Förutsättningar

Bedömningsområde: Förutsättningar

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov, bland annat genom att det granskas i de utbildningsutvärderingar som lärosätet genomför. Utbildningsutvärderingarna och de årliga uppföljningarna säkerställer även att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga och används på ett effektivt sätt. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet säkerställer en främjande miljö, där undervisande personal har möjlighet att utveckla sin pedagogiska kompetens och ämneskompetens samt där lärare och forskare får möjligheter till karriärvägledning och utveckling av sitt ledarskap. Slutligen finner bedömargruppen att lärosätet har säkerställt tillräckliga förutsättningar för att studenter och doktorander ska kunna genomföra sin utbildning inom planerad studietid. Men ett angeläget utvecklingsområde är att säkerställa att doktorandernas individuella studieplaner följs upp systematiskt över hela lärosätet.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet säkerställer i sina utbildningsutvärderingar bland annat tillgång till läranderesurser, infrastruktur och studentstöd.
• Det pedagogiska programmet ger bra förutsättningar för kvalitetsarbete.
• Kurser erbjuds centralt för pedagogisk utveckling. Det finns resurser och processer för pedagogisk utveckling på lokal nivå, t.ex. TUR (teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd).

• Lärosätet behöver hitta balansen mellan bedömningen av forsknings- och undervisningskompetensen vid rekrytering.
• Lärosätet behöver utveckla den utländska personalens, doktoranders och studenternas förutsättningar för deltagande. Utländska studenter behöver erbjudas karriärstöd.
• Det behöver säkerställas att doktorandernas individuella studieplaner följs upp systematiskt över hela lärosätet.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har processer för att säkerställa att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov, bland annat genom att det granskas i utbildningsutvärderingarna. I självvärderingen framgår att krav som fordras för olika akademiska roller vid lärosätet beskrivs både i det övergripande mål- och strategidokumentet samt i det pedagogiska programmet. För att säkerställa att kompetensen motsvarar utbildningsverksamhetens behov, hänvisar lärosätet till processen för inrättande av ny utbildning, till utbildningsutvärderingarna samt till institutionernas arbete med bemanning av kurser och program samt forskarhandledning. När det gäller utbildningsutvärderingarna framgår det av underlagen att ämnesmässig och högskolepedagogisk kompetens samt generell lärarkapacitet är en av de elva parametrar som följs upp.

I kvalitetsrapporterna för 2019 och 2020 framgår att lärarnas vetenskapliga och pedagogiska kompetens är en styrka. Samtidigt redovisar kvalitetsrapporten för 2020 att lärarkapaciteten och bemanningen är det viktigaste utvecklingsområdet och ger rekommendationer för kompetensutveckling av lärare. Bedömargruppen anser att det är en styrka att lärosätet kan visa att kvalitetssystemet har identifierat utvecklingsbehov inom området.

Det finns kriterier och processer för att rekrytera lärare. Vid platsbesöken förstärktes bilden av att lärosätet har arbetat systematiskt med att uppvärdera betydelsen av pedagogisk skicklighet, och samtidigt behållit höga krav på den vetenskapliga skickligheten. Vid det forskningsintensiva lärosätet är det inte lätt att hitta balansen mellan att främja både den pedagogiska och vetenskapliga skickligheten, men bedömargruppen anser att lärosätet systematiskt har förstärkt betydelsen av den pedagogiska skickligheten hos lärare och forskare. Av självvärderingen framgår att lärosätet systematiskt har utvecklat personalens möjligheter att delta i pedagogiska kurser. Bedömargruppen anser att det är viktigt i karriärutvecklingen att stödja både den pedagogiska, ämnesdidaktiska och vetenskapliga skickligheten hos den undervisande personalen.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet säkerställer en främjande miljö där undervisande personal har möjlighet att utveckla sin pedagogiska kompetens och ämneskompetens samt där lärare och forskare får möjligheter till karriärvägledning och utveckling av sitt ledarskap. Förutsättningar säkerställs för att arbetet ska kunna bedrivas effektivt. Det pedagogiska programmet är ett gott exempel, men det kan behöva göras mer känt på institutionsnivå.

Av självvärderingen framgår att den undervisande personalen ska få möjlighet till högskolepedagogisk och ämnesdidaktisk kompetensutveckling. Intervjuerna vid platsbesöken visar att det pedagogiska programmets principer är välkända på fakultetsledningsnivå, men att det varierar hur pass välkända de är bland övrig personal.

Olika kurser erbjuds centralt av enheten för universitetspedagogik. Lärarnas möjligheter och aktivitet för att delta i den pedagogiska utbildningen varierar. Intervjuerna vid platsbesöken visade på olika behov vid olika fakulteter, och lärare betonade att det är viktigt att stödja lärare på en lokal nivå för att understryka vikten av ämnesdidaktik. Vikten av kollegialt lärande för att stärka kompetensen framgår i självvärderingen, vilken även bekräftades vid platsbesöken.

