Styrning och organisation

Bedömningsområde: Styrning och organisation

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet har ett kvalitetsarbete som vilar på periodiska systematiska granskningar av verksamheten enligt universitetsgemensamma ramar och riktlinjer, samt en årlig uppföljningsstruktur som värnar lärosätets disciplinära mångfald. Bedömargruppen anser att systematiken i den periodiska granskningen, med stöd av externa bedömare, utgör en god grund för det systematiska kvalitetsarbetet och relaterar till lärosätets övergripande mål och strategier. I lärosätets strategidokument ingår policyformuleringar för kvalitetsarbetet och det finns en tydlig ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet. Bedömargruppen anser att lärosätet har ett systematiskt arbete för att kommunicera den information som genereras av kvalitetssystemet, men kommunikationen till studenterna är ett utvecklingsområde. Vid platsbesöken framgick det att de periodiska granskningarna var ett värdefullt stöd för verksamhetens utveckling och bidrar till delaktighet och engagemang.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet genomför periodiska utbildningsgranskningar enligt universitetsgemensamma riktlinjer, och följer upp utvecklingsområden på fakultetsnivå.
• De periodiska granskningarna har ett brett genomslag i utbildningsmiljöerna, uppfattas som kvalitetsdrivande av ledning, lärare och utbildningsansvariga i verksamheten och uppmuntrar till delaktighet.
• Det finns en väl strukturerad systematik från den övergripande lärosätesnivån med kvalitetsdialoger mellan rektor och vicerektorerna till den verksamhetsnära nivån, där utbildningsmiljöerna varje år ska följa upp utvecklingen i linje med upprättade planer.
• Resultaten från de periodiska granskningarna och lärosätets handlingsplaner, som är baserade på granskningarnas rekommendationer och beslutade av berörd fakultetsnämnd, är publicerade på lärosätets webbplats.
• Kvalitetssystemets integrering i det strategiska lärosätesövergripande arbetet framstår för bedömargruppen som tydlig, och det framgick vid platsbesök att konsistoriet är inkluderat och involverat i de strategiska delarna av det systematiska kvalitetsarbetet.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Av bedömningsunderlagen framgår att det finns stora variationer i återrapportering och uppföljningsstrukturer. Lärosätet behöver säkerställa att de riktlinjer som ska vara universitetsgemensamma för kvalitetsarbetet följs på institutionsnivå.
• Variationer i återrapportering och uppföljningsstrukturer medför svårigheter att överblicka om resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet följs upp och åtgärdas. Lärosätet behöver genomgående i hela verksamheten säkerställa att systemdokumentationen tydligt klargör vad som har åtgärdats och vad som kvarstår att åtgärda.
• Lärosätet behöver säkerställa likvärdiga förutsättningar för engagemang och deltagande i kvalitetssystemet för studenter och doktorander.
• I det pedagogiska programmet framgår tydliga ansvarsområden både för lärosätet och studenterna. Lärosätet behöver förbättra integreringen av det pedagogiska programmets mål och ansvarsbeskrivningar i hela verksamheten.
• Lärosätet behöver i sitt kvalitetssystem förbättra rutinerna för återkoppling och tillgängliggörande av kursvärderingsresultat.

1.1 Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Uppfylld

Av självvärderingen, platsbesöken, styrdokument och skriftligt material som bedömargruppen har tagit del av framgår att lärosätets kvalitetssystem relaterar till övergripande mål och strategier och är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna.

Det finns en tydlig struktur på den universitetsövergripande nivån som innefattar cykliska utbildningsutvärderingar samt årliga uppföljningar. Båda dessa komponenter inkluderar fakultetsledningarna och lärosätets högsta ledning, vilket skapar förutsättningar för att verksamheten och systemet ska utvecklas i samklang med den strategiska riktningen. Det framgår även av bifogade bedömningsunderlag, exempelvis de årliga återrapporteringarna från vetenskapsområdena. Det första platsbesöket visade att systemet främjade dessa förutsättningar.

