Jämställdhet

Bedömningsområde: Jämställdhet

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Utifrån självvärderingen, studentinlagan, platsbesöken och annat skriftligt underlag som bedömargruppen tagit del av, framgår det att lärosätet genom rutiner och processer, säkerställer ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet har i sina nuvarande mål- och strategidokument tydliga skrivningar om att lika villkorsperspektiv ska ingå i verksamheten.
• Lärosätet har handlingsplaner med bäring på jämställdhet och har nyligen reviderat riktlinjer för inrättande av utbildning, där jämställdhet numera ingår i en av aspekterna som ska beskrivas.
• I lärosätets cykliska utbildningsutvärderingar ingår att granska aspekten "att jämställdhetsperspektiv integreras i utbildningen".
• Inom ett vetenskapsområde innehåller samtliga kursvärderingar frågor om förekomsten av kränkande eller diskriminerande innehåll i undervisningsmaterialet.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet bör säkerställa att det systematiska arbete som är påbörjat sprids vidare inom hela verksamheten, så att all verksamhet omfattas.
• Lärosätet bör förankra i verksamheten vad utbildningens innehåll och utformning ur ett jämställdhetsperspektiv kan handla om utöver könsbalans.

Bedömning av bedömningsgrunden:

4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Uppfylld

Lärosätet har i sina nuvarande mål- och strategidokument tydliga skrivningar om att lika villkorsperspektiv ska ingå i verksamheten. I självvärderingen hänvisas till planen för jämställdhetsintegrering, handlingsplanen för breddad rekrytering och handlingsplanen för lika villkor.

Planen för jämställdhetsintegrering innehåller insatsområden för utbildningens form och innehåll, intern resursfördelning samt rekrytering och kompetensförsörjning. Bedömargruppen anser att det är en styrka att lärosätet säkerställer att utbildningens innehåll har ett jämställdhetsperspektiv, till exempel genom att se över kursplaner, examinationsformer, bedömningsgrunder och betygssättning, kurslitteratur och undervisningsexempel, val av lärare, handledare och externa föreläsare, doktorandhandledning, fördelning av taltid och bekräftelse i undervisningssituationen samt schemaläggning, kursvärderingar och möjligheter till distansundervisning. Det finns även en uttalad hänvisning till utbildningsutvärderingarna.

Självvärderingen visar att det vid lärosätet finns ett lika villkorsråd som har i uppdrag att arbeta utifrån samtliga diskrimineringsgrunder och social bakgrund. Rektorsrådet för lika villkor leder arbetet. På institutionsnivå finns lika villkorsgrupper, där representanter för personal, studenter och doktorander deltar. Vid platsbesöken gavs några exempel på hur lika villkorsgrupperna på institutionerna arbetar, t.ex. görs intervjuer med lärare för att identifiera behov, samt olika former av seminarier och workshoppar om jämställdhetsintegrering och mångfaldsfrågor.

I självvärderingen framgår att det finns ett förslag på att jämställdhet ska vara ett nytt kriterium vid ansökan om att inrätta nya utbildningsprogram, huvudområden eller biområden. Vid tiden för genomförande av platsbesöken konstaterar bedömargruppen att riktlinjen har reviderats enligt förslaget och nu inkluderar en aspekt som handlar om hur utbildningen beaktar och integrerar ett lika villkors- och jämställdhetsperspektiv i utformning och genomförande. Lärosätet har i Mål och strategier definierat vad som menas med lika villkor-begreppet, vilket bedömargruppen anser är en god ansats.

Riktlinjerna för utbildningsutvärderingar som redovisas i självvärderingen anger att varje utvärdering ska granska om "jämställdhetsperspektiv integreras i utbildningen", och det finns kompletterande råd för hur man ställer frågor om det. I självvärderingen framgår att föregående års kvalitetsrapport har visat blandade resultat, där det i vissa utbildningar finns ett stort engagemang för perspektivet medan andra har brister i det systematiska arbetet. Bedömargruppen noterar att tidigare års kvalitetsrapporter redovisar liknande resultat, där det varierar hur den aspekten har bedömts. Bedömargruppen anser att det är positivt att utbildningsutvärderingarna har identifierat utvecklingsmöjligheter och anser att det visar att den här delen av kvalitetssystemet fungerar.

