Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt samt visar kännedom om vuxnas lärande.

Måluppfyllelse möjliggörs och säkerställs på ett tillfredsställande sätt. Det finns en progression i utbildningen, och målet behandlas både i UVK- och VFU-kurser. När det gäller yrkesämnesdidaktiken har VFU-kurser och VFU-handledare stor betydelse, eftersom mångfalden av (yrkes)ämnen i studentgruppen är stor. Självvärderingen redovisar en uppläggning som möjliggör och säkerställer måluppfyllelse i förhållande till både ungdomars och vuxnas lärande.

Utbildningen som den är organiserad med kurser, undervisningsaktiviteter och examinationer bidrar till att studenterna får förutsättningar att utveckla de kunskaper och den förståelse som anges i examensmålet. Det finns en relativt tydlig progression i kurserna. Didaktik beskrivs i självvärderingen i form av generiska lärarkompetenser som introduceras som allmändidaktik under utbildningens gång och fördjupas i ämnesdidaktik av studenterna själva, t.ex. i uppgifter och VFU. Kunskap och förståelse som krävs för yrkesutövningen i övrigt, där arbetet med yrkeselevers arbetsplatsförlagda lärande (APL) är en central del, behandlas bland annat i anslutning till VFU. Bedömargruppen menar att lärosätet i självvärderingen inte tydligt förklarar variationen på examinationerna. Däremot är variationen i undervisningsaktiviteterna tydligt förklarad.

Vuxnas lärande lyfts fram som ett perspektiv, och en del av studenterna har sin anställning eller gör sin VFU inom vuxenutbildningen. Samtliga studenter blir också enligt självvärderingen förberedda för arbete inom vuxenutbildningen, vilket bedömargruppen ser positivt på. Vuxnas lärande behandlas i två kurser och kurslitteratur på området finns. Kursen examineras genom en uppsats. Behandlingen av vuxnas lärande kan därför framhållas som ett gott exempel. I flera kurser, bland annat kursen Läraruppdraget i gymnasiet och vuxenutbildningen (LGV200), behandlas likheter och skillnader i förutsättningar för ungdomsskolan och vuxenutbildningen när det gäller både regelverk och sociala och didaktiska förutsättningar. Sammantaget är bedömningen att måluppfyllelsen möjliggörs och säkerställs på ett tillfredsställande sätt.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Måluppfyllelse möjliggörs och säkerställs på ett tillfredsställande sätt, med fokus på undervisningen. VFU-kurserna är centrala här, men målet tas även upp i vissa UVK-kurser. Ett viktigt utvecklingsområde enligt bedömargruppen är att lärosätet behöver vidareutveckla VFU, där examinationsformerna för tillämpning bör utvecklas.

Det finns en tydlig tanke bakom progression och fokus på ökad reflektion. Lärosätet använder varierande examinationsformer, t.ex. filmning av undervisning för analys och reflektion. Målet behandlas också i UVK-kurser, t.ex. om didaktik och specialpedagogik. Undervisningen skapar goda förutsättningar för att nå lärandemålen. Måluppfyllelse säkerställs på ett tillfredsställande sätt via examinationer, bedömningsbesök och trepartssamtal (2 stycken).

"Varje elevs lärande och utveckling" beskrivs i termer av att kunna planera undervisning enligt elevers förförståelse, behov och motivation. Studenterna ska också kunna tillämpa språkutvecklande arbetssätt och ge stöd. Fokus ligger på ett inkluderande arbetssätt med olika typer av anpassning av utbildningen, men man drar också en gräns mellan yrkeslärares och specialpedagogers uppdrag.

Ett gott exempel är hur lärosätet under de senaste åren har ägnat mycket tid och kraft åt att utveckla VFU-kurserna. Det gäller speciellt bedömningen av lärarkompetens i form av färdigheter och förmågor relaterat till praktiskt handlande och genomförande i praktiken. Säkerställandet av att studenterna har nått de mål som anges i kurserna i den delen har därmed gjorts tydligt.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens både i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet.

Måluppfyllelsen av förmågan att identifiera utvecklingsbehov inom yrkesämnet är inte tillfredsställande. Skälet är att självvärderingen inte nämner den delen explicit när det gäller vad kompetens i yrkesämnet handlar om, som att hålla sig uppdaterad i förhållande till utvecklingen av kompetens och kompetensbehov i yrkespraktiken. Detta tydliggjordes inte heller i intervjuerna. Bristerna menar bedömargruppen hänger ihop med att det saknas yrkesämnesdidaktisk forskningskompetens och professionsinriktad kompetens inom utbildningsmiljön även om den allmändidaktiska sidan av målet tillfredsställande. Måluppfyllelsen av det pedagogiska arbetet möjliggörs och säkerställs på ett strukturerat och genomarbetat sätt.