Lärosätet beskriver sig som ett fullskaligt forskningsuniversitet med rik disciplinär representation och med övergripande mål att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans. Av lärosätets strategidokument Mål och strategier framgår att kvalitetsarbetet är en viktig del i den akademiska kulturen med kollegial analys och granskning som centrala inslag. Kvalitetsarbetet utgör en av de fem strategiska prioriteringarna, där vikten av balans mellan kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling är framskriven. I självvärderingen framgår att kvalitetssystemet har vuxit fram under betydande tid, och att ett universitetsgemensamt kvalitetsarbete har byggts upp successivt för att komplettera och stödja det lokala kvalitetsarbetet. Bilden av ett kvalitetssystem som utvecklats över tid med möjlighet till kontextuella anpassningar verifierades under båda platsbesöken. Systemet baseras på fyra kärnvärden och nio komponenter.

Kvalitetskulturen, ett av dessa fyra kärnvärden, ses av lärosätet som en av dess största tillgångar och beskrivs som disciplinberoende med avseende på att en akademisk miljö delar de normer och kvalitetskrav som finns inom ämnet – nationellt och internationellt. Ett exempel på detta är att varje vetenskapsområde/fakultet tar fram formerna för den årliga uppföljningen och utbildningsutvärderingarna, med utgångspunkt från universitetsgemensamma riktlinjer. Vid platsbesöken stärktes intrycket av att kvalitetsarbetet på fakultetsnivå med systematik relateras till lärosätets övergripande nivå.

Bedömargruppen anser att det finns en tydlig koppling mellan lärosätets övergripande mål och strategier och kvalitetssystemet samt det konkreta kvalitetsarbetet. Detta får uttryck genom att kvalitetsfrågan kopplas till det övergripande målet om utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans, samt genom hur kvalitetssystemets komponenter är uppbyggda för att stötta kärnverksamheten där måluppfyllelsen ska äga rum. Kvalitetssystemet är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna – dels genom en årlig uppföljning av utbildning som ingår i ordinarie verksamhets- och uppföljningsprocesser, dels genom lärosätets modell för utbildningsutvärderingar. Utbildningsutvärderingarna sammanfattas i en kvalitetsrapport som behandlas i konsistoriet samt är ett underlag i kvalitetsdialogen. Vid platsbesöken framgick det för bedömargruppen att konsistoriet med systematik inkluderas i uppföljningen och den strategiska utvecklingen av verksamheten, vilket främjar förutsättningarna för kopplingen mellan strategiska mål och kvalitetssystemet. Kvalitetsrapporten beskriver en systematik genom att specificera generella slutsatser av genomförda granskningar i form av framträdande styrkor, framträdande utvecklingsområden och framträdande åtgärder, vilket bedömargruppen anser är en styrka.

För utformningen av den årliga uppföljningen ansvarar fakultetsnämnderna och till grund för uppföljningen ligger institutionens och programmens verksamhetsberättelse eller kvalitetsrapport. Lärosätet poängterar i självvärderingen att den viktigaste uppföljningen sker i den utbildningsnära kontexten, i dialogen mellan lärare och studenter eller handledare och doktorander samt i kollegiet. En grund i de processerna är kursvärderingarna. Lärosätets fokus på studenternas återkoppling genom kursvärderingarna tydliggjordes under platsbesöken och framgår även på strategisk övergripande nivå genom att de nämns i samtliga årsrapporteringar från vetenskapsområdena.

Enligt självvärderingen är institutionsstyrelser och prefekter nyckelaktörer i kvalitetsarbetet. I bedömningsunderlagen framgår att programrapporter och mer utbildningsnära kvalitetsarbete är centrala inslag i den årliga uppföljningen på vetenskapsområdesnivå, vilket även verifierades vid platsbesöken. Lärosätet är stort, komplext och heterogent disciplinärt och verksamhetsmässigt, vilket innebär att strukturer och system många gånger skiljer sig åt på fakultetsnivå och nedåt. Detta gör det svåröverskådligt att säkerställa att all verksamhet svarar upp mot de högt ställda målen, vilket studentinlagan och övriga utvärderingsunderlag visar.