I underlagen till fördjupningsspåren noterar bedömargruppen att det finns exempel på att handlingsplaner för årlig uppföljning inkluderar åtgärder för att stärka hur jämställdhetsperspektivet integreras i utbildningen (t.ex. den årliga uppföljningen vid medicinska fakulteten) och hur redovisning från fakultetsnivå till rektor inkluderar åtgärder (t.ex. teknisk-naturvetenskapliga fakultetens återrapportering till rektor). Bedömargruppen konstaterar att det därmed finns exempel på att lärosätet genomför åtgärder. Däremot kunde inte bedömargruppen belägga vid platsbesöken i vilken omfattning lärosätet säkerställer att åtgärder genomförs och följs upp efter samtliga hittills genomförda utbildningsutvärderingar.

Övriga analysunderlag för att säkerställa jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande som beskrivs i självvärderingen är t.ex. att lärosätets frågebank för kursvärderingar inkluderar frågor om bemötande, diskriminering och trakasserier. I självvärderingen och vid platsbesöken gavs exempel på att kursvärderingar inom vetenskapsområdet för medicin och farmaci inkluderar frågor om förekomsten av kränkande eller diskriminerande innehåll i undervisningsmaterial och att programenkäter genomförs med frågor om likabehandling (inom vetenskapsområdet teknik och naturvetenskap). Bedömargruppen konstaterar att det inte framgår hur liknande uppföljningar sker på ett systematiskt sätt inom samtliga delar av verksamheten.

Lärosätet redovisar i självvärderingen flera insatser och aktiviteter för att främja jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Det framgår att institutioner och fakulteter har olika former och angreppssätt. Exempelvis beskrivs pedagogiska kurser och jämställdhetsintegrering av kursplaner vid teologiska fakulteten samt hantering av svåra situationer i seminarierummet vid juridiska fakulteten. Vid platsbesöket verifierades att området ingår som moment på de pedagogiska utbildningarna. Vid platsbesöken gavs exempel på hur studenter involveras i att bedöma kurslitteratur, hur amanuenser anställs för att hålla möten med underrepresenterade studentgrupper och inspirera dem samt hur en seminarieserie om normkritik och omedveten särbehandling hålls med lärare.

Lärosätet menar att en grundförutsättning för jämställdhet handlar om att rekrytera studenter och doktorander respektive rekrytera och befordra lärare och forskare samt fördela uppdrag. Av självvärderingen framgår att lärosätet strävar efter att bredda fältet av presumtiva studenter, för att minska snedfördelningen mellan könen. Både studentinlagan och självvärderingen lyfter fram olika satsningar för att rekrytera det underrepresenterade könet. Efter platsbesöken konstaterar bedömargruppen att vetenskapsområden, fakulteter och institutioner arbetar på olika sätt med frågan.

Vid platsbesöken noterar bedömargruppen att det råder skillnader i tolkningar av vad jämställdhet i utbildningarnas innehåll och utformning innebär. Bedömargruppen anser att det finns ett behov att lärosätet förtydligar vad det kan innebära att beakta jämställdhet i utbildningarna, både på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.

I självvärderingen samt vid platsbesöken diskuteras och problematiseras jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande oftast utifrån antalet kvinnliga och manliga studenter/doktorander, personalens sammansättning när det gäller kön, arbetsmiljöfrågor, rekrytering samt generella jämställdhetsfrågor relaterade till exempelvis karriärvägar. Bedömargruppen instämmer i att dessa initiativ är viktiga och exempel på arbete som på ett övergripande sätt bidrar till ökad kunskap om genus och jämställdhet. Bedömargruppen rekommenderar dock ytterligare utveckling där de systematiska exempel som finns, på hur t.ex. kursplaner, examinationsformer, kurslitteratur och undervisningsexempel ses över, sprids i hela verksamheten och att planen för jämställdhetsintegrering förverkligas när det gäller utbildningens innehåll och utformning.