Utbildningen ger möjligheter för studenterna att vara kritiskt självreflekterande och utvecklingsorienterade. I en kurs där målet finns med ska studenterna tillägna sig kunskaper och metoder för kvalitets- och utvärderingsarbete. I en VFU-kurs ska studenterna kritiskt granska och reflektera över företeelser som påverkar yrkesrollen och kvaliteten i arbetet (en slags självvärdering). Mycket fokus ligger på lärarrollen och inte på bredare fokus (som andra kompetenser, yrkesämnet, ett föränderligt arbetsliv). APL beskrivs inte här heller, och det är en viktig del i yrkesprogram. Innehållet i utbildningen framstår därför som i stor utsträckning, och kanske i alltför hög grad, som generellt och allmändidaktiskt snarare än yrkesdidaktiskt. Bedömargruppen menar att detta är ett utvecklingsområde där lärosätet behöver utveckla och förtydliga hur studenterna får möjlighet att utveckla förmågan att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap i yrkesämnet hur detta säkerställs.

Goda exempel på att identifiera utvecklingsbehov framträder när lärosätet beskriver teman som studenterna har valt för sina utvecklingsarbeten, som genus, digitalisering, formativ bedömning, språkutvecklande arbetssätt och specialpedagogik.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Måluppfyllelsen säkerställs när det gäller att visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. Utöver innehåll i kurser är studentgruppens heterogenitet en resurs som tas tillvara och beaktas, bland annat utifrån mångfalden av yrkesområden med olika traditioner vad gäller genusmönster, vilket behandlas i utbildningen.

Lärosätet arbetar aktivt med jämställdhet, både i programmet och organisatoriskt. Lärarna genomgår relevant kompetensutveckling, t.ex. i normkritik. Intersektionella perspektiv ska användas i utbildningen. Jämställdhet tas upp i minst tre kurser. Utbildningens innehåll, utformning och genomförande är dels knutet till kurser med lärandemål som relateras till jämställdhet, dels till samtliga kurser avseende val av undervisningsformer, uppgifter och examinationer. Programrådet har exempelvis fått i uppdrag att kartlägga intersektionella perspektiv i utbildningarna och inkludera studenter i detta arbete. Lärarlagen arbetar också konsekvent med värdegrundsfrågor och normkritik. Som exempel på detta arbete har institutionen haft pedagogiska dagar för alla anställda som handlat om värdegrundsdilemman (juni 2016), normkritik (juni 2017) och intersektionalitet (augusti 2019).

De exempel som ges av arbete med detta perspektiv i utbildningen handlar om analysuppgifter. Någon direkt, praktisk tillämpning av kunskapen under VFU framgår däremot inte, och behandlingen av den praktiska tillämpningen av jämställdhetsperspektivet i lärararbetet är därför ett utvecklingsområde.

Flera goda exempel kan ändå lyftas fram när det gäller befintligt arbete på området. I självvärderingen beskriver lärosätet: "Ett av bedömningskriterierna som berör kursmålet om genus och jämställdhet och anger att studenten ska beskriva och problematisera hur genusordningen historiskt har kommit och även nu kommer till uttryck i olika yrkestraditioner i olika kontexter." Lärosätet beskriver även hur det i arbetslaget pågår diskussioner om hur studenterna, oberoende av kön, kan stödjas i sina studier. Lärosätet visar god medvetenhet om jämställdhetsproblem när de i självvärderingen framhåller den svåra balansgången att både ge kvinnor och män goda förutsättningar att utveckla sin yrkesidentitet och samtidigt riskera att ge bilden av att män och kvinnor är olika. Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet arbetar med måluppfyllelse i tillräcklig utsträckning samt på ett strukturerat och väl genomarbetat sätt.

Bedömningsgrund: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs upp systematiskt. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Systematisk uppföljning, åtgärder och återkoppling finns för utbildningens innehåll, utformning och genomförande samt examination. Institutionen har ett gemensamt kvalitetssäkringsprogram som tillämpas. Stor vikt läggs vid kollegial granskning och uppföljning av kurser. Genom programrådet har lärosätet ett systematiskt kvalitetsarbete med kursvärderingar, kursrapporter, planering av kvalitetskonferenser och andra strategiska kvalitets- och utvecklingsfrågor för yrkeslärarprogrammet.