Pedagogiska ledare ska få stöd att utveckla den egna rollen, samt att initiera, stimulera och genomföra pedagogiskt utvecklingsarbete. Medarbetare inom forskning och utbildning, inklusive doktorander, erbjuds karriärvägledning. Lärare och forskare får möjlighet att utveckla sitt ledarskap och tidigt i karriären förbereda sig för ledningsroller. Det systematiska stödet sker genom årliga medarbetarsamtal med prefekten eller någon annan ledningsansvarig.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet ger en god överblick över hur det systematiska arbetet ser ut för att säkerställa ändamålsenliga läranderesurser, studentstöd och infrastruktur samt hur det hör samman med resten av kvalitetssystemet. Lärosätet genomför arbetet systematiskt och tar tillvara resultat från de olika undersökningarna och utvärderingarna.

Lärosätet hänvisar till riktlinjer för studenternas arbetsvillkor och riktlinjer för inrättande av utbildning när det gäller att säkerställa infrastruktur och läranderesurser. Lärosätet hänvisar även till den uppföljning som sker inom ramen för utbildningsutvärderingarna. Men sexårscykeln är inte tillräcklig för att kontinuerligt säkerställa infrastruktur, studentstöd och läranderesurser. Intervjuerna vid platsbesöken visade att lärosätet använder resultat från årliga uppföljningar för att utveckla undervisningsprogrammen. Bedömargruppen kan konstatera att det finns exempel på hur åtgärder som identifierats vid den årliga uppföljningen gradvis genomförs under de kommande åren (kvalitetsanalys 2018–2020 för den samhällsvetenskapliga fakulteten).

Av självvärderingen framgår det att studenter och doktorander är rimligt nöjda med studentstödet och att strukturen främjar lärandet på ett ändamålsenligt sätt. Det framgår också att stöd och resurser kan variera för både studenter och anställda. Vid platsbesöken förstärktes bilden av att studenter i stort är tillfreds med det stöd som lärosätet erbjuder. Det finns en stor flexibilitet i vägledande samtal: fysiskt besök, digitalt möte, telefon- eller promenadmöten.

När det gäller infrastruktur framhålls universitetsbibliotek, ny lärplattform och olika it-verktyg som centrala. Undervisande lärare var enligt självvärderingen i hög grad involverade i planeringen och utvecklingen av en ny lärplattform, grundad i en extern utvärdering av den digitala miljön, vilket är en styrka. I självvärderingen framgår också att fakulteterna genomför egna undersökningar av studiemiljön, infrastruktur, studentstöd och läranderesurser.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har säkerställt tillräckliga förutsättningar för studenter och doktorander att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

I självvärderingen framgår att säkerställande av infrastruktur, studentstöd och läranderesurser som är ändamålsenliga för studenters och doktoranders lärande bland annat sker genom processen för inrättande av utbildning. Där ska fakulteterna bland annat redovisa vilken lärarkompetens, lärarkapacitet samt tillgång till lokaler och utrustning som utbildningen behöver.

Lärosätet beskriver i självvärderingen hur det systematiskt följer upp studenternas resultat för att identifiera program och kurser med låg genomströmning. Bedömargruppen delar lärosätets uppfattning att det är viktigt att vara medveten om de olika faktorerna som kan förlänga studietiden. Lärosätet beskriver att de viktigaste åtgärderna för en god genomströmning sker inom och nära utbildningarna, där kurser med låg genomströmning identifieras, orsakerna utreds och åtgärder vidtas.

Av självvärderingen framgår att lärosätet i sina utbildningsutvärderingar följer upp lärarkapacitet och studenters delaktighet samt erbjuder en tillgänglig och ändamålsenlig studiemiljö. Utvärderingarna sker vart sjätte år och den kontinuerliga årliga uppföljningen är därför viktig. Ett gott exempel på hur det pedagogiska programmet kan användas gavs i intervjun med lärare inom BMA-programmet, där det pedagogiska programmet används för dialog med studenterna om förväntningar. Platsbesöken visade dock även att kännedomen om det pedagogiska programmet varierade kraftigt.

Av självvärderingen framgår att lärosätet betonar den individuella studieplanens betydelse för doktorandernas förutsättningar att genomföra forskarutbildningen inom planerad tid. Samtidigt framgår det av självvärderingen och studentinlagan att uppföljningsrutinerna varierar vid lärosätet, vilket även bekräftades vid platsbesöken. Av självvärderingen och platsbesöken framgår det inte helt klart hur lärosätet hanterar situationer när större avvikelser från den planerade progressionen uppstår.