1.2 Lärosätet har en kvalitetssäkringspolicy, eller motsvarande, som är offentlig och en del av den strategiska styrningen.

Uppfylld

Lärosätets kvalitetssäkringsarbete utgår ifrån ett antal dokument som tillsammans är utgångspunkten för kvalitetsarbetet. Från självvärderingen framgår att lärosätet inte har en specifik kvalitetspolicy, utan har integrerat policyformuleringarna i sitt mål- och strategidokument. I dokumentet framgår att kvalitetsarbetet ska

1) säkra och främja kvaliteten i utbildning och forskning

2) utgå från och stärka den akademiska och kollegiala kulturen

3) vara öppet, ändamålsenligt och effektivt.

Det lyfts även fram att det ska finnas en balans mellan kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling samt mellan vad som ska regleras gemensamt respektive utformas inom institutioner, fakulteter och vetenskapsområden. Dessa huvudprinciper för kvalitetsarbetet var också framträdande vid platsbesöken. Bedömargruppen anser att integreringen av policyformuleringar i den strategiska styrningen är tydlig på den lärosätesövergripande nivån. Under det första platsbesöket stärktes bedömargruppens intryck av att konsistoriet var väl införstått i kvalitetssystemet och fick goda förutsättningar att säkerställa strategiska implikationer utifrån resultatet från kvalitetssystemet. Av utvärderingsunderlagen, i form av noteringar från rektors kvalitetsdialoger med vetenskapsområdena, samt deras årliga återrapporteringar framgår att de övergripande strategiska målsättningarna får genomslag på institutionsnivå, vilket även tydliggjordes vid platsbesöken.

Det finns flera exempel på verksamhetsplaner för fakulteterna där lärosätesövergripande målformuleringar för kvalitet och verksamhet är nedbrutet och konkretiserat på fakultetsnivå. Ur utvärderingsunderlagen framgår att samtliga vetenskapsområden/fakulteter har utarbetade riktlinjer för utbildningsutvärderingar. Åtgärder och strategisk styrning har tidigare hanterats genom Handlingsplan för kvalitetsarbete vid Uppsala Universitet, och eftersom den slutade att gälla under 2020 hanteras åtgärder nu istället via den ordinarie verksamhetsplaneringen. Utvärderingsunderlagen visar att det finns stora skillnader i hur exempelvis den årliga uppföljningen hanteras inom vetenskapsområdena. Exempelvis framträder stora skillnader mellan fakulteterna inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap. Det försvårar förutsättningarna att få en överblick över utvecklingsområden, planerade åtgärder och faktiska resultat. Dock framgick det vid platsbesöken att fakulteterna upplevde att kvalitetssystemets centrala komponenter, som utbildningsutvärderingarna, är ett stort stöd genom att de klargör konkreta förslag på förbättringar samt fastställer handlingsplaner för utvecklingsarbetet.

Det pedagogiska programmet är enligt självvärderingen en central komponent för att upprätthålla och utveckla utbildningarnas kvalitet. Vid en genomläsning av fakulteternas verksamhetsplaner är det i de flesta fall tydligt att det finns ett pedagogiskt fokus och framskrivna mål för pedagogisk utveckling. Dock är kopplingarna till det pedagogiska programmet inte genomgående, även om det finns exempel i bland annat verksamhetsplanen för vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap. Vid det första platsbesöket förstärktes bilden av att det pedagogiska programmet har en tydlig roll som mål- och strategidokumentet för bäringen på det strategiska kvalitetsarbetet. Vid det andra platsbesöket fick bedömargruppen en mer blandad bild av det pedagogiska programmets genomslag i verksamheten.

1.3 Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att ansvarsfördelningen, som den är preciserad i delegationsordningar och andra styrande dokument, är tydligt definierad och ändamålsenlig.

