säkerställa att dessa tre parter i kvalitetssystemet kan samordna sitt arbete ytterligare och kommunicera ännu mer effektivt för att å ena sidan säkerställa en adekvat balans mellan styrning och ledning (den centrala delen), och å andra sidan verksamhetskompetens och lokal anpassning (den lokala delen). Enligt bedömargruppen behöver lärosätet överväga att tydligare identifiera och utveckla gränsytor mellan de centraliserade och decentraliserade delarna av kvalitetssystemet, för att bland annat dra nytta av det centrala stödet i kvalitetssystemet på institutions- och ämnesnivå.

I studentinlagorna framträder en oro för att vissa av de externa bedömarnas åtgärdsförlag eller synpunkter inte tas i beaktande av kvalitetsutskottet eller fakultets- och institutionsledningarna. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att följa upp de framförda farhågorna och tydligare motivera och kommunicera åtgärdsförslagen i åtgärdsplanerna som resulterar i handling från lärosätets håll.

Självvärderingen beskriver hur arbetet med kursvärderingar under de senaste åren har varit ett utvecklingsområde för lärosätet. Vid platsbesöken framkommer det att arbetet har genomförts i olika omfattning vid olika delar av lärosätet, vilket bedömargruppen menar kan påverka takten i olika utbildningars utveckling. Det kanske är oundvikligt med tanke på lärosätets storlek och komplexa organisation, men bedömargruppen menar samtidigt att det belyser betydelsen av att gränsytan mellan de centrala delarna av kvalitetssystemet är identifierade och anpassade så att varje lokal del kan utnyttja de centrala stöden och resurserna på ett så effektivt sätt som möjligt. Se även bedömningsgrund 3.6. Bedömargruppen vill framhålla att det för lärosätet finns potential att utveckla gränsytorna mellan de decentraliserade och de centraliserade delarna av kvalitetssystemet för att säkerställa lärande över organisatoriska och ämnesmässiga gränser.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen trots angivna utvecklingsområden att arbetet med att identifiera och systematiskt åtgärda uppmärksammade utvecklingsområden fungerar tillfredsställande.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Inte uppfylld

Av självvärderingen framgår att lärosätet arbetar med det man kallar en öppenhetskultur som ska genomsyra hela kvalitetssystemet. Ett uttryck för öppenhetskulturen är att utbildningsutvärderingarnas bedömarutlåtanden och åtgärdsplaner publiceras öppet på lärosätets webbplats. Bedömargruppen finner att detta är tillräckligt för att säkerställa att granskningsresultat publiceras, men otillräckligt för att uppfylla kriteriet för att kommunicera de åtgärder som planeras eller genomförs på ett ändamålsenligt sätt.

Vid platsbesöken får bedömargruppen intrycket att systemet för informationsdelning av resultat från utvärderingsprocesserna, både lokal kontinuerlig uppföljning (process 1) och utbildningsutvärdering med extern bedömning (process 2), brister i systematiken och i säkerställandet. Det är också oklart för bedömargruppen i vilken grad lärosätet säkerställer att resultaten når ut till den enskilda läraren. Lärosätet är i gång med en uppgradering av informationssystemet, och framför allt systemet för kursvärderingarna, noterar bedömargruppen.

De resultat som kvalitetssystemet genererar som ingångsdata och i form av åtgärder, planer och uppföljningar sprids i organisationen. Bedömargruppen anser samtidigt att kommunikationen i högre grad behöver anpassas till de olika mottagargrupper som finns på ett lärosäte, som exempelvis nuvarande studenter, framtida studenter, lärare, forskare, timanställda lärare och administrativ personal. Bedömargruppen framhåller att det är ett utvecklingsområde för lärosätet att förbättra hur informationen från kvalitetssystemet förmedlas både inom och utanför organisationen. För att tydligare uppmärksamma hur resultat bäst kan kommuniceras så att informationen både är relevant och bidrar till utveckling, menar bedömargruppen att lärosätet kan vara betjänt av att göra en mer utförlig intressentanalys.

Ett annat område som bedömargruppen uppmanar lärosätet att ytterligare utveckla, är arbetet med kursvärderingarna och systematiken för hur resultaten från dessa kommuniceras. Kursvärderingarna är en viktig del av de lokala kontinuerliga uppföljningarna (process 1). Bedömargruppen anser att lärosätet behöver utveckla systematiken för hur lärosätet återkopplar till studenter om de synpunkter som har lämnats in, eftersom det verkar vara återkommande att studenter inte alltid upplever att lärosätets olika institutioner informerar om åtgärderna efter kursvärderingar. Lärosätet anger i självvärderingen att de för närvarande genomför ett pilottest med kursvärderingar i lärplattformen Canvas efter juridisk tillsyn av UKÄ. Området har också varit ett fokus för både UN och enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL), vilket bedömargruppen ser positivt på. Samtidigt är genomförandet av åtgärderna ojämnt fördelat över lärosätets fakulteter och ämnen, se även bedömningsgrund 5.1. Av studentinlagorna framgår det att informationen som publiceras på lärplattformar ligger bakom en inloggning, vilket omöjliggör för potentiella studenter och allmänhet att ta del av informationen. Se även bedömningsgrund 3.5.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet inte säkerställer att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter. Det kvarstår för lärosätet att nå ut till studenterna med information om resultat och uppföljning av kursvärderingarna. Det är också oklart i vilken grad den enskilda läraren i ett ämne får information om resultaten och ingår i uppföljningen av dem. Bedömargruppen rekommenderar därför lärosätet att uppmärksamma undervisande lärare som ytterligare en målgrupp i det utvecklingsarbetet.