Student- och doktorandperspektiv

Bedömningsområde: Student- och doktorandperspektiv

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Utifrån självvärderingen, studentinlagan, platsbesöken och annat skriftligt underlag som bedömargruppen har tagit del av framgår det att lärosätet på ett systematiskt sätt säkerställer att studenter och doktorander har möjligheter att utöva inflytande genom både det formella organiserade systemet och det informella som sker i det dagliga mötet mellan studenter, doktorander och personal. Lärosätet arbetar aktivt tillsammans med studentkårerna och doktorandråden för att de vigda platserna i beredande och beslutande organ ska upptas av studenter och doktorander och har ett nära samarbete om utvecklingen av verksamheten vid Uppsala universitet. Det framgår dock att lärosätet har utmaningar med att säkerställa likvärdighet inom hela lärosätet när det kommer till att ge student- och doktorandrepresentanterna goda förutsättningar att bidra till lärosätets utveckling. Det finns därför flera utvecklingsområden som lärosätet behöver arbeta vidare med. Trots detta anser bedömargruppen att student- och doktorandperspektivet är tillfredsställande.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• · Lärosätet säkerställer systematiskt möjligheter till student- och doktorandinflytande genom att bereda studenter och doktorander plats i beredande och beslutande organ på samtliga nivåer.
• · Lärosätet har ett nära samarbete och en dialog med studentkårerna och doktorandråden.
• · Studentrepresentanterna ersätts ekonomiskt för sin medverkan i utvecklingen av de olika utbildningarna.
• · Studenternas möjlighet till studentinflytande följs systematiskt upp inom ramen för utbildningsutvärderingarna med planerade åtgärder som följd.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver systematiskt säkerställa att förutsättningarna för studentinflytande är tillräckliga genom introduktion och förberedande möten i de beslutande organ som studenter är verksamma inom.
• Lärosätet behöver systematiskt säkerställa att den årliga uppföljningen av doktorandernas individuella studieplaner genomförs inom samtliga vetenskapsområden.
• Lärosätet behöver systematiskt säkerställa att internationella studenter och doktorander får förutsättningar att delta i det organiserade studentinflytandet.
• Lärosätet behöver systematiskt säkerställa att rutinerna för genomförande och återrapportering av kursrapporter och kursvärderingar följs.

Bedömning av bedömningsgrunden:

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Uppfylld

Bedömargruppen konstaterar att student- och doktorandperspektivet skrivs fram i flera styrdokument samt att nya dokument har utvecklats i samråd mellan lärosätet och studenterna utifrån behov som har uppstått och tidigare kritik från Universitetskanslersämbetet. Att lärosätet betonar studentmedverkan i sina styrdokument och är beredda att förändra vid behov, ser bedömargruppen som en styrka. Lärosätet ser perspektivet som en viktig del av kvalitetssystemet och det ingår i det systematiska kvalitetsarbetet, där det följs upp genom kurs- och utbildningsutvärderingar samt genom universitetsövergripande undersökningar.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet genom rutiner och processer säkerställer att det finns möjligheter för studenter och doktorander att ha inflytande över utbildningen och sin studiesituation. Rutiner och processer finns både i det organiserade arbetet med påverkan, inflytande och samverkan som genomförs av studentkårerna och doktorandråden, samt på ett direkt sätt i det dagliga mötet med lärosätets personal. De stora utvecklingsområdena som lyfts fram i självvärderingen respektive i studentinlagan och som framkommer av platsbesöken är relaterade till förutsättningarna för att bedriva studentinflytande. Dessutom framkommer att det inom lärosätet finns kraftiga variationer och svårigheter kopplade till student- och doktorandperspektivet. Bedömargruppen rekommenderar starkt att lärosätet fortsätter sitt arbete för att systematiskt kunna tillgodose ett välfungerande student- och doktorandinflytande inom alla delar av verksamheten.

Lärosätet framhåller i självvärderingen och i flera av sina lokala och centrala styrdokument, t.ex. Mål och strategier, att studentinflytande och studentmedverkan är centrala delar av lärosätets kvalitetsarbete. Studentinflytandet bedöms i flera av lärosätets egeninitierade utbildningsutvärderingar vara en styrka i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen och lyfts fram i kvalitetsrapporten från 2020 för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. I självvärderingen och under platsbesöken framkommer att det i vissa instanser saknas studentrepresentanter, men att lärosätet arbetar för att åtgärda bristerna. Bedömargruppen anser att det utifrån självvärderingen och studentinlagan finns stora möjligheter till studentinflytande, och det finns formella strukturer på plats som säkerställer att särskilda platser vigs till studentrepresentanter i de många beredande och beslutande organen samt i det systematiska kvalitetsarbetet.

Det organiserade studentinflytandet utförs på samtliga nivåer genom studentkårerna, doktorandråden och det organiserade samarbetet Uppsala universitets förenade studentkårer. Vid sidan av det har studenterna också möjlighet att medverka till utbildningens utveckling på andra sätt. Lärosätet lyfter i självvärderingen fram att studenterna har möjlighet att göra det genom rollen som kursrepresentant, eller genom att besvara kursvärderingar och undersökningar, eller genom att självmant ta upp ärenden med den undervisande eller administrativa personalen. Bedömargruppen noterar i självvärderingen och genom platsbesöken att arbetet med kursvärderingar är en utbredd utmaning för stora delar av lärosätet och det finns brister i genomförandet av kursvärderingarna, kursrapporterna och i återkopplingen till studenterna. Platsbesöken förstärker den bilden och visar dessutom att bristerna varit kända för lärosätet under en lång tid. Lärosätet har för att åtgärda detta tillsatt en arbetsgrupp för att revidera de centrala riktlinjerna för kursvärderingar, genom ett rektorsbeslut som bedömargruppen tagit del av. Bedömargruppen menar att lärosätet behöver genomföra kraftiga åtgärder för att säkerställa att hanteringen av kursvärderingarna utvecklas inom alla delar av utbildningsverksamheten.