Det finns alltså en gedigen kvalitetskontroll som följer upp utbildningen, där programrådet står i centrum. Utbildningen har också ett kursgranskningsseminarium och genomför kvalitetskonferenser. Därmed framträder en helhetssyn på programmet och dess utvecklingsområden, och man arbetar aktivt med förbättringar, dvs. utvecklingsområden som följs upp systematiskt och omsätts i åtgärder. Utvecklingsarbetet med VFU kan framhållas som ett exempel på kvalitetssäkring av resultatet av VFU-kurserna. VFU kvalitetssäkras genom ett särskilt VFU-team, som kontrollerar bedömningar, håller handledare uppdaterade, gör filmer till handledare om kursinnehåll etc.

Lärosätet verkar även för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Genomströmningen följs upp, och den är hög. Ett exempel på åtgärd som genomförts för att bidra till det är stöd för att utveckla vetenskapligt förhållningssätt och skrivande, för att underlätta för studenterna att klara den akademiska utbildningen. Stöd ges också till studenter i behov av särskilda resurser.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

En sammanvägd bedömning av utformning, genomförande och resultat visar att utbildningen till största delen uppfyller kraven. Utbildningen har en utarbetad modell för progression och måluppfyllelse.

Utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna visar sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt samt visar kännedom om vuxnas lärande. När det gäller yrkesämnesdidaktiken har VFU-kurser och VFU-handledare stor betydelse, eftersom mångfalden av yrkesämnen i studentgruppen är stor. När det gäller vuxnas lärande redovisar självvärderingen en uppläggning som möjliggör och säkerställer måluppfyllelse i relation till både ungdomars och vuxnas lärande. Det finns en relativt tydlig progression i kurserna. Didaktik beskrivs i självvärderingen utifrån generiska lärarkompetenser som introduceras som allmändidaktik under utbildningens gång och fördjupas i ämnesdidaktik genom att studenterna fördjupar sig i t.ex. uppgifter och VFU. Vuxnas lärande behandlas i två kurser och kurslitteratur på området finns. Behandlingen av vuxnas lärande kan därför framhållas som ett gott exempel.

Utbildningen möjliggör och säkerställer genom examination att studenterna visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen och den pedagogiska verksamheten i övrigt, för att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling. Det finns en tydlig tanke bakom progression och fokus på ökad reflektion. Lärosätet använder varierande examinationsformer, t.ex. filmning av undervisning för analys och reflektion. Målet behandlas också i UVK-kurser, t.ex. om didaktik och specialpedagogik. Undervisningen skapar goda förutsättningar för att nå lärandemålen. Måluppfyllelse säkerställs på ett tillfredsställande sätt via examinationer, bedömningsbesök och trepartssamtal (2 stycken).

Måluppfyllelse möjliggörs och säkerställs även när det gäller förmågan att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Måluppfyllelsen av förmågan att identifiera utvecklingsbehov inom yrkesämnet är däremot inte tillfredsställande. Skälet är att självvärderingen inte nämner vad kompetens i yrkesämnet handlar om, som att hålla sig uppdaterad om utvecklingen av kompetens och kompetensbehov i yrkespraktiken. Bristerna menar bedömargruppen hänger ihop med att det saknas yrkesämnesdidaktisk forskningskompetens och professionsinriktad kompetens inom utbildningsmiljön. Samtidigt är den allmändidaktiska sidan av målet tillfredsställande.

Vidare beaktas, kommuniceras och förankras ett jämställdhetsperspektiv i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Lärosätet arbetar aktivt med jämställdhet, både i programmet och organisatoriskt. Lärarna genomgår relevant kompetensutveckling, t.ex. i normkritik. Intersektionella perspektiv ska användas i utbildningen. Jämställdhet tas upp i minst tre kurser. Utbildningens innehåll, utformning och genomförande är dels knutet till kurser med lärandemål som relateras till jämställdhet, dels till samtliga kurser i valet av undervisningsformer, uppgifter och examinationer.

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs upp systematiskt, resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter. Lärosätet verkar också för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid. Det finns alltså en gedigen kvalitetskontroll som följer upp utbildningen, där programrådet står i centrum. Utbildningen har också ett kursgranskningsseminarium och genomför kvalitetskonferenser. Därmed framträder en helhetssyn på programmet och dess utvecklingsområden, och man arbetar aktivt med förbättringar, dvs. utvecklingsområden som följs upp systematiskt och omsätts i åtgärder. Utvecklingsarbetet med VFU kan framhållas som ett exempel på kvalitetssäkring av resultatet av VFU-kurserna. VFU kvalitetssäkras genom ett särskilt VFU-team, som kontrollerar bedömningar, håller handledare uppdaterade, gör filmer till handledare om kursinnehåll etc.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

Hur lärosätet möjliggör och säkerställer i utbildningen att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens i yrkesämnet.