Utformning, genomförande och resultat

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Utifrån självvärderingen, studentinlagan, platsbesöken och annat skriftligt underlag som bedömargruppen har tagit del av framgår det att lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning och kontinuerligt genomför uppföljningar och regelbundna granskningar av sina utbildningar, för att säkerställa att de är aktuella och anknyter till relevant forskning. Bedömargruppen anser att det utbildningsnära kvalitetsarbetet i stora delar fungerar bra, vilket bland annat framgår genom goda exempel på att studenterna uppmuntras till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, god forskningsanknytning och ett systematiskt arbete för att säkerställa konstruktiv länkning.

Bedömargruppen finner dock att det finns brister i hur kursvärderingar genomförs och återkopplas. Av både självvärderingen, studentinlagan och platsbesöken framkommer att lärosätet behöver förbättra systematiken i hur resultaten från kursvärderingarna kommuniceras både till de studenter som gått kursen och till de studenter som ska gå kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet utlyser medel för att stödja pedagogiskt utvecklingsarbete och initiera tvärvetenskapliga kurser.
• Lärosätet gör goda insatser för att öka studenternas aktiva roll i lärandeprocesser, bland annat genom en kurs riktad till lärare, en workshop för att konkretisera studentaktivitet och som tema vid den pedagogiska konferensen.
• Lärosätet följer varje år upp studenternas delaktighet i lärandeaktiviteter på ett föredömligt sätt.
• Flera fakulteter använder framgångsrikt examensmålsmatriser för att fånga den konstruktiva kopplingen mellan mål på olika nivåer.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver säkerställa att man återkopplar resultat och genomförda åtgärder utifrån kursvärderingarna till studenterna.
• Lärosätet behöver säkerställa att man kommunicerar åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna med relevanta intressenter.
• Lärosätet behöver förtydliga argumenten för när man väljer att låta utbildningar vara vilande i stället för att läggas ned.
• Lärosätet behöver förtydliga vad forskningsanknytning kan innebära, eftersom det även inkluderar annat än att lärare bedriver egen forskning. Särskilt fokus bör läggas på hur adjunkter säkerställer forskningsanknytning i sina kurser.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Av självvärderingen, fördjupningsmaterialet och platsbesöken framgår att lärosätet har tydliga styrdokument och riktlinjer för utformning, utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar.

Lärosätet prövar inför inrättande av utbildning förslaget mot följande kriterier: utbildningens plats i utbildningsutbudet, lärarkompetens och kompetensutveckling, forskningsanknytning, progression i förhållande till examensmålen, undervisningens utformning, systematisk kvalitetssäkring, kvalitetsutveckling och studentmedverkan, utbildningens koppling till en framtida arbetsmarknad, eventuell verksamhetsförlagd utbildning eller praktik, dimensionering och finansiering, service och stöd till studenter, speciella behov av lokaler och utrustning, behörighet, examen, övergångsmöjligheter till utbildning på avancerad nivå respektive forskarnivå, internationalisering, lika villkor – jämställdhet – breddad rekrytering samt hållbar utveckling. Enligt riktlinjerna framgår att rektor fattar beslut om inrättande eller avveckling efter förslag från områdesnämnden eller fakultetsnämnden.

Vid platsbesöken gavs exempel på hur initiativ till nya eller förändrade utbildningar bland annat kan komma från lärarlag, studenter via kursvärderingar, avnämare via programråd och alumnundersökningar. Sådana initiativ förs vidare via institutionsstyrelsen till fakulteten, där de diskuteras med dekanen. Fakultetsnämnden fattar beslut om förändringar i befintliga utbildningar och rektor fattar beslut om inrättande av utbildning.

Bedömargruppen noterar även att det i verksamhetsområdenas årliga återrapporteringar om genomförda utbildningsutvärderingar till rektor framgår flera exempel på planerade utvecklingsinsatser som en följd av utvärderingsresultaten. Utvecklingsinsatser är till exempel väl framlyfta i fakulteten för teknik och naturvetenskaps återrapporteringar av årliga fokusområden för utveckling och i årsrapporterna från samma fakultets universitetspedagogiska råd (TUR).