Av bedömningsunderlagen framgår en tydlig struktur på hur ansvarsfördelningen säkerställer att årliga uppföljningar och utbildningsutvärderingar både genomförs och hanteras på övergripande nivå. Samtidigt framgår att ett utvecklingsområde är att de nio fakultetsnämnderna har kvalitetsansvar och stora möjligheter till lokala anpassningar, vilket gör att möjligheten till samordning minskar. Bedömargruppen får också utifrån självvärderingen och listan över centrala dokument i kvalitetssystemet en mycket begränsad inblick i hur roller och ansvar fördelas på institutionsnivå. Enligt studentinlagan kan både lärosätets storlek och decentraliserade organisation leda till att centrala bestämmelser ibland tolkas olika, samt till förseningar i utförande av beslut och otydligheter i vilka beslut som gäller. Denna spridning i hur ansvarsfördelningen upplevs och efterlevs på mer verksamhetsnära nivå framgick även av platsbesöken.

Enligt självvärderingen delas det formella kvalitetsansvaret mellan fakultetsnämnderna och rektor. Ansvarsfördelningen finns beskriven i arbetsordningen för Uppsala universitet som beslutas av konsistoriet. Det konkreta arbetet på institutions- och fakultetsnivå leds av prefekterna och studierektorerna, medan det övergripande ansvaret delas mellan fakultetsnämnderna och rektor, vilket bedömargruppen anser vara ändamålsenligt och i linje med lärosätets egna övergripande principer för kvalitetsarbetet. Skälet är att kvalitetsarbetets struktur, verktyg och arbetssätt behöver kunna anpassas till de särskilda omständigheter som råder inom respektive institution, ämne, program eller kurs, samtidigt som möjlighet till ansvarsutkrävande kvarstår för den enskilde gentemot sin respektive fakultetsnämnd, som har delegerat ansvar enligt en egen arbetsordning. Av bedömningsunderlagen framgår att det är respektive områdesnämnds uppgift att besluta om vetenskapsområdets arbetsordning.

För vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap finns 6 fakulteter och över 40 institutioner. Områdesnämnden för vetenskapsområdet leds av en vicerektor och en biträdande vicerektor, medan de sex fakulteterna leds av en dekan (som även ingår i områdesnämnden) och en prodekan som är ställföreträdare. För vetenskapsområdet medicin och farmaci finns två fakulteter som leds av var sin dekan, men har en gemensam områdesnämnd där områdesnämnden är fakultetsnämnd och leds av vicerektor. Årlig uppföljning av kvalitetssäkrings- och kvalitetsutvecklingsarbetet sker inom kommittéerna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid respektive fakultet samt den områdesövergripande kommittén för utbildning på forskarnivå. För vetenskapsområdet teknik och naturvetenskap är områdesnämnden också fakultetsnämnd, där dekanen, enligt arbetsordningen, är ordförande. För den fakulteten finns en naturvetenskaplig utbildningsnämnd (NUN) samt en teknisk utbildningsnämnd (TUN), som programmen enligt bedömningsunderlagen varje år rapporterar till.

Fakultetsnämndernas ansvar skrivs tydligt fram i självvärderingen och kan summeras i ett övergripande ansvar för forskningens och utbildningens kvalitet. Fakultetsnämnderna lämnar förslag till rektor om beslut om inrättande och avveckling av huvudområde, samt förslag på nya utbildningsprogram och biområden. Fakultetsnämnden ansvarar också för den årliga uppföljningen av utbildningar och för den sexåriga utvärderingscykeln. Vid platsbesöken framträdde en struktur där utvecklingsområden baserade på kvalitetsarbetet utarbetades på institutionsnivå och beslutades på fakultetsnämndsnivå.