Doktorander kan utöver det organiserade inflytandet påverka sin utbildningssituation i samband med upprättande och årlig uppföljning av den individuella studieplanen. Enligt lärosätet sker den årliga uppföljningen för samtliga doktorander, medan det av studentinlagan framgår att det finns stora variationer inom lärosätet. Vid platsbesöken förstärktes bilden av att lärosätet behöver utveckla den årliga uppföljningen av de individuella studieplanerna vidare för att kunna nå samsyn inom lärosätet. De individuella studieplanerna fyller flera viktiga funktioner. De är dels ett medel för doktoranderna att påverka sin utbildningssituation, dels ett sätt för lärosätet att följa upp progression. Under platsbesöken framkom vissa goda exempel på detta, men också brister där man inte tar tillvara multifunktionaliteten hos de individuella studieplanerna och inte genomför den årliga uppföljningen av olika anledningar. Det här utvecklingsområdet har även tidigare lyfts fram i utvärderingsrapporten för forskarutbildning inom medicin och farmaci samt i utvärderingsrapporten för juridiska fakultetens utbildning på forskarnivå. Bedömargruppen förstår att det är en utmaning för lärosätet att säkerställa likvärdiga möjligheter och förutsättningar för doktoranders inflytande över studiesituationen med tanke på den decentraliserade organisationsformen som lärosätet har valt.

Som ett komplement till lagstiftning och lärosätets interna arbetsordningar framgår det av självvärderingen, studentinlagan och platsbesöken att ett arbete har inletts med att utarbeta mer detaljerade riktlinjer för att stärka studentinflytandet. Universitetskanslersämbetet har vid sin juridiska tillsyn riktat kritik mot lärosätet för brister i studentinflytandet vid så kallade enpersonsbeslut. Det är något som lärosätet i självvärderingen beskriver ska åtgärdas genom de nya riktlinjerna. Utöver det kan bedömargruppen genom studentinlagan och platsbesöken bekräfta att förutsättningarna för studentinflytandet varierar inom lärosätet. Bedömargruppen anser därför att gemensamma riktlinjer är ett välkommet initiativ.

De ekonomiska förutsättningarna för studentinflytande, som de beskrivs i självvärderingen, delas upp i ekonomiska förutsättningar för studentkårerna och doktorandråden som organiserade sammanslutningar, respektive ekonomiska förutsättningar för studentrepresentanterna som de utser. Studentkårerna får ekonomiskt stöd från den universitetsgemensamma nivån, och vissa studentkårer får även ekonomisk ersättning från fakulteten vars utbildning de bevakar. Även doktorandråden får ekonomiskt stöd för att stärka doktorandernas inflytande över forskarutbildningen. När det gäller ersättning för studentkårernas studentrepresentanter så får vissa studentrepresentanter arvode medan andra inte får det, vilket framgår av både självvärderingen och studentinlagan. Rektor har under utvärderingsperioden fattat beslut om att ge arvode till fler studentrepresentanter som studerar på grundnivå och avancerad nivå och som är verksamma i särskilda utpekade styrelser, nämnder och råd på samtliga nivåer inom lärosätet. Bedömargruppen ser positivt på att studentrepresentanterna ersätts för den tid som de lägger ned på att bidra till utvecklingen av de olika utbildningarna.

Lärosätet och studenterna pekar gemensamt på vissa utvecklingsområden. Ett område är introduktion till de olika organ som studentrepresentanterna verkar inom. Studenterna beskriver att riktlinjerna för en sådan introduktion inte följs inom hela lärosätet, och lärosätet framhåller i självvärderingen att rutinerna för det är otillräckliga. Vid platsbesöken förstärks den bilden och det framkommer att förutsättningarna ytterligare försvagas av att organens ledamöter har olika långa mandatperioder och att studenterna ofta byts ut varje år. Här har lärosätet ett stort ansvar att säkerställa att student- och doktorandrepresentanterna får de förutsättningar som krävs för att genomföra uppdraget.

Ett annat utvecklingsområde handlar om bristande förutsättningar för internationella studenter och doktorander. Majoriteten av möten bedrivs uteslutande på svenska, vilket inte är acceptabelt eftersom mötesspråket stänger ute många studenter och doktorander från att delta i det organiserade inflytandet. Från självvärderingen, studentinlagan och platsbesöken framgår vissa goda exempel, men de får betraktas som undantag. Ett sådant är hur vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap arbetar ihop med studentkåren Uppsala teknolog- och naturvetarkår med ett särskilt fokus på studentinflytande för internationella studenter. Ett annat är hur vetenskapsområdet för medicin och farmaci bjuder in studenter och doktorander till förberedande möten inför områdesnämndsmöten, där ärenden och beslut kan gås igenom i förväg på både engelska och svenska. Det framkommer dock genom platsbesöken att centrala beslutsdokument inte alltid översätts till engelska och att nästan alla möten och mötesdokument fortsatt är på svenska. En ökad internationalisering med fler inresande studenter och doktorander förstärker den utmaningen ytterligare.