Vissa fakulteter förefaller främst pausa utbildningar och mer sällan fatta beslut om nedläggning. Även när det gäller forskarutbildning framgår av självvärderingen att lärosätet sällan avvecklar forskarutbildningsämnen. Det framgår dock i minnesanteckningar från kvalitetsdialoger inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap att den teologiska fakulteten genomfört ett kvalitetsarbete som bland annat resulterat i sammanslagna forskarutbildningsämnen samt avveckling av fyra huvudområden och två utbildningsprogram. Samtidigt har ett nytt huvudområde och tre nya program inrättats där.

Bedömargruppen ser det som en styrka att både rektor och de flesta fakulteter utlyser pedagogiska medel för att stödja pedagogiskt utvecklingsarbete. Ett gott exempel på stöd till pedagogisk utveckling är att rektor har avsatt medel för att utveckla tvärvetenskapliga kurser. Kurserna utvecklas i samarbete mellan lärare inom olika vetenskapsområden, och satsningen har resulterat i fjorton nya kurser. Kurserna är av bildningskaraktär och svarar mot aktuella samhällsutmaningar.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Av självvärderingen, platsbesöken, styrdokumenten och det skriftliga material som bedömargruppen har tagit del av framgår att lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen. I lärosätets riktlinjer står att fakultetsnämnden vid inrättande av ny utbildning eller nytt huvudområde ska beskriva hur undervisningens utformning och examination bidrar till att underlätta studenters lärande och till att studenterna tar en aktiv roll i lärandeprocessen. Bedömargruppen uppfattar att dessa riktlinjer är verksamma i praktiken.

Vid första platsbesöket framgick att studierektorerna varje år följer upp studenternas delaktighet. Lärosätet strävar efter att frångå utbildningar som präglas av enbart föreläsningar och införa mer studentaktiverande undervisningsformer, vilket redan finns etablerat inom delar av organisationen. Vid lärardagarna följs goda exempel på studentaktivering i utbildningen upp. Bedömargruppen noterar ett särskilt gott exempel i projektet Aktiv studentmedverkan (ASP), där en handbok med titeln An Active Student Participation Companion tagits fram som stöd för aktiv studentmedverkan. Av självvärderingen framgår att lärosätet erbjuder utbildning i detta ämne till medarbetare och även arbetar med att lyfta fram goda exempel på aktiv studentmedverkan.

Under det andra platsbesöket fick bedömargruppen ytterligare goda exempel på hur lärare i kurser inom olika vetenskapsområden utformar undervisningen på ett sådant sätt att studenterna aktiveras genom till exempel debatter, rollspel, seminarier och gruppdiskussioner. Delar av detta sker även inom ramen för examinerande moment.

Självvärderingen lyfter också fram goda exempel på hur lärosätet uppmuntrar studenter och doktorander att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna. Dessutom noterar bedömargruppen att fakulteten för teknik och naturvetenskap beslutat om en obligatorisk kurs i studentaktiverande undervisningsformer för fakultetens alla lärare, som ges av fakultetens universitetspedagogiska råd. De årliga återrapporteringarna ger även exempel på hur utbildningarna arbetar för att stärka studentmedverkan i nämnder och råd. Studentaktiviteten kan ta sig många uttryck och utformas på olika sätt beroende på utbildning och studentgrupp, men lärosätet lyfter i självvärderingen bland annat fram svårigheter med att studenterna i vissa fall motverkar försök till studentaktiverande undervisning. Det framgår inte hur lärosätet arbetar för att minska dessa problem, vilket är ett viktigt område att arbeta vidare med trots många goda exempel.