Dock anser bedömargruppen att det finns en skillnad i hur väl områdesnämndernas/fakultetsnämndernas arbetsordningar beskriver institutionernas roll och mandat. I vissa fall framgår det tydligt vilka institutioner som ingår, i vissa fall inte alls. Skillnaden gäller också i vilken mån man har delegerat ansvaret för uppföljning till institutionsledningarna. Det finns även i det pedagogiska programmet framskrivet tydliga ansvarsområden både för lärosätet och för dess studenter. Vid platsbesöken fick bedömargruppen intrycket av att programmets mål- och ansvarsområden i vissa fall var välkända och var ett gott stöd för verksamheten. Bedömargruppen noterar dock att det finns stor potential att än mer integrera det pedagogiska programmets mål och ansvarsbeskrivningar i hela lärosätets verksamhet.

1.4 Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar i kvalitetsarbetet. Det framgår av självvärderingen och flera centrala dokument att lärosätets verksamhet vilar på kollegiala principer och förhållningssätt, främst exemplifierat genom att centrala organ som fakultetsnämnder och institutionsstyrelser är kollegialt tillsatta.

Detta i sig behöver dock inte innebära att lärare, övrig personal, studenter och doktorander uppmuntras till delaktighet. Kvalitetssäkringsarbetets systematiska processer, i form av utbildningsutvärderingar, kvalitetsrapporter och andra aktiviteter, hanteras i olika organ, lärosätesövergripande och på institutionsnivå. Det tyder, enligt bedömargruppen, på att det finns möjlighet för lärare, övrig personal, studenter och doktorander att engagera sig i kvalitetsarbetet på flera olika nivåer. Av utvärderingsunderlagen framgår att exempelvis program- och utbildningsmiljöers arbete är centrala källor för fakulteternas återrapportering. Vid platsbesöken framgick även att det funnits en bred lärosätesrepresentation i utarbetandet av självvärderingen och att även studentkårerna har deltagit, vilket bedömargruppen anser ytterligare styrker lärosätets arbete med delaktighet och engagemang.

Bedömargruppen anser det vara en styrka att medarbetare och studenter involveras i de olika stegen i kvalitetsarbetet. Trots att de systematiska processerna finns på plats och delaktighet, engagemang och ansvar lyfts fram i för kvalitetsarbetet centrala styrdokument framhåller både lärosätet och studenterna att det finns vissa brister. Bland annat beskrivs det i självvärderingen att det emellanåt saknas studentrepresentanter i de beslutande och beredande organen. Att lärosätet systematiskt arbetar för att förbättra exempelvis studentrepresentationen framgår av flera utvärderingsunderlag, som exempelvis återrapporteringsunderlagen från samhällsvetenskapliga fakulteten (SamFak). Bedömargruppen noterade även vid platsbesöken flera exempel på en stor medvetenhet och ett kontinuerligt arbete både på program- och fakultetsnivå med att förbättra förutsättningarna för studentinflytandet.

Det är dock otydligt i utvärderingsunderlagen i vilken utsträckning processerna för att uppmuntra till delaktighet, engagemang och ansvar är systematiska på institutionsnivå. Bedömargruppen anser det inte heller vara tydligt vilka generella processer och strukturer som finns etablerade som främjar delaktighet. Kursvärderingar lyfts som ett analysunderlag, där studenter har möjlighet att delta och påverka. I samtliga av 2020 års kvalitetsdialoger diskuteras kursvärderingarna och det framgår att ett kontinuerligt arbete fortgår inom fakulteterna för att säkerställa att kursvärderingar genomförs och att studenternas medverkan främjas. Däremot upplever kårerna enligt studentinlagan att det saknas en strategi för hur studenternas ska engageras till att medverka, vilket kan få en negativ effekt eftersom enbart de engagerade studenternas åsikter representeras. I studentinlagan framgår också att förutsättningarna för studentinflytande i utvärderingssystemen varierar kraftigt mellan vetenskapsområden, fakulteter och institutioner. Vid platsbesöken framkom att det ofta är återrapporteringen som brister och att lärosätet upplever stora skillnader i intresse bland olika studentgrupper.

