Sammantaget visar underlagen att utbildningens kvalitet är ifrågasatt.

Bedömningsområde förutsättningar: Inte tillfredsställande

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt. Sammantaget finns en acceptabel nivå av adekvat kompetens, där främst den pedagogiska kompetensen framstår som god. Däremot är den vetenskapliga kompetensen främst i det centrala arbetslaget inte så hög, med relativt få disputerade, och den professionsinriktade lärarkompetensen med erfarenhet av att arbeta som yrkeslärare är begränsad och behöver stärkas. Samtidigt har den mer generella professionsinriktade lärarkompetensen med erfarenhet av att undervisa på yrkesprogram en hög nivå (dock inte i yrkesämnen i så stor utsträckning). Lärosätet har en strategi för kompetensförsörjning på kort och lång sikt.

Utbildningen finns i en vetenskaplig och professionsinriktad miljö som är god för lärarutbildning generellt, med en verksamhet som har samband mellan forskning och utbildning. Dock är inte heller här professionsinriktningen specifikt mot yrkeslärare så tydlig, utan utgår mer från lärarprofessionen generellt. Det bedrivs viss forskning som är relevant för yrkesutbildning, men inte främst för yrkeslärarens arbete i yrkesämnesutbildningen. Lärosätets profil med arbetsintegrerat lärande bidrar till att stärka professionsinriktningen i den verksamhetsförlagda utbildningen i samverkan med yrkesutbildningen snarare än i miljön på högskolan.

Förutsättningarna framstår alltså som relativt goda, men med vissa brister. Det finns en vetenskaplig och lärarprofessionsinriktad miljö, men yrkeslärarprofessionsinriktningen i miljön är svag. Profilen arbetsintegrerat lärande kan dock förväntas kompensera för det sistnämnda i själva utbildningen. Den vetenskapliga kompetensen i det centrala arbetslaget är inte så hög, och sammantaget är det knappt hälften av alla lärare som har disputerat, men det finns en generell inriktning på forskningsanknytning av utbildningen som är tydlig.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

Den vetenskapligt professionsinriktade miljön specifikt för yrkeslärarutbildning och framför allt yrkeslärares arbete i yrkesämnen.

Bedömningsområde utformning, genomförande och resultat: Inte tillfredsställande

En sammanvägd bedömning av utformning, genomförande och resultat visar att utbildningen till största delen uppfyller kraven. Utbildningen har en utarbetad modell för progression och måluppfyllelse.

Utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna visar sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt samt visar kännedom om vuxnas lärande. När det gäller yrkesämnesdidaktiken har VFU-kurser och VFU-handledare stor betydelse, eftersom mångfalden av yrkesämnen i studentgruppen är stor. När det gäller vuxnas lärande redovisar självvärderingen en uppläggning som möjliggör och säkerställer måluppfyllelse i relation till både ungdomars och vuxnas lärande. Det finns en relativt tydlig progression i kurserna. Didaktik beskrivs i självvärderingen utifrån generiska lärarkompetenser som introduceras som allmändidaktik under utbildningens gång och fördjupas i ämnesdidaktik genom att studenterna fördjupar sig i t.ex. uppgifter och VFU. Vuxnas lärande behandlas i två kurser och kurslitteratur på området finns. Behandlingen av vuxnas lärande kan därför framhållas som ett gott exempel.

Utbildningen möjliggör och säkerställer genom examination att studenterna visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen och den pedagogiska verksamheten i övrigt, för att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling. Det finns en tydlig tanke bakom progression och fokus på ökad reflektion. Lärosätet använder varierande examinationsformer, t.ex. filmning av undervisning för analys och reflektion. Målet behandlas också i UVK-kurser, t.ex. om didaktik och specialpedagogik. Undervisningen skapar goda förutsättningar för att nå lärandemålen. Måluppfyllelse säkerställs på ett tillfredsställande sätt via examinationer, bedömningsbesök och trepartssamtal (2 stycken).

Måluppfyllelse möjliggörs och säkerställs även när det gäller förmågan att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Måluppfyllelsen av förmågan att identifiera utvecklingsbehov inom yrkesämnet är däremot inte tillfredsställande. Skälet är att självvärderingen inte nämner vad kompetens i yrkesämnet handlar om, som att hålla sig uppdaterad om utvecklingen av kompetens och kompetensbehov i yrkespraktiken. Bristerna menar bedömargruppen hänger ihop med att det saknas yrkesämnesdidaktisk forskningskompetens och professionsinriktad kompetens inom utbildningsmiljön. Samtidigt är den allmändidaktiska sidan av målet tillfredsställande.

Vidare beaktas, kommuniceras och förankras ett jämställdhetsperspektiv i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Lärosätet arbetar aktivt med jämställdhet, både i programmet och organisatoriskt. Lärarna genomgår relevant kompetensutveckling, t.ex. i normkritik. Intersektionella perspektiv ska användas i utbildningen. Jämställdhet tas upp i minst tre kurser. Utbildningens innehåll, utformning och genomförande är dels knutet till kurser med lärandemål som relateras till jämställdhet, dels till samtliga kurser i valet av undervisningsformer, uppgifter och examinationer.

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs upp systematiskt, resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter. Lärosätet verkar också för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid. Det finns alltså en gedigen kvalitetskontroll som följer upp utbildningen, där programrådet står i centrum. Utbildningen har också ett kursgranskningsseminarium och genomför kvalitetskonferenser. Därmed framträder en helhetssyn på programmet och dess utvecklingsområden, och man arbetar aktivt med förbättringar, dvs. utvecklingsområden som följs upp systematiskt och omsätts i åtgärder. Utvecklingsarbetet med VFU kan framhållas som ett exempel på kvalitetssäkring av resultatet av VFU-kurserna. VFU kvalitetssäkras genom ett särskilt VFU-team, som kontrollerar bedömningar, håller handledare uppdaterade, gör filmer till handledare om kursinnehåll etc.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

Hur lärosätet möjliggör och säkerställer i utbildningen att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens i yrkesämnet.

Bedömningsområde studentperspektiv: Tillfredsställande

Studenterna får möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande. De formella utvärderingarna har dock låg svarsfrekvens, men dessa kompletteras därför med andra former av utvärdering.

Det informella inflytandet möjliggörs via fysisk närhet till ett litet arbetslag, dvs. att det är lätt för studenter som vill att ta kontakt. Dessa informella möjligheter är dock inte alltid tillräckliga, och ger inte heller garantier för att ett inflytande finns. Man har dock sett över de formella utvärderingarna, vilket ger förutsättningar för att de ska fungera bättre framöver. Bedömargruppen menar sammantaget att möjligheterna för studenterna att ta aktiv del i utvecklingen av utbildningen är tillfredsställande, även om det inte behöver betyda att möjligheten alltid utnyttjas.

Ett gott exempel på hur kursvärderingar hanteras är att föregående kursomgångs kursvärdering, och de eventuella åtgärder som gjorts, presenteras vid kursintroduktionen nästa gång kursen ges.

Bedömningsområde arbetsliv och samverkan: Tillfredsställande

Utbildningen är utformad och genomförs på ett sådant sätt att den är användbar och utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället. Arbetsintegrerat lärande som profil på lärosätet innebär ett generellt fokus på samverkan med arbetsliv och samhälle, samt utveckling av detta. Inom yrkeslärarprogrammet är arbetet med VFU en viktig del. Det bedrivs även forskning inom arbetsintegrerat lärande. Lärosätet arbetar strukturerat och konsekvent med att arbetslivsperspektivet ska vara väl integrerat i utbildningen.