Självvärderingen framhåller att det pedagogiska programmet är viktigt för att tydliggöra studentens aktiva medverkan i lärprocesser genom att klargöra studenternas respektive universitetets roller för att skapa en god utbildning. Exempelvis preciseras lärosätets och studenternas ansvar för aktiverande undervisningsformer. Det pedagogiska programmet lyftes inte i lika stor utsträckning fram vid platsbesöken som i självvärderingen, men innehåller goda tankar om studentaktivitet som bedömargruppen anser bör vara ett gott stöd för att arbeta vidare med den här frågan.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Av självvärderingen och platsbesöken framgår att lärosätet genom sin starka forskning har goda förutsättningar att erbjuda forskningsanknuten utbildning. Alla lektorer har utrymme för forskning i sin anställning, även om omfattningen varierar och många utvidgar sin forskningsandel genom externa medel.

Samtidigt redovisar självvärderingen exempel på utbildningar där forskningsanknytningen brister eller där det råder brist på disputerade lärare, främst inom vissa yrkesprogram. Vidare framgår det inte tydligt i självvärderingen hur lärare säkerställer forskningsanknytning på andra sätt än genom egen forskning. Av självvärderingen framgår att en internationell utvärderingspanel inom ramen för ett projekt om kreativ utbildningsutveckling har noterat att lärosätet har en snäv syn på vad forskningsanknytning kan innebära. Även inom ramen för forskningsutvärderingen (KoF17) noterade bedömarpaneler att relationen mellan utbildning och forskning varierade mellan olika miljöer, och skulle kunna förstärkas i viss utbildning på grundnivå.

Vid det andra platsbesöket tog bedömargruppen upp frågan om forskningsanknytning med de fokuserade utbildningarna, och fick då en tydligare bild av hur lärosätet resonerar om forskningsanknytning inom olika utbildningar. Det framgick att god forskningsanknytning i kurser inte nödvändigtvis förutsätter att lärarna bedriver egen forskning, utan att de lyfter in aktuell nationell och internationell forskning i kursinnehållet ändå. Studenterna behöver inte få ta del av lärarnas egen forskning, men får ta del av forskningsresultat, göra nedslag i både historisk och aktuell forskning inom ämnet samt får metodkunskap. Inom självständiga arbeten och i andra forskningsförberedande kurser är detta särskilt framträdande, eftersom studenterna förväntas relatera sina texter till närliggande forskning.

Bedömargruppen noterar att det i vissa utbildningsutvärderingar uppmärksammas brister i forskningsanknytningen. Forskningsanknytning har därför särskilt fokuserats på såväl rektors- som fakultetsnivån, bland annat genom högskolepedagogiska kurser, pedagogiska priser, förstärkning till små forskningsmiljöer, forskarutbildning, seminarieverksamhet riktad till adjunkter och lärosätesövergripande forskarskolor. Forskningsanknytning finns även med som tema i vissa fakulteters årliga programuppföljningar. Bedömargruppen konstaterar att dessa insatser är lovvärda, även om forskningsanknytning för lärosätet som helhet är ett fortsatt utvecklingsområde.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Av självvärderingen, platsbesöken, styrdokumenten och skriftligt material som bedömargruppen har fått ta del av, framgår att lärosätet arbetar för att säkerställa kopplingen mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer vid både inrättande av utbildning och vid utbildningsutvärdering.

Av självvärderingen framgår att de flesta fakulteter vid inrättande av utbildning använder examensmålmatriser, vilket också framgår av exempelvis verksamhetsrapporterna från fakulteten för teknik och naturvetenskap. Vid utbildningsutvärderingar fokuserar bedömarnas rekommendationer ofta på måluppfyllelse, examination och progression. Bedömargruppen anser att examensmålmatriser är ett bra sätt att fånga den konstruktiva länkningen mellan mål på olika nivåer och ett gott exempel som lärosätet gärna kan sprida till övriga fakulteter.

När det gäller forskarutbildning så framgår det av självvärderingen att fakulteten för teknik och naturvetenskap har lagt till de nationella examensmålen i mallen för doktoranders individuella studieplan och gjort en inventering av goda exempel på planering av doktoranders forskarutbildning gentemot examensmålen. Bedömargruppen konstaterar att detta förefaller vara ett framgångsrikt sätt att säkerställa den konstruktiva länkningen till examensmålen inom forskarutbildningen.