I det pedagogiska programmet finns tydliga krav och förväntansbilder på vad som ska åstadkommas på den utbildningsnära nivån. Det framgår dock vare sig i utvärderingsunderlagen eller vid platsbesöken hur det systematiskt följs upp på institutionerna. Eftersom det pedagogiska programmet lyfts fram som centralt i accentueringen av vad som är viktigt att upprätthålla och utveckla för utbildningarnas kvalitet, ser bedömargruppen det som ett utvecklingsområde att få det mer spritt i organisationen.

Lärosätet och studentinlagan pekar på svårigheter för internationella medarbetare och studenter att engagera sig i kvalitetsarbetet eftersom det framför allt genomförs på svenska. Uppsala universitets språkpolicy anger att möten ska vara inkluderande och involverande utifrån ett lika villkorsperspektiv och att detta även gäller språket. Enligt språkpolicyn är huvudregeln att svenska är mötesspråk, men att det inte ska hindra mötesdeltagare att tala engelska och att språkfrågan bör tas upp i början av mötena. Både studentinlagan och självvärderingen visar att det finns intresse och engagemang för att åtgärda dessa brister samt att arbetet på vissa platser redan pågår. Att anpassa mötesspråket utifrån ett lika villkorsperspektiv och på allvar dra nytta av lärosätets internationalisering skulle bredda perspektiven på kvalitetsarbetet. Bedömargruppen noterar att lärosätet visar en medvetenhet om utmaningarna relaterade till att förbättra förutsättningarna för internationella medarbetare och studenter att engagera sig i kvalitetsarbetet. Bedömargruppen delar lärosätets syn på att ett utvecklingsområde är behov av ytterligare åtgärder för att involvera fler lärare och forskare i kvalitetsarbetet och tillsammans med studentkårerna hitta effektiva strategier för att stimulera en högre studentmedverkan. Detta gäller särskilt internationella medarbetare och studenter. Detta beläggs ytterligare i studentinlagan.

1.5 Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet på ett tillfredsställande sätt visat att resultat tas tillvara i den strategiska styrningen och utvecklingen av kvalitetssystemet.

I självvärderingen framgår att lärosätets prioriteringar och andra satsningar som konsistoriet beslutar om fastställs i verksamhetsplanen. Som underlag får konsistoriet en uppföljningsrapport som relaterar till Mål och strategier och årsredovisningen. Uppföljning sker inom och mellan samtliga organisatoriska nivåer vid universitetet. Lärosätet har integrerat kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling som ett steg i den årliga processen för verksamhetsplanering. På den övergripande nivån är vetenskapsområdenas återrapporteringar centrala. Exempelvis har återrapporteringen för vetenskapsområdet teknik och naturvetenskap för 2020 ett årligt utvecklingsfokus och en sammanfattande återkoppling på resultatet. Bedömargruppen anser att detta ger en god grund för att säkerställa att resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen. Dock framkommer att utmaningar med tolkningar av kvalitetssystemets centrala komponenter bland programansvariga lever kvar 2018–2019 men att utvecklingen går åt rätt håll.

Enligt självvärderingen genomförs varje höst kvalitetsdialoger mellan rektor och vicerektorerna, som ansvarar för vetenskapsområdena där vicerektorerna har samlat erfarenheter och underlag från kvalitetsarbetet, till exempel den årliga kvalitetsrapporten. Av utvärderingsunderlagen framgår att kvalitetsdialogerna mellan rektor och vetenskapsområdena följer upp strategiska områden i kvalitetsarbetet. Exempelvis diskuteras verksamhetens arbete med kursvärderingar samt utbildningsutvärderingarna. Kvalitetsdialogernas vikt och roll vid lärosätet framgick vid platsbesöken, där kvalitetsdialogernas roll lyftes fram som central på den övergripande nivån. Utbildningsutvärderingarna var ett av ämnena för kvalitetsdialogerna 2019, när ingen utvärderad utbildning hade bedömts vara i behov av nödvändiga åtgärder. Det resultatet problematiserades i dialogerna enligt självvärderingen. Sedan dess har elva utvärderingar föranlett åtgärder, vilket visar att justeringar har gjorts som har ökat skärpan i systemet. Bedömargruppen konstaterar att resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet bidrar till att utveckla systemet.