Vid det andra platsbesöket framträdde en samlad bild av att både lärare och studenter gör en koppling mellan mål på olika nivåer och måluppfyllelse. Det förefaller vara ett tema som lyfts fram återkommande under kurser, vid lärarmöten, i pedagogiska utvecklingsarbeten och i kursvärderingar. Bedömargruppen anser att det är ett viktigt tecken på att den konstruktiva länkningen inte bara tas upp vid planeringen av utbildningen, utan även i genomförandet.

Bedömargruppen noterar flera goda exempel på utbildningsinsatser för att stärka måluppfyllelsen och kopplingen mellan mål på olika nivåer. Bland annat har lärosätet enligt självvärderingen utformat en pedagogisk fortbildningskurs i att undervisa i forskningsetik riktad till lärare, samt en introduktionskurs för doktorander där ett moment om hur studierna kan planeras i förhållande till examensmålen ingår.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Uppfylld

Av självvärderingen, platsbesöken, styrdokumenten och det skriftliga material som bedömargruppen har fått ta del av framgår att lärosätet utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar genomför de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

I självvärderingen beskriver lärosätet hur man arbetar med att genomföra åtgärder samt förbättra och utveckla utbildningar genom årliga uppföljningar av utbildningen inom vetenskapsområden och fakulteter, uppföljningar av utbildningsutvärderingar samt kursvärderingar. Den årliga uppföljningen innebär att institutionen och utbildningsprogrammet skriver en verksamhetsberättelse (kvalitetsrapport) med nyckeltal och redovisning av kvalitetsarbetet samt uppföljning av föregående års rapport och genomförda utbildningsutvärderingar. Rapporterna behandlas i något av fakultetsnämndens underorgan och därefter av fakultetsnämnden. Viss information rapporteras sedan vidare till rektor utifrån universitetsgemensamma anvisningar. Bedömargruppen fick vid platsbesöken och i utvärderingsunderlagen ta del av flera exempel på hur den här systematiken verkställs från institutionsnivå upp till högsta ledningsnivå.

När det gäller uppföljning av utbildningsutvärderingar framgår det av självvärderingen att fakultetsnämnderna ansvarar för att sammanställa, analysera, sprida och följa upp resultaten samt återrapportera de viktigaste slutsatserna till rektorsnivån. Den utvärderingsrapport som sammanställs för varje utbildningsutvärdering ska innehålla nämndens slutsats och beslut om särskild uppföljning vid behov. Nödvändiga åtgärder följs upp av fakultetsnämnden. Vid granskning av det material om utbildningsutvärderingar av de aktuella utbildningarna som bedömargruppen har fått ta del av, framgår det att beskrivningarna i styrdokumenten och självvärderingen stämmer överens med hur man i praktiken arbetar med utbildningsutvärderingar. Bedömargruppens uppfattning är därför att lärosätet arbetar med kontinuerligt förbättringsarbete i sina utbildningar.

Av självvärderingen framgår flera goda exempel på hur lärosätet har använt resultat från universitetsövergripande undersökningar för att förbättra och utveckla utbildningar, till exempel inom grundutbildning i form av intensifierat internationaliseringsarbete samt inom forskarutbildning. Där har man infört handledarkollegium, halvtidsseminarium, uppföljning av doktorandalumner och samordning av doktorandkurser. Bedömargruppen noterar att det finns en föredömlig struktur och systematik i exempelvis samhällsvetenskapliga fakultetens årliga återrapportering av utbildningsutvärderingar, där åtgärder redovisas som genomförda, påbörjade eller ännu inte påbörjade.

Samtidigt noterar bedömargruppen att det i de årliga uppföljningarna framkommer exempel på när beslutade åtgärder inte genomförs, utan återkommer i verksamhetsplanen år efter år. Vid upprepade förändringar av tidsplanen för att genomföra åtgärder uppstår till slut frågan hur länge en beslutad men inte genomförd åtgärd är relevant. Det problemet kom även fram vid det andra platsbesöket, där olika skäl till förseningar av åtgärder diskuterades. Bedömargruppen anser att tidsaspekten är viktig för att förbättrings- och utvecklingsarbete ska göra verklig skillnad för utbildningarna.