Den övergripande verksamhetsplanen som konsistoriet beslutar om fastställer lärosätesövergripande prioriteringar. Exempelvis finns mål i den övergripande verksamhetsplanen om att samtliga områdes- och fakultetsnämnder ska inarbeta ett avsnitt om långsiktig kompetensförsörjning som ska redovisas på rektors områdesdialog under hösten. Det målet finns i verksamhetsplanen för vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap för 2020 som "vidarebefordrat mål" till institutionerna om att i sin verksamhetsplanering integrera en kompetensförsörjningsplan. I verksamhetsplanen för utbildningsvetenskap finns däremot en kompetensförsörjningsplan där innehållet för hela fakulteten ingår. I utvärderingsunderlagen syns en tråd från vetenskapsområdets/fakultetens årliga uppföljning och de strategiska utfästelserna, vilket stärker bedömargruppens intryck av att kvalitetssystemets resultat finns som underlag i den strategiska styrningen.

Det framgår av kvalitetsrapporten en systematik i utbildningsutvärderingarna som stödjer att resultat tas omhand genom att utbildningsansvariga skriver en utvärderingsrapport. Den sammanfattar de viktigaste slutsatserna utifrån självvärderingen och bedömarutlåtandena, och redovisar prioriterade planerade åtgärder. Utvärderingsrapporten behandlas sedan av ansvarig områdes- eller fakultetsnämnd som fastställer sin slutsats. Vid platsbesöken förstärktes bilden av att utbildningsutvärderingsstrukturen var ett gott stöd för verksamhetens olika nivåer att strategiskt arbeta med kvalitetssäkring och kvalitetsutvecklingsarbete.

Bedömargruppen ser det som positivt att rektor summerar utvärderingsåret för utbildningarna med resultat, styrkor och svagheter samt planerade åtgärder. Den summeringen läggs fram för konsistoriet genom kvalitetsrapporten. Under platsbesöken stärktes bedömargruppens intryck av att konsistoriet var involverat i kvalitetssystemet och fick goda förutsättningar att säkerställa strategiska implikationer utifrån resultat från kvalitetssystemet. När det gäller utbildningsutvärderingarna har samtliga fakulteter enligt självvärderingen kontinuerligt justerat sina arbetssätt under den tid de använt utvärderingarna. Lärosätet upplever att ägandeskap och ansvarstagande är starkt hos fakulteterna, vilket verifierades vid platsbesöken. Det har genomförts en halvtidsutvärdering av modellen för utbildningsutvärderingar där fakulteterna även reflekterar över arbetssättet med årlig uppföljning, vilket bedömargruppen anser är en styrka.

Bedömargruppen har tagit del av flera goda exempel där den årliga uppföljningen tydligt knyter an till identifierade utvecklingsområden och kontinuerligt följs upp. Exempelvis framgår det av samhällsvetenskapliga fakultetens kvalitetsanalys att resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet följs upp i en dokumentation som också tydliggör vad som genomförts och vad som kvarstår. Det finns andra goda exempel där vidtagna åtgärder följs upp i strukturerna under vetenskapsområdesnivå. Motsvarande tydlighet saknas dock i andra underlag som bedömargruppen tagit del av och skillnaderna framträdde även vid platsbesöken. Även om lärosätets uttalade ambition med kvalitetssystemet är att det ska vara lokalt och kontextuellt anpassningsbart, så är det centralt att det går att säkerställa och följa att identifierade utvecklingsområden tas omhand. Bedömargruppen anser att lärosätet bör säkerställa att motsvarande systematik finns etablerad i hela verksamheten.

Lärosätet har utmaningar i det utbildningsnära kvalitetsarbetet, där det också finns stora variationer i strukturer och arbetssätt, vilket framgår av fördjupningsunderlag och platsbesök. Utmaningarna gäller exempelvis kursvärderingsprocessen, bland annat genomförande av kursvärderingar på forskarutbildningsnivå samt bristande återkoppling och information. Den utmaningen blev även framträdande under det andra platsbesöket. Resultat från undersökningar (t.ex. doktorandundersökning 2015/2016, Uppsala studentkårs undersökning 2018, Studentbarometern 2018 och UKÄ:s juridiska tillsyn 2020) har under ett antal år visat på ett behov av förbättringar av kursvärderingar och kursrapporter. Självvärderingsrapporten redogör för åtgärder som har genomförts vid några vetenskapsområden/fakulteter (t.ex. vetenskapsområdet för medicin och farmaci, och vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap). Det blev även tydligt för bedömargruppen under platsbesöken att de flesta utbildningsmiljöer arbetar aktivt med att utveckla detta område och i självvärderingsrapporten framgår att lärosätet nyligen har påbörjat en översyn av de universitetsgemensamma riktlinjerna och rekommendationerna för kursvärderingar. Bedömargruppen anser det är viktigt att systematiken och strukturen i kursutvärderingsprocessen utvecklas, för att bättre ta omhand resultat och slutsatser från kvalitetssystemet.

1.6 Lärosätet säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen

Uppfylld

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet på den systemövergripande nivån kommunicerar den centrala informationen i form av exempelvis fakulteternas återrapportering och resultaten från utbildningsutvärderingarna. Samtidigt framkommer uppenbara brister i informationen om kursvärderingar. Problemet med det framgår av resonemanget i bedömningsgrund 3.6.

I självvärderingen framgår att lärosätet har en kommunikationspolicy, dokumenthanteringsplan och språkpolicy. Lärosätet redovisar också i sin självvärdering en medvetenhet om vikten av att erbjuda information på engelska för internationella studenter, lärare och forskare. Den medvetenheten framträdde även under platsbesöken, men bedömargruppen noterar att det, medvetenheten till trots, finns miljöer där internationella representanter upplever stor problematik.

Mål och strategier framhåller att kvalitetssystemet ska hållas öppet och ska vara känt av lärare, forskare och studenter samt intressenter i omvärlden. Lärosätet hänvisar den primära informationsspridningen till processerna kopplade till verksamhetsplanering och uppföljning av utbildning. På övergripande nivå skickas kvalitetsrapporten ut till alla fakultetsnämnder med uppmaning att spridas vidare. Beskrivningen av kvalitetssystemet finns på lärosätets webbplats och kommer enligt lärosätet användas vid introduktion av nya medarbetare och studentrepresentanter. Det är bedömargruppens sammantagna bild efter platsbesöken att den information som genereras av kvalitetssystemet får en spridning inom organisationen.

Kvalitetsrapporterna finns tillgängliga på webbplatsen, och i kvalitetsrapporten för 2020 finns en länk till utlåtandet från samtliga genomförda utbildningsutvärderingar, vilket bedömargruppen anser är en styrka. Bedömargruppen anser att lärosätet har ett rutinmässigt och systematiskt arbete för att kommunicera den information som genereras av kvalitetssystemet och att det visar på en medvetenhet om utmaningarna med att bedriva och genomföra relevanta åtgärder.

För information till studenter hänvisas till dels direkt kommunikation till studentkåren, dels studentportalen. Det framgår av studentinlagan att studenterna upplever att resultatet av kvalitetsarbetet inte redovisas i tillräcklig omfattning. Även lärosätet medger utmaningar med informationsspridning av exempelvis kursvärderingar. Vid platsbesöken framkom att campus Gotland har större utmaningar, eftersom de geografiskt är frånkopplade huvudcampus. I studentinlagan och programrapporter samt under platsbesöken framkommer brister i kursrapporterna. Bristerna förklaras bero på systemet i sig samt bristande efterfrågan och återkoppling.