Lärosätet framhåller också kursvärderingar som ett instrument för att identifiera åtgärder och initiera utvecklingsarbete. Men i självvärderingen och vid platsbesöken lyfter lärosätet fram problem med återkopplingen av kursvärderingsresultat och vidtagna åtgärder till studenterna. Den svagheten betonar även studentinlagan. Bedömargruppen noterar efter det andra platsbesöket att problem med kursvärderingar finns i flera avseenden: alla kurser genomför inte kursvärdering, det är låg svarsfrekvens på kursvärderingarna, den kursansvariga skriver inte alltid den förväntade kursrapporten efter genomförd kursvärdering, studenter upplever inte att de får återkoppling på genomförda kursvärderingar och inte heller information om förändringar som en kurs har genomgått på basis av förra årets kursvärdering. Bedömargruppen anser därför att lärosätets arbete med kursvärderingar är ett angeläget utvecklingsområde för att komma till rätta med problemen.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Ej uppfylld

Bedömargruppen konstaterar, i likhet med kritiken som framförs i studentinlagan, att trots att lärosätets riktlinjer anger att kursutvärderingsresultat och åtgärder ska publiceras och kommuniceras, så brister lärosätet i att kommunicera planerade och genomförda åtgärder på ett ändamålsenligt sätt till alla studenter i samtliga utbildningar och kurser.

Av självvärderingen framgår att resultatet av genomförda utbildningsutvärderingar samlas på en universitetsgemensam webbsida. Vid den årliga konferensen för utbildningsutvärderingar sprids erfarenheter och lärdomar från utvärderingarna inom universitetet. Den årliga kvalitetsrapporten sprids till externa intressenter via webben och programråd. Resultat och åtgärder diskuteras vid den årliga kvalitetsdialogen mellan rektor och vicerektorerna. Utifrån detta konstaterar bedömargruppen att publicering av granskningsresultat och åtgärder sker samt att det förekommer goda exempel på hur lärosätet säkerställer kommunikationen mellan medarbetarna.

I studentinlagan påtalas dock brister i hur studentgruppen får tillgång till granskningsresultatet, annat än att resultatet publiceras på universitetets webbsida. Vid det andra platsbesöket framkom att problemet som tas upp i studentinlagan delvis kan förklaras med att lärosätet i alltför hög grad förlitar sig på att de studeranderepresentanter som deltar i organ (till exempel programråd) där granskningsresultat och åtgärder kommuniceras ansvarar för att föra informationen vidare till samtliga berörda studenter. Bedömargruppen konstaterar att detta är en orimlig förväntan som inte kan förverkligas. För att kommunicera granskningsresultat och åtgärder till relevanta grupper verkar webbpublicering och information vid programråd samt interna möten i lärarkollegiet vara de främst använda kanalerna. Bedömargruppen anser att kommunikationen med relevanta intressenter fungerar, men inte med studenterna.

I självvärderingen anges vidare att efter genomförd kursvärdering ska den kursansvariga skriva en kursrapport som innehåller både synpunkter från studenter och lärare, kursens starka och svaga sidor samt förslag till eventuella åtgärder. Kursrapporten publiceras på studentportalen. Vid det andra platsbesöket fick bedömargruppen flera belägg för att kursrapporter inte alltid skrivs, på grund av att arbetsuppgiften glöms bort eller nedprioriteras. Påminnelser från studierektorn lyftes fram som ett viktigt medel för att öka andelen kursrapporter. Det framkommer även att lärare saknar stöd för att ta fram statistik som ska ingå i kursrapporten och därför behöver ta fram den manuellt. Kursrapporten skrivs på svenska, vilket är ytterligare ett hinder för att alla studenter ska kunna ta del av den. Bedömargruppens uppfattning är att ovanstående problem och brister med kursvärderingar måste åtgärdas för att bedömningsgrunden ska vara